Ecology & aesthetics : about the relationship between ecological and aesthetic values in stormwater management

Ekologisk dagvattenhantering, ED, är ett högaktuellt område där det i dag sker en enorm utveckling. Då jag började skriva denna uppsats, 2009/2010, var läget ett helt annat. Jag var frustrerad och förskräckt över att det fanns så mycket kunskap men så lite vilja att arbeta med dessa frågor “på riktigt”. Sedan dess har jag hunnit arbeta som landskapsarkitekt i 12 år och fått uppleva denna positiva utveckling i projekten. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen och medvetenheten kring de ekologiska och estetiska aspekterna av ED i bostadsmiljö och på så vis bidra till utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Arbetet utreder frågan om huruvida ekologisk dagvattenhantering kan vara både ekologiskt hållbar och estetiskt tilltalande och hur dessa aspekter förhåller sig till varandra. Måste man välja det ena framför det andra, eller kan de till och med förstärka varandra? För att undersöka detta redovisas först ekologisk dagvattenhantering och dess olika metoder, fördelar, problem och möjligheter. Vidare utreds begreppet god design och en rad aspekter fastställs som kriterier för att utvärdera en design. Fokus ligger på ekologisk dagvattenhantering i bostadsmiljö. Tre referensprojekt där ett öppet dagvattensystem har anlagts i bostadsmiljö studeras utifrån designkvaliteterna och deras förhållningssätt till begreppen ekologi och estetik. Slutligen appliceras dessa kunskaper och teorier på ett bostadsområde Steningehöjden i Sigtuna kommun. Där fanns vid arbetets start en grund med gestaltning för hela området, ett tydligt koncept och målbild att utgå från. Jag arbetade vidare utifrån det genom att lägga till ett lager till den ambitiösa målbilden om den ekologiskt hållbara trädgårdsstaden. Ett öppet dagvattensystem med många olika nivåer och kvaliteter, där en rad olika metoder som studerats i teoridelen kunde användas för att skapa det komplexa system som visat sig vara det absolut mest effektiva ur ett ekologiskt perspektiv. Även ur det estetiska perspektivet kunde jag använda det öppna systemets kvaliteter till att skapa en tilltalande och variationsrik bostadsmiljö. Slutsatsen blev att det är möjligt att låta ekologi och estetik samverka och till och med förstärka varandra i ett större perspektiv, men att det i de specifika valen av metod och gestaltningsgrepp kan finnas vissa motsättningar mellan det synliga, gestaltade vattnet och de ekologiska vinsterna med att låta fördröjning, rening och infiltration ske på naturens premisser. Uppsatsens resonemang uppmuntrar även till att använda dessa tankesätt kring ekologisk dagvattenhantering för att vidga perspektiven kring vad som är möjligt att åstadkomma i projekten, nu och i framtiden.Sustainable stormwater management is a very current topic where in recent years there has been, and seemingly continues to be, significant development taking place in the field of today´s landscape architecture. At the point of time of commencing writing this essay, in 2009/2010 the situation was very different. In the face of growing environmental concerns at the time, it was frustrating that even though the knowledge and theories regarding sustainable stormwater management were readily available, few of these were converted into practice on a larger scale. Now, after twelve years of working as a landscape architect there has been tremendous growth in this area. We consider stormwater management in new ways, use open solutions, and take a more sustainable approach in all projects which puts this essay in a new context. The aim of this essay is to increase awareness and spread knowledge about sustainable stormwater management and the ecological and aesthetic aspects of it; thereby contributing to a more sustainable development of our cities. This essay elaborates on the topic whether it is possible to find a solution where stormwater systems are designed with ecology and aesthetics as equal parts that improve on and enrich each other, or whether they are to be considered in isolation of each other, or at best a balance between the two where both aesthetics and ecology are compromised rather than complementing each other. Firstly, the essay describes the background and elaborates on why sustainable stormwater management is so important. Further describing different methods and techniques of sustainable stormwater management and how they are used. Also, the term “good design” is investigated, and a number of aspects are established as criteria in order to evaluate a design, focusing on sustainable stormwater management in residential areas. Furthermore, three projects where studied in how they succeeded in creating a design that is of both ecological and aesthetical value. Hence analysing how they met the design criteria and how the ecological and aesthetic aspects of sustainable stormwater management relate to each other at each site. The last part of the scope of work is further developing a program for sustainable stormwater management in the residential area of Steningehöjden in Sigtuna. At the onset of this project, there already existed a design for the entire area. Based on the original concept, a proposal was defined on how to integrate the stormwater into the design in a way that would emphasize the concept and design ideas of the original design as well as generating more value to the residents of Steningehöjden in the form of more pleasing aesthetics, as well as enhancing the environmental efficiency. The conclusion from these studies is that it is possible to create a design with ecology and aesthetics as two equal components and even enable them to complement each other in a way that further enhances the design and functionality of the stormwater management system. However, through specific choices of methods and design there may be certain contradictions between water as a visible design feature and the ecological gains of natural purification, delay, and infiltration. This essay encourages the use of this mindset in sustainable stormwater management to broaden the perspective of what is possible to accomplish in projects today and in the future

Ekologisk dagvattenhantering med biodiken

De traditionella dagvattensystemen med underjordiska ledningsnät innebär stora komplikationer i form av översvämningar och en mycket negativ miljöpåverkan. Genom att istället efterlikna naturens kretslopp renar och fördröjer de ekologiska dagvattensystemen vattnet på dess väg mot det mottagande vattendraget, recipienten, och avlastar samtidigt ledningsnätet. Denna uppsats syftar till att informera, argumentera och inspirera till en utökad användning av dessa system och att särskilt belysa biodikets roll och funktion. Biodiken, eller bioswales, är grunda, vegetationsbeklädda diken med svag lutning som renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet och kan exempelvis användas längs vägar, på parkeringsplatser eller bostadsgårdar. De är flexibla som gestaltningselement och effektiva ur reningssynpunkt, men de kräver rätt utformning och dimensionering. Därför beskrivs i detta arbete tekniken och de viktigaste parametrarna man bör tänka på vid planering och anläggande av biodiken. Form, lutning och längd är centralt vid utformningen och reglerar biodikets fördröjningsförmåga. Även vegetationen bidrar till att sänka vattnets hastighet och genom att partiklar då hinner sjunka till botten, sedimentera, renas även vattnet. I jorden filtreras vattnet från ytterligare föroreningar och de mikroorganismer som lever där omvandlar dessutom föroreningar till former som växterna lätt kan ta upp och lagra i sin biomassa. På så sätt är biodiket ett komplext system där alla delar spelar en viktig roll och om de är korrekt utformade är biodiket en välfungerande och effektiv metod för omhändertagande av dagvatten. Ekostaden Augustenborg i Malmö och bostadsområdet High Point i Seattle i USA är två bra exempel där ekologisk dagvattenhantering har betytt mycket ur såväl sociala som ekologiska perspektiv och där man har visat på den potential och variationsrikedom som finns i systemen

Ibland måste man acceptera, det handlar om sjukdomen – En studie om omsorgspersonals upplevelser av våld på arbetsplatsen

It is not well acknowledged that caregivers suffer from work related violence. Previous research indicates that caregivers are in a vulnerable position and at high risk of being exposed to violence. The aim of this study was to examine how caregivers experience violence towards themselves and also the importance of the work-group in the organization. The study was based on six semi-structured interviews with caregivers who work with individuals with dementia. Our data has been analyzed using Bolman & Deal's symbolic framework and also discourse theory. The result of the study indicated that violence is common in nursing homes, however, the caregivers do not view these acts as violent. The study shows how caregivers talk about violence in a particular way which denies the violent acts. One reason is because of the dementia illness of the elderly and another reason is that the caregivers think that some violence is a part of their work as caregivers

Expression of messenger molecules and receptors in rat and human sphenopalatine ganglion indicating therapeutic targets

Background: Migraine and Cluster Headache (CH) are two primary headaches with severe disease burden. The disease expression and the mechanisms involved are poorly known. In some attacks of migraine and in most attacks of CH, there is a release of vasoactive intestinal peptide (VIP) originating from parasympathetic cranial ganglia such as the sphenopalatine ganglion (SPG). Patients suffering from these diseases are often deprived of effective drugs. The aim of the study was to examine the localization of the botulinum toxin receptor element synaptic vesicle glycoprotein 2A (SV-2A) and the vesicular docking protein synaptosomal-associated protein 25 (SNAP25) in human and rat SPG. Additionally the expression of the neurotransmitters pituitary adenylate cyclase activating polypeptide (PACAP-38), nitric oxide synthase (nNOS), VIP and 5-hydroxttryptamine subtype receptors (5-HT1B,1D,1F) were examined. Methods: SPG from adult male rats and from humans, the later removed at autopsy, were prepared for immunohistochemistry using specific antibodies against neurotransmitters, 5-HT1B,1D,1F receptors, and botulinum toxin receptor elements. Results: We found that the selected neurotransmitters and 5-HT receptors were expressed in rat and human SPG. In addition, we found SV2-A and SNAP25 expression in both rat and human SPG. We report that all three 5-HT receptors studied occur in neurons and satellite glial cells (SGCs) of the SPG. 5-HT1B receptors were in addition found in the walls of intraganglionic blood vessels. Conclusions: Recent focus on the SPG has emphasized the role of parasympathetic mechanisms in the pathophysiology of mainly CH. The development of next generation’s drugs and treatment of cranial parasympathetic symptoms, mediated through the SPG, can be modulated by treatment with BoNT-A and 5-HT receptor agonists

Why pharmacokinetic differences among oral triptans have little clinical importance: a comment

Triptans, selective 5-HT1B/1D receptor agonists, are specific drugs for the acute treatment of migraine that have the same mechanism of action. Here, it is discussed why the differences among kinetic parameters of oral triptans have proved not to be very important in clinical practice. There are three main reasons: (1) the differences among the kinetic parameters of oral triptans are smaller than what appears from their average values; (2) there is a large inter-subject, gender-dependent, and intra-subject (outside/during the attack) variability of kinetic parameters related to the rate and extent of absorption, i.e., those which are considered as critical for the response; (3) no dose-concentration–response curves have been defined and it is, therefore, impossible both to compare the kinetics of triptans, and to verify the objective importance of kinetic differences; (4) the importance of kinetic differences is outweighed by non-kinetic factors of variability of response to triptans. If no oral formulations are found that can allow more predictable pharmacokinetics, the same problems will probably also arise with new classes of drugs for the acute treatment of migraine

Kommunikation en mänsklig rättighet En intervjustudie med skolpersonal om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, i gymnasiesärskolan

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur rektorer, lärare och elevassistenter på två gymnasiesär-skolor resonerar kring användningen av alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, för elever med begränsningar i sin kommunikativa förmåga. Teori Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv. Specialpedagogiska perspektiv är de relationella och kategoriska perspektiven samt dilemmaperspektivet. Metod Studien är genomförd med en kvalitativ metod för att ta del av hur skolpersonal resonerar och därigenom få syn på de mönster som visar sig. Datainsamlingen gjordes genom fyra stycken fokusgruppintervjuer med lärare och elevassistenter samt två individuella intervjuer med rektorer inom det individuella programmet på två gymnasiesärskolor. Resultat Av studien framkommer att det finns en stor vilja bland deltagarna att kommunicera med eleverna men att de ofta upplever att det är svårt och förstå elever med begränsningar i sin kommunikativa förmåga. Samtliga deltagare anser sig behöva utveckla sina kunskaper i alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, samtidigt som deras beskrivningar ger en bild av stor variation i vilken utsträckning och hur AKK används. Intresset för att utveckla den egna kompetensen inom området, formuleras tydligast utifrån önskemål om mer kunskaper i tecken som stöd, TAKK, samt att satsa på digitalt kommunikationsstöd med iPad. Ett genomgående resultat är att deltagarna beskriver sin AKK-användning utifrån att ge information och för att skapa tydlighet och struktur över skoldagen. Rektorerna ser också behovet av utveckling inom området AKK och har börjat satsa på fortbildning av personal som visar intresse men de beskriver också begränsningar i form av ekonomin. Resultatet visar att skolorna har förutsättningar att uppfylla elevens rätt till kommunikation. Men samtidigt framkommer att skolorna behöver göra en inventering kring kompetenser bland personal. Dessutom tar deltagarna upp att personal bör auskultera i varandras klasser för att sprida goda exempel. Det framkom även att deltagarna i liten utsträckning använder sig av externa resurser som SPSM och hälso- och sjukvårdens kommunikationscenter utifrån frågor som rör elevers kommunikation

Sexually transmitted diseases in Vietnam: Knowledge, attitudes and beliefs among vocational students

Background: Sexually transmitted diseases (STDs) have been a increasing problem worldwide with an estimation of 340 million new cases each year. STDs are one of the top five reasons of seeking health care in the developing countries. Aim: The aim was to investigate the knowledge, attitudes and beliefs regarding STDs among young adults in two vocational schools in Ho Chi Minh City, Vietnam and also compare the genders regarding the issues. Method: A descriptive and comparative study was used. The 455 students between the age of 15 and 24, both male and female, participated voluntarily to answer a questionnaire. Dorothea Orem’s self-caring theory was provided as theoretical framework. Results: The students showed a low knowledge regarding STDs. Small differences between the genders could be seen regarding knowledge where the males had a higher knowledge regarding symptoms of STDs. Conclusions: The adolescents had lack of knowledge about STDs and no greater difference between genders have been shown. The traditional attitudes must change and follow the development of Vietnam. Further research should be performed to find out if there is any difference between students in rural and central areas of Vietnam.

VÄGEN TILL EN BLOMSTRANDE REHABILITERING En litteraturundersökning om vuxna flyktingars erfarenheter av trädgårdsrehabilitering

Bakgrund Flyktingar som flytt från sina hemländer kan drabbas av mental ohälsa, exempelvis posttraumatiskt stressyndrom, i större utsträckning än den övriga befolkningen. Flyktingar är ofta utan sysselsättning under lång tid när de kommer till ett nytt land och många upplever stress och hopplöshet. Arbetsterapins holistiska synsätt på människan, samt aktivitets- och delaktighetsperspektiv, kan vara ett stöd för flyktingar i att skapa nya kontakter, upprätta struktur i vardagen och förbättra deras välmående. Trädgårdsrehabilitering beskrivs främja engagemang, ansvar och socialisering, och hälsofördelar med trädgårdsrehabilitering kan vara att det är en stressreducerande aktivitet där deltagarna kan få ökad fysisk förmåga, bättre humör och ökat välmående. Att koppla trädgårdsaktivitet till ”Model of human occupation” samt Wilcocks teori om görande i samband med varande, tillhörande och blivande kan de rehabiliterande aspekterna av aktiviteten tydliggöras. Sammanfattningsvis visar forskning fram till idag god effekt av trädgårdsrehabilitering samt att arbetsterapeutiska åtgärder hos individer med psykisk ohälsa är av värde. Däremot finns det en kunskapslucka gällande flyktingars erfarenheter av trädgårdsrehabilitering. Syfte Att undersöka i litteraturen vilka erfarenheter vuxna flyktingar har av trädgårdsrehabilitering. Metod Studien är en kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv metodansats. Åtta artiklar har genomgått en kvalitativ analys enligt Graneheim och Lundmans tematiska innehållsanalys, vilket gav ett tema, två kategorier och sex subkategorier. Resultat Utifrån innehållsanalysen uppkom temat ”aspekter av hälsa genom trädgårdsaktivitet”, kategorierna ”sociala aspekter” och ”inverkan på mående” samt subkategorierna ”kulturell samhörighet”, ”samhällsinkluderande”, ”sociala nätverk”, ”lärande”, ”mentalt mående” och ”fysiskt mående”. Temat, kategorierna och subkategorierna beskriver flyktingars erfarenheter av trädgårdsrehabilitering, och svarar därmed på studiens syfte. Slutsats Genom att erbjuda flyktingar rehabilitering i form av trädgårdsaktivitet kan eventuell ohälsa i målgruppen förebyggas, alternativt stabiliseras, i tidigt stadie. Rehabiliterande insatser, som trädgårdsaktivitet, kan därmed bidra till ökat välmående hos målgruppen flyktingar, samt spara in ekonomiska medel inom svensk hälso- och sjukvård