Social-Emotional Problems Among 3-Year-Olds Are Associated With an Unhealthy Lifestyle : A Population-Based Study

Introduction: Little attention has been paid to the association between preschool children's social-emotional problems and lifestyle at the population level.Objective: This study aimed to overcome this knowledge gap by investigating to what extent children's social-emotional problems are associated with their lifestyle and if there are any gender differences.Methods: This cross-sectional, population-based study used data from the regional Salut Register in northern Sweden, including 7,179 3-year-olds during 2014-2017. Parents responded to a questionnaire including the 36-month interval of the Ages and Stages Questionnaires: Social-Emotional (ASQ:SE) and questions regarding family and lifestyle characteristics. Single and multiple logistic regression were used to assess the association between children's social-emotional problems and multiple family lifestyle characteristics.Results: More reports of social-emotional problems were found among children who did not have parents living together or had markers of an unhealthy lifestyle. Children who ate vegetables less frequently, whose parent/-s brushed their teeth less often and did not read to them regularly were more likely to have social-emotional problems. Playing outdoors 1 h of sedentary screen time during weekends increased the risk of social-emotional problems among boys only, while >1 h of sedentary screen time during weekdays increased the risk among girls. When it comes to lifestyle and gender differences, a high proportion of the 3-year-olds had an unhealthy lifestyle, more so for boys than for girls. The dietary quality and tooth brushing were somewhat more adequate for the girls than for the boys, but boys spent more time playing outdoors compared to the girls.Conclusions: This study provides us with an important overview picture of the family life situation of three-year-olds, including those with social-emotional problems. Such problems were significantly associated with markers of unhealthy lifestyle, with significant gender differences. Therefore, this study suggests that in order to maintain children's social-emotional ability and support children at risk of problems, public health intervention programs should have a broader perspective on improving children's lifestyle rather than merely focusing on their social and emotional problems, and the gender differences found may be taken in account.Peer reviewe

Physical activity in rheumatoid arthritis

Physical activity confers health benefits in the general population and should also be applied to people with rheumatoid arthritis (RA). However, there is a need for more research in this area. The aim of this thesis was thus to explore attitudes to physical activity, to identify correlates and predictors for self-reported physical activity and general health perception, and to investigate the applicability of aerobic fitness testing among patients with RA. Sixteen patients were recruited for a phenomenographic study (I). A sample of 556 patients (median age 56 years, disease duration <6.5 years, 75% women) were recruited from 17 rheumatology units for studies on physical activity in RA (PARA studies): 298 for a descriptive cross-sectional study (II), 102 of these for a descriptive prospective study (III), and the 298 together with another 258 patients for a methodological study (IV). Semistructured, in-depth interviews were carried out for Study I. Self-reported data on physical activity, health locus of control and perceived exertion, tests of body functions (aerobic fitness, lower extremity function, grip force, joint range of motion, balance) and measures of the EULAR minimum core set of disease activity (inflammatory activity, general health perception, pain, disability) were collected for Studies II-IV. Four different categories of attitudes to physical activity were identified: "motivated and satisfied% "unmotivated and satisfied", "motivated and dissatisfied" and "unmotivated and dissatisfied" (I). A majority of the patients displayed impaired body functions compared to norm data, and about half reported physical activity behaviours that were too low to comply with public health recommendations. Correlations between physical activity and other variables were all low. Variation in general health perception was explained mainly by pain (II). Physical activity, perceived general health and pain were stable over one year, while disease activity (DAS28) decreased and three out of four studied body functions improved. High physical activity at baseline was the only predictor of high physical activity after one year. Low pain, high physical activity and good lower extremity function were identified as predictors of good general health perception (III). Seventy-six percent were able to complete a submaximal test of aerobic fitness. The main reasons for never being tested (16%) or for terminating testing prematurely (8%) were use of beta blockers or impairments. Correlations between work heart rates and perceived exertion were low during aerobic fitness testing. Despite all efforts to treat patients with RA effectively, impairments remain common. Health perception is still mainly influenced by pain, but also by physical activity and lower extremity function. Fitness testing to design and evaluate physical activity interventions is applicable to most patients. Physical inactivity and unmotivated or dissatisfied attitudes to physical activity highlight the challenge for physiotherapists to promote different kinds of physical activity and contribute to good health among patients with RA

Salut-satsningen - 3-årsenkäten

In 2005, the health authorities of Region Västerbotten initiated the Salut Programme. The initiative got its name from the word “salutogenic” as the basic idea is to promote processes that give children and their parents an opportunity to increase control over their health and ability to improve it. Since 2009/2010 it is a countywide ongoing universal health promotion intervention in a variety of sectors for parents and children 0-18 years, starting already during pregnancy. The Programme has been implemented since 2006 onwards, prompted by alarming reports of child overweight/obesity and trends of increased dental caries, already during preschool age. The programme has been developed and implemented in close collaboration with antenatal care, child health care, dental services, open preschools and schools. The Programme aims to support and strengthen initiated and ongoing health promotion interventions, and universal preventive interventions to improve health and lifestyle among expectant parents and children. The main focus areas are: to promote healthy eating habits, physical activity and good psychosocial health, and to prevent obesity and caries. In other words, the Programme combines both health promotion and universal prevention interventions in order to improve health and well-being, as well as to avoid ill health and disease for the whole population. To achieve the aforementioned aims, the Salut Programme includes a package of interventions using a family-centred approach. The interventions are integrated within ordinary public services. Programme development, implementation and dissemination have been carried out stepwise, with respect to geography, which facilitates evaluation efforts. The Programme has stepwise become a quite unique infrastructure to research on children, their parents and their living conditions. The Programme is followed and evaluated using registers, surveys, interviews, observations and records, and has generated 3 doctoral thesis and 20 international peer-reviewed articles. Purpose: One of the aims is to evaluate the short and long-term results of the Salut Programme in relation to the public health policy goals: maximizing public health and improving health equity while obtaining value for the money. Another aim is to pave the way for children's right to good and equal health by increasing the knowledge regarding preschool children's social-emotional problems. The Ages and Stages Questionnaires: Social-Emotional (ASQ:SE) have been used for three-year-olds since 2014 and onwards. In addition, there are ​​questions on health, lifestyle and life condition included in the survey.År 2005 initierade sjukvårdsledningen i Region Västerbotten Salut-satsningen. Satsningen har fått sitt namn från ordet ”salutogen” då en grundtanke är att främja processer som ger barn och deras föräldrar en möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förmåga att förbättra den. Sedan 2009/2010 är det en länsöverskridande universell hälsofrämjande och förebyggande insats i olika sektorer för föräldrar och barn 0-18 år, med start redan under graviditeten. Satsningen har införts sedan 2006 och framåt, frammanat av alarmerande rapporter om övervikt/fetma och trender av ökad karies, redan under förskoleåldern. Salut-satsningen har utvecklats och implementerats i nära samarbete med mödra- och barnhälsovård, tandvård, öppen förskola och elevhälsa. Satsningen syftar till att stödja och stärka initierade och pågående universella hälsofrämjande och förebyggande insatser för att förbättra hälsa och levnadsvanor bland blivande föräldrar och barn. Huvudfokusområdena är: att främja hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och god psykosocial hälsa och att förebygga övervikt, fetma och karies. Med andra ord kombinerar satsningen både hälsofrämjande åtgärder och universella förebyggande insatser för att förbättra hälsa och välbefinnande samt för att undvika ohälsa och sjukdomar för hela befolkningen. För att uppnå de ovannämnda målen innehåller Salut-satsningen en mängd interventioner med en familjecentrerad strategi. Insatserna är integrerade i ordinarie offentlig verksamhet. Utveckling, implementering och spridning av programmet har genomförts stegvis med avseende på geografi vilket underlättar utvärderingsarbetet. Satsningen har stegvis blivit en relativt unik infrastruktur för forskning om barn och deras livsvillkor. Salut-satsningen följs och utvärderas med hjälp av register, enkäter, intervjuer, observationer och loggböcker och har genererat tre avhandlingar och 20 internationellt granskade artiklar. Syfte: Ett syfte är att utvärdera de kort- och långsiktiga resultaten av Salut-satsningen i förhållande till de folkhälsopolitiska målen: att maximera folkhälsan, få nytta för pengarna, samt minska ojämlikheter i hälsa. Ett annat syfte är att bana väg för barns rätt till god och likvärdig hälsa genom att öka kunskapen om förskolebarns socioemotionella problem. Frågeformuläret Ages and Stages Questionnaire: Social-Emotional (ASQ: SE) har använts för treåringar sedan 2014 och framåt. Dessutom finns det frågor om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor som ingår i undersökningen

Salut-satsningen - Elevhälsoundersökning

In 2005, the health authorities of Region Västerbotten initiated the Salut Programme. The initiative got its name from the word “salutogenic” as the basic idea is to promote processes that give children and their parents an opportunity to increase control over their health and ability to improve it. Since 2009/2010 it is a countywide ongoing universal health promotion intervention in a variety of sectors for parents and children 0-18 years, starting already during pregnancy. The Programme has been implemented since 2006 onwards, prompted by alarming reports of child overweight/obesity and trends of increased dental caries, already during preschool age. The programme has been developed and implemented in close collaboration with antenatal care, child health care, dental services, open preschools and schools. The Programme aims to support and strengthen initiated and ongoing health promotion interventions, and universal preventive interventions to improve health and lifestyle among expectant parents and children. The main focus areas are: to promote healthy eating habits, physical activity and good psychosocial health, and to prevent obesity and caries. In other words, the Programme combines both health promotion and universal prevention interventions in order to improve health and well-being, as well as to avoid ill health and disease for the whole population. To achieve the aforementioned aims, the Salut Programme includes a package of interventions using a family-centred approach. The interventions are integrated within ordinary public services. Programme development, implementation and dissemination have been carried out stepwise, with respect to geography, which facilitates evaluation efforts. The Programme has stepwise become a quite unique infrastructure to research on children, their parents and their living conditions. The Programme is followed and evaluated using registers, surveys, interviews, observations and records, and has generated 3 doctoral thesis and 20 international peer-reviewed articles. Purpose: One of the aims is to evaluate the short and long-term results of the Salut Programme in relation to the public health policy goals: maximizing public health and improving health equity while obtaining value for the money. Another aim is to pave the way for children's right to good and equal health by increasing the knowledge regarding preschool children's social-emotional problems. All children attending compulsory school and upper secondary school (grades F, 4, 7 and 1 corresponding to age 6, 10, 13 and 16) in Västerbotten County are invited to participate in an ongoing school-based online survey. Since 2016/2017 the municipalities Umeå and then Skellefteå introduced the surveys incrementally. The survey includes questions about self-reported health, BMI, lifestyle and well-being at school. The questionnaires are available in Swedish only: https://www.regionvasterbotten.se/folkhalsa/salut-satsningen-for-barn-och-ungas-halsa/salut-i-skolanÅr 2005 initierade sjukvårdsledningen i Region Västerbotten Salut-satsningen. Satsningen har fått sitt namn från ordet ”salutogen” då en grundtanke är att främja processer som ger barn och deras föräldrar en möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förmåga att förbättra den. Sedan 2009/2010 är det en länsöverskridande universell hälsofrämjande och förebyggande insats i olika sektorer för föräldrar och barn 0-18 år, med start redan under graviditeten. Satsningen har införts sedan 2006 och framåt, frammanat av alarmerande rapporter om övervikt/fetma och trender av ökad karies, redan under förskoleåldern. Salut-satsningen har utvecklats och implementerats i nära samarbete med mödra- och barnhälsovård, tandvård, öppen förskola och elevhälsa. Satsningen syftar till att stödja och stärka initierade och pågående universella hälsofrämjande och förebyggande insatser för att förbättra hälsa och levnadsvanor bland blivande föräldrar och barn. Huvudfokusområdena är: att främja hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och god psykosocial hälsa och att förebygga övervikt, fetma och karies. Med andra ord kombinerar satsningen både hälsofrämjande åtgärder och universella förebyggande insatser för att förbättra hälsa och välbefinnande samt för att undvika ohälsa och sjukdomar för hela befolkningen. För att uppnå de ovannämnda målen innehåller Salut-satsningen en mängd interventioner med en familjecentrerad strategi. Insatserna är integrerade i ordinarie offentlig verksamhet. Utveckling, implementering och spridning av programmet har genomförts stegvis med avseende på geografi vilket underlättar utvärderingsarbetet. Satsningen har stegvis blivit en relativt unik infrastruktur för forskning om barn och deras livsvillkor. Salut-satsningen följs och utvärderas med hjälp av register, enkäter, intervjuer, observationer och loggböcker och har genererat tre avhandlingar och 20 internationellt granskade artiklar. Syfte: Ett syfte är att utvärdera de kort- och långsiktiga resultaten av Salut-satsningen i förhållande till de folkhälsopolitiska målen: att maximera folkhälsan, få nytta för pengarna, samt minska ojämlikheter i hälsa. Ett annat syfte är att bana väg för barns rätt till god och likvärdig hälsa genom att öka kunskapen om förskolebarns socioemotionella problem. Alla barn som går i grundskolan och gymnasiet (klass F, 4, 7 och 1 motsvarande 6, 10, 13 och 16 års ålder) i Västerbottens län inbjuds att delta i en pågående skolbaserad online-undersökning. Sedan 2016/2017 introducerade kommunerna Umeå och därefter Skellefteå enkäterna stegvis. Undersökningen inkluderar bland annat frågor om självrapporterad hälsa, BMI, levnadsvanor och trivsel i skolan. Enkäterna finns tillgängliga på svenska: https://www.regionvasterbotten.se/folkhalsa/salut-satsningen-for-barn-och-ungas-halsa/salut-i-skola

Salut-satsningen - Hälsoformulär till blivande föräldrar

In 2005, the health authorities of Region Västerbotten initiated the Salut Programme. The initiative got its name from the word “salutogenic” as the basic idea is to promote processes that give children and their parents an opportunity to increase control over their health and ability to improve it. Since 2009/2010 it is a countywide ongoing universal health promotion intervention in a variety of sectors for parents and children 0-18 years, starting already during pregnancy. The Programme has been implemented since 2006 onwards, prompted by alarming reports of child overweight/obesity and trends of increased dental caries, already during preschool age. The programme has been developed and implemented in close collaboration with antenatal care, child health care, dental services, open preschools and schools. The Programme aims to support and strengthen initiated and ongoing health promotion interventions, and universal preventive interventions to improve health and lifestyle among expectant parents and children. The main focus areas are: to promote healthy eating habits, physical activity and good psychosocial health, and to prevent obesity and caries. In other words, the Programme combines both health promotion and universal prevention interventions in order to improve health and well-being, as well as to avoid ill health and disease for the whole population. To achieve the aforementioned aims, the Salut Programme includes a package of interventions using a family-centred approach. The interventions are integrated within ordinary public services. Programme development, implementation and dissemination have been carried out stepwise, with respect to geography, which facilitates evaluation efforts. The Programme has stepwise become a quite unique infrastructure to research on children, their parents and their living conditions. The Programme is followed and evaluated using registers, surveys, interviews, observations and records, and has generated 3 doctoral thesis and 20 international peer-reviewed articles. Purpose: One of the aims is to evaluate the short and long-term results of the Salut Programme in relation to the public health policy goals: maximizing public health and improving health equity while obtaining value for the money. Another aim is to pave the way for children's right to good and equal health by increasing the knowledge regarding preschool children's social-emotional problems. Expectant parents, early in pregnancy (around gestational week 11), answer a ​​questionnaire each on self-rated health, BMI, lifestyle and life condition. It was countywide implemented in mid-2010 and onwards. Recently, the Salut Programme data have been linked, on an individual level, to data from national registers with annual data when relevant. This includes: Medical Birth Register (pregnancy, delivery and immediate postpartum), National Patient Register (inpatient and specialist outpatient care and diagnoses), Register for Pharmaceutical Prescriptions (dispensed drugs) and Statistics Sweden (e.g. parents’ income and education, family characteristics, place of birth and place of residence).År 2005 initierade sjukvårdsledningen i Region Västerbotten Salut-satsningen. Satsningen har fått sitt namn från ordet ”salutogen” då en grundtanke är att främja processer som ger barn och deras föräldrar en möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förmåga att förbättra den. Sedan 2009/2010 är det en länsöverskridande universell hälsofrämjande och förebyggande insats i olika sektorer för föräldrar och barn 0-18 år, med start redan under graviditeten. Satsningen har införts sedan 2006 och framåt, frammanat av alarmerande rapporter om övervikt/fetma och trender av ökad karies, redan under förskoleåldern. Salut-satsningen har utvecklats och implementerats i nära samarbete med mödra- och barnhälsovård, tandvård, öppen förskola och elevhälsa. Satsningen syftar till att stödja och stärka initierade och pågående universella hälsofrämjande och förebyggande insatser för att förbättra hälsa och levnadsvanor bland blivande föräldrar och barn. Huvudfokusområdena är: att främja hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och god psykosocial hälsa och att förebygga övervikt, fetma och karies. Med andra ord kombinerar satsningen både hälsofrämjande åtgärder och universella förebyggande insatser för att förbättra hälsa och välbefinnande samt för att undvika ohälsa och sjukdomar för hela befolkningen. För att uppnå de ovannämnda målen innehåller Salut-satsningen en mängd interventioner med en familjecentrerad strategi. Insatserna är integrerade i ordinarie offentlig verksamhet. Utveckling, implementering och spridning av programmet har genomförts stegvis med avseende på geografi vilket underlättar utvärderingsarbetet. Satsningen har stegvis blivit en relativt unik infrastruktur för forskning om barn och deras livsvillkor. Salut-satsningen följs och utvärderas med hjälp av register, enkäter, intervjuer, observationer och loggböcker och har genererat tre avhandlingar och 20 internationellt granskade artiklar. Syfte: Ett syfte är att utvärdera de kort- och långsiktiga resultaten av Salut-satsningen i förhållande till de folkhälsopolitiska målen: att maximera folkhälsan, få nytta för pengarna, samt minska ojämlikheter i hälsa. Ett annat syfte är att bana väg för barns rätt till god och likvärdig hälsa genom att öka kunskapen om förskolebarns socioemotionella problem. Blivande föräldrar, tidigt i graviditeten (runt graviditetsvecka 11), besvarar ett frågeformulär vardera om självskattad hälsa, BMI, levnadsvanor och livsvillkor. Det har genomförts i hela länet från mitten av 2010 och framåt. Nyligen har Salut-satsningens data, på en individuell nivå, länkats till uppgifter från nationella register med årliga uppgifter när det är relevant. Detta inkluderar: Medicinska Födelseregistret (graviditet, förlossning och omedelbart postpartum), Nationella Patientregistret (specialistvård; sluten och öppen vård samt diagnoser), Läkemedelsregistret (utskrivnae läkemedel) och SCB (t.ex. föräldrarnas inkomst och utbildning, familjeegenskaper, födelseort och bostad)

Self-rated health inequalities in the intersection of gender, social class and regional development in Spain : exploring contributions of material and psychosocial factors

BACKGROUND: Inequalities in health across social class, gender and regional context in Spain are well-known; however, there is a lack of research examining how these dimensions of inequality interact. This study explores self-rated health (SRH) inequalities across intersectional positions of gender, social class and region, and the contribution of material and psychosocial factors to these inequalities. METHODS: Participants were drawn from the cross-sectional 2015 National Living Conditions Survey of Spanish residents aged 19-88 years (N = 27,215; 77% response rate). Eight intersectional positions were formed by combining dichotomous variables of gender, social class and regional development. Poisson regression was used to estimate intersectional inequalities in SRH as prevalence ratios, and the contributions of material and psychosocial factors. RESULTS: Results showed both cumulative and heterogeneous inequalities within and across intersectional positions. Inequalities in the intersection of social class and regional development were best explained by the joint contributions of material and psychosocial factors, while gender inequalities within non-manual social class were better explained by material factors alone. CONCLUSIONS: The results illustrate the complexity of interacting inequalities in health and their underpinnings in Spain. Local and national policies taking this complexity into account are needed to broadly improve equity in health in Spain

Facilitating Implementation of Child Development Programs

Godkänd; 2013; 20130527 (rickg