Sammanställning av artikelserien: Utemiljöns förvaltning och governance

Ämnesgruppen Landskapets governance och förvaltning är en del av SLU Landskap i Alnarp. Vi arbetar med att öka kunskapen om utemiljöförvaltning genom forskning, undervisning och samarbeten. Vår expertis berör till stor del professionell förvaltning av utemiljöer. Detta särtryck från artikelserien och boken det baseras på är resultatet av flera års strategiskt arbete för att stärka och lyfta kunskapen om utemiljöförvaltning inom forskning, utbildning och praktik. Artikelserien ger en överblick över den kunskap om förvaltning och governance av utemiljöer som vi utvecklar i gruppen

”Vad lär improvisation?” – En kvalitativ studie

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar improvisationsteater med fokus riktat mot teaterundervisning i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka vad deltagare som går improvisationsteaterkurs upplever att de lär sig av improvisation för att se vad improvisation skulle kunna lära elever på gymnasiet och om improvisation kan hjälpa elever att utveckla förmågan till scenisk närvaro. Frågeställningarna har varit: Vad är det för typ av lärande som improvisation kan generera? Kan improvisation bidra till att öka elevers förmåga till närvaro i den sceniska gestaltningen? Och i så fall på vilket sätt? Undersökningens teoretiska bakgrund utgår från Vygotskijs teorier om lekens betydelse för kunskapsutveckling och den sociokulturella läroteorin. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ intervjustudie av sex kursdeltagare om deras upplevelser av vad arbete med improvisation har lärt dem. Det insamlade materialet har jämförts och kopplats till den tidigare konstnärliga och pedagogiska forskningen inom teater och improvisation samt didaktisk litteratur inom improvisationsteater. I resultatet av undersökningen framkommer att arbete med improvisation skulle kunna utveckla förmågor till att gestalta sceniskt. Informanterna upplever att improvisation kan träna upp förmågor inom lek, trygghet, samspel, känslospel samt karaktärsgestaltning. Informanterna i studien redogör för olika aspekter där träning i improvisation har bidragit till ökad förmåga av scenisk närvaro. Förmågorna som utvecklas poängteras också av tidigare konstnärlig och pedagogisk forskning. En didaktisk konsekvens utifrån denna undersöknings resultat är att improvisation kan vara ett sätt att arbeta med scenisk gestaltning. Studies resultat tyder på att improvisation kan träna förmågor som är väsentliga för scenframställning i gymnasieskolans teaterämne. Förmågorna som framkommit stämmer överens med delar av det centrala innehållet för teaterämnet i gymnasieskolan. Slutsatsen är att denna undersökning kan vara till hjälp för blivande teaterlärare i förståelsen av vad improvisation skulle kunna lära elever i teaterämnet och vilka förmågor det kan hjälpa att träna för den sceniska gestaltningen

”Fan, jag kommer få F!” : Provångest i gymnasieskolan

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för i vilka situationer elever på gymnasiet kan uppleva provångest och på vilka sätt provångest kan ta sig i uttryck. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 12 gymnasieelever. Intervjuernas innehåll har analyserats med stöd av meningskodning och resulterat i olika nyckelord och kategorier. Studien visar att provångest förekommer i olika situationer som yttrar sig innan, under och efter en provsituation. Ångesten kan yttra sig kroppsligt, mentalt och känslomässigt. Vidare framkommer att stress är ett gemensamt drag hos de elever som har den här sortens upplevelser. Studien visar också att elevers prestationer och deras vilja att lyckas i skolan kan utlösa provångest. Möjliga framgångsfaktorer i skolan för att motverka provångest visar sig i elevernas beskrivningar, där studieteknik, positiva lärmiljöer samt att ta bort tidspressen när eleverna gör prov. Dessa faktorer kan bidra till elevers lärande och prestationer i skolan

”Fan, jag kommer få F!” : Provångest i gymnasieskolan

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för i vilka situationer elever på gymnasiet kan uppleva provångest och på vilka sätt provångest kan ta sig i uttryck. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 12 gymnasieelever. Intervjuernas innehåll har analyserats med stöd av meningskodning och resulterat i olika nyckelord och kategorier. Studien visar att provångest förekommer i olika situationer som yttrar sig innan, under och efter en provsituation. Ångesten kan yttra sig kroppsligt, mentalt och känslomässigt. Vidare framkommer att stress är ett gemensamt drag hos de elever som har den här sortens upplevelser. Studien visar också att elevers prestationer och deras vilja att lyckas i skolan kan utlösa provångest. Möjliga framgångsfaktorer i skolan för att motverka provångest visar sig i elevernas beskrivningar, där studieteknik, positiva lärmiljöer samt att ta bort tidspressen när eleverna gör prov. Dessa faktorer kan bidra till elevers lärande och prestationer i skolan

”Fan, jag kommer få F!” : Provångest i gymnasieskolan

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för i vilka situationer elever på gymnasiet kan uppleva provångest och på vilka sätt provångest kan ta sig i uttryck. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 12 gymnasieelever. Intervjuernas innehåll har analyserats med stöd av meningskodning och resulterat i olika nyckelord och kategorier. Studien visar att provångest förekommer i olika situationer som yttrar sig innan, under och efter en provsituation. Ångesten kan yttra sig kroppsligt, mentalt och känslomässigt. Vidare framkommer att stress är ett gemensamt drag hos de elever som har den här sortens upplevelser. Studien visar också att elevers prestationer och deras vilja att lyckas i skolan kan utlösa provångest. Möjliga framgångsfaktorer i skolan för att motverka provångest visar sig i elevernas beskrivningar, där studieteknik, positiva lärmiljöer samt att ta bort tidspressen när eleverna gör prov. Dessa faktorer kan bidra till elevers lärande och prestationer i skolan

Trafikkproblemene i Moss : en køteoretisk tilnærming til trafikkavviklingen for hovedvegsystemet mellom Kanalen og E6

Daglig opplever Moss at veinettet deres ikke strekker til i forhold til ankommende kjøretøy, et problem som blir forverret av en støtvis fergeankomst fra Bastø Fosen. I denne masteroppgaven har vi analysert trafikkflyten for hovedvegsystemet i Moss, i tillegg til å undersøke effekten av tiltak for å forbedre trafikkflyten. Problemstillingen vi har besvart er: «Hva er resultatet av en køteoretisk tilnærming til trafikkflyten i flaskehalsene mellom fergeleiet og E6?» Det har i den sammenheng blitt sett på to tiltak. Det ene er en økning av hovedveisystemets kapasitet, herunder en ekstra kjørefil i veinettet, og det andre er flytting av fergetrafikken fra hovedveistrekket. Tallenes tale er klare og sier at noe burde gjøres for å redusere køproblemene i Moss. Gjennom våre analyser har vi kommet frem til at begge tiltakene kan anbefales, da de har en positiv effekt på trafikkflyten. Av de to tiltakene var det en økning av kapasiteten som var mest effektiv. Moss is experiencing a daily struggle with their road network being inadequate in the handling of arriving vehicles, a problem that is exacerbated by an intermittent ferry arrival from Bastø Fosen. In this Master Thesis, we have analyzed the traffic flow for the main thoroughfare of Moss, in addition to examining the effect of different measures to improve the traffic flow. The research question we sought to answer was: “What is the result of a queue theoretical approach to the traffic flow in the bottlenecks between the ferry port and E6?” In that context, we have looked at two measures. The first being an expansion of the main thoroughfare’s capacity, meaning an extra driving lane in the road network, and the second being a relocation of the ferry traffic. The results are unambiguous in that something should be done to reduce the congestion problems in Moss. Through our analysis, we concluded that both measures could be recommended as they have a positive effect on the traffic flow. Between the two measures, an increase in the capacity was the most effective.M-Ø

Skötselmanual för bostadsgårdar

Skötselmanual för bostadsgårdar är framtagen för att stödja alla som på ett eller annat sätt arbetar med förvaltning av bostadsgårdar. Den kan fungera som ett underlag att utgå ifrån vid upprättandet av skötselbeskrivningar, oavsett om man har skötseln i egen regi eller står inför att handla upp den

The Impact of Resident Participation on Urban Woodland Quality—A Case Study of Sletten, Denmark

Despite the potential of urban woodlands for recreational use and participatory management, citizens’ perception of urban woodland quality, as well as the impact of citizens’ co-management on urban woodland quality, have not been thoroughly studied to date. The present study investigated how residents in Holstebro, Denmark define urban woodland quality in their neighborhood named Sletten and how they perceive the quality impact of their participation in the management and maintenance of a transition from private gardens to public urban woodland—the so-called co-management zone. Field survey of participation for all housing units with a co-management zone (n = 201) informed strategic selection of residents for individual interviews (n = 16). It was found that social, experiential, functional, and ecological dimensions are all part of residents’ perception of urban woodland quality, whereby maintenance, accessibility, and nature are dominating aspects of these dimensions. While these aspects are already integrated in quality assessment schemes for other types of urban green space, our study revealed the importance of structural and species diversity between and within woodland stands as central for the perceived woodland quality—a quality aspect that distinguishes woodland from other types of urban green space. Participation in the management and maintenance positively influenced the perceived woodland quality. Residents found that their participation in the co-management zone created functional and ecological, physical qualities in the woodland. Moreover, the active participation provided the residents with a range of social and experiential benefits, many of which they themselves argue that they would have missed out on if they were only allowed to use the woodland “passively„. These findings suggest a large—but also largely untapped—potential of participatory urban woodland management to contribute physical qualities to urban woodlands and benefits to its users