Kvinnors upplevelser av att leva med MS : En litteraturstudie baserad på patografier

Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag. Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad

Yes, and it turned out that we thought quite different

Forskning (Nilholm & Göransson, 2014; Palla, 2009) visar att förskolans läroplan (Skolverket, 2016) bygger på ett inkluderande förhållningssätt, ändå nämns aldrig begreppet inkludering i läroplanen. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka hur förskollärare i reflektion tillsammans med andra förskollärare uppfattar begreppet inkludering, samt hur de uppfattar att inkludering tar sig uttryck i verksamheten. Då vi anser att det finns olika perspektiv på vad inkludering kan vara, har studien inspirerats av det postmoderna perspektivet. Det postmoderna perspektivet möjliggör för olika tolkningar av begreppet inkludering samt utmanar synen på kunskap som något fast och oföränderligt. Fokusgrupper användes som metod för att samla in empiri till studien. Empirin analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat visar att begreppet inkludering sällan lyfts i förskolan, däremot beskriver flera av deltagarna att inkludering innefattas av andra begrepp som läroplanen innehåller. Vidare visar studiens resultat inga stora skillnader mellan deltagarnas uppfattningar om inkludering. Dock belyser alla deltagare vikten av att diskutera och problematisera begrepp, då begreppen ändå ofta definieras olika. Det har även framkommit att inkludering ständigt pågår genom olika processer och kan ta sig till uttryck genom både det talade språket, kroppsspråk och handling. Dessa olika processer och uttryckssätt påvisar begreppets komplexitet

Kvinnors upplevelser av att leva med MS : En litteraturstudie baserad på patografier

Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag. Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad

“If I want to become a nurse, I must know how to…” : an Empirical Study on the Visibility of the Importance of Mathematics in Future Careers of Students who Study at a Health and Social Care Vocational Program

Denna empiriska studie redogör för hur matematiklärare och elever vid vård- och omsorgsprogrammet beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. Studien bygger på litteraturstudien ”Varför ska man kunna det här?” – en litteraturstudie om undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram. Studien baseras dels på tre matematiklärares beskrivningar av bedriven matematikundervisning, dels på 45 elevers beskrivningar av hur de uppfattar den givna matematikundervisningen. Beskrivningarna erhölls genom kvalitativa intervjuer med matematiklärarna samt genom en enkätundersökning vilken besvarades av eleverna. Intervjusvaren transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys medan enkätsvaren sammanställdes i bland annat stapeldiagram och jämfördes med matematiklärarnas beskrivningar. Ur den tematiska analysen lokaliserades både beskrivningar av karaktärsövergripande och icke karaktärsövergripande undervisning. Samtliga lärare beskriver att icke karaktärsövergripande undervisning används i större utsträckning och då främst i form av lärarledd genomgång följt av individuell räkning i matematikbok. När lärarna redogör för vad som påverkar val av undervisningsmetod ges beskrivningar av exempelvis tids- och materialbrist, ej etablerade lärarsamarbeten, skolledningens ansvar samt elevers inställning till matematik. I elevenkäten framgår att 40 % av eleverna beskriver matematik som nödvändigt i någon utsträckning i kommande yrkesliv. Cirka 46 % av eleverna beskriver att de inte får kunskap om detta på matematiklektionerna.This empirical study describes how mathematic teachers and students in the health and social care vocational program describe the visibility of the importance of mathematics in the students’ future careers. The study is based on the literature study “Why do we have to know this?” – a literature review of teaching methods in mathematics in vocational education. The study is based partly on descriptions from three mathematic teachers regarding their teaching, and partly on descriptions from 45 students of how they perceive their teaching. The descriptions were obtained through qualitative interviews with the teachers and through a survey which was answered by the students. The interviews were transcribed and analyzed using a thematic analysis, while the questionnaire was compiled in, for example, bar graphs and compared with the descriptions of the mathematics teachers. From the thematic analysis, descriptions of subject integrated methods and non-subject integrated methods were identified. All teachers describe that non-subject integrated methods were used mainly in the form of teacher-led lessons followed by individual work in the book. When the teachers report on what influences the choice of teaching method, descriptions of, for example, lack of time and material, un-established teacher collaborations, the responsibility of the school management and students' attitude to mathematics are given. The student survey shows that 40 % of the students describe mathematics as necessary to some extent in their future career. Approximately 46 % of the students describe that they are not taught this in the mathematic classroom

“If I want to become a nurse, I must know how to…” : an Empirical Study on the Visibility of the Importance of Mathematics in Future Careers of Students who Study at a Health and Social Care Vocational Program

Denna empiriska studie redogör för hur matematiklärare och elever vid vård- och omsorgsprogrammet beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. Studien bygger på litteraturstudien ”Varför ska man kunna det här?” – en litteraturstudie om undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram. Studien baseras dels på tre matematiklärares beskrivningar av bedriven matematikundervisning, dels på 45 elevers beskrivningar av hur de uppfattar den givna matematikundervisningen. Beskrivningarna erhölls genom kvalitativa intervjuer med matematiklärarna samt genom en enkätundersökning vilken besvarades av eleverna. Intervjusvaren transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys medan enkätsvaren sammanställdes i bland annat stapeldiagram och jämfördes med matematiklärarnas beskrivningar. Ur den tematiska analysen lokaliserades både beskrivningar av karaktärsövergripande och icke karaktärsövergripande undervisning. Samtliga lärare beskriver att icke karaktärsövergripande undervisning används i större utsträckning och då främst i form av lärarledd genomgång följt av individuell räkning i matematikbok. När lärarna redogör för vad som påverkar val av undervisningsmetod ges beskrivningar av exempelvis tids- och materialbrist, ej etablerade lärarsamarbeten, skolledningens ansvar samt elevers inställning till matematik. I elevenkäten framgår att 40 % av eleverna beskriver matematik som nödvändigt i någon utsträckning i kommande yrkesliv. Cirka 46 % av eleverna beskriver att de inte får kunskap om detta på matematiklektionerna.This empirical study describes how mathematic teachers and students in the health and social care vocational program describe the visibility of the importance of mathematics in the students’ future careers. The study is based on the literature study “Why do we have to know this?” – a literature review of teaching methods in mathematics in vocational education. The study is based partly on descriptions from three mathematic teachers regarding their teaching, and partly on descriptions from 45 students of how they perceive their teaching. The descriptions were obtained through qualitative interviews with the teachers and through a survey which was answered by the students. The interviews were transcribed and analyzed using a thematic analysis, while the questionnaire was compiled in, for example, bar graphs and compared with the descriptions of the mathematics teachers. From the thematic analysis, descriptions of subject integrated methods and non-subject integrated methods were identified. All teachers describe that non-subject integrated methods were used mainly in the form of teacher-led lessons followed by individual work in the book. When the teachers report on what influences the choice of teaching method, descriptions of, for example, lack of time and material, un-established teacher collaborations, the responsibility of the school management and students' attitude to mathematics are given. The student survey shows that 40 % of the students describe mathematics as necessary to some extent in their future career. Approximately 46 % of the students describe that they are not taught this in the mathematic classroom

Motivation – Who has the responsibility? : A qualitative study on professional experiences of motivational work with depressive patients in psychiatric care.

Syftet med studien är att belysa vårdpersonals uppfattning om betydelsen av motivation vid behandling av patienter som diagnostiserats för depression inom den psykiatriska vården. Studien har utförts på ett kvalitativt arbetssätt och undersökningen är baserad på sju intervjuer med yrkesverksamma inom psykiatrisk verksamhet. Resultatet presenteras utifrån en fenomenografisk ansats och resultatet visar att det finns splittrade uppfattningar kring hur man arbetar med motivation samt vem som bör det yttersta ansvaret i förändringsarbetet. Studien visar att det finns en gemensam bild hos deltagarna att relation och bemötande är viktiga faktorer i arbetet med depressiva patienter men att mycket av arbetet är baserat på vilket synsätt den professionelle har på depression. Slutsatsen tyder på att motivationsarbete är avgörande i arbetet med depressiva patienter men att det inte råder en enhetlig bild på hur man arbetar för att skapa motivation till förändring

"Why do we have to know this?" : A Literature Review of Teaching Methods in Mathematics in Vocational Education

Denna litteraturstudie redogör för undervisningsmetoder i matematik på yrkesförberedande program. Undervisningsmetoderna diskuteras dels utifrån hinder i relation till metoderna och dels utifrån grad av generaliserbarhet och således möjlighet att direkt tillämpa dem på olika yrkesförberedande program. De undervisningsmetoder vilka lokaliseras ur forskningslitteratur utgörs av icke-ämnesintegrerade metoder och ämnesintegrerade metoder. De icke-ämnesintegrerade metoderna utgörs bland annat av individuellt arbete i matematikbok med generella uppgifter samt undervisning via digitala läromedel där integrering mellan matematik och yrkesämnen har liten eller ingen roll. De ämnesintegrerade undervisningsmetoderna utgörs av matematikuppgifter med yrkeskontext, yrkeslektioner med matematiska inslag, arbete med matematikuppgifter vid praktik, undervisning av matematik i karaktärsinriktad miljö, yrkesautentiska uppgifter samt ämnesövergripande undervisning.   I relation till dessa undervisningsmetoder återges fyra större hinder. Dessa hinder är motivationshämmande val av undervisningsmetod, kompetensbrist hos yrkes- eller matematiklärare i matematik- respektive yrkesämnet, bristande lärarsamarbete samt resursbegränsningarThis literature study describes teaching methods in mathematics in vocational education. The teaching methods are discussed partly based on obstacles in relation to the methods, and partly on the degree of generalizability and thus the possibility of directly applying them onto different vocational education programs. The teaching methods which can be found in research literature consist of non-subject integrated methods and subject integrated methods. The non-subject integrated methods are for example individual work in a mathematics book with general tasks and teaching via digital teaching materials where integration between mathematics and vocational subjects has little or no role. The subject integrated methods are mathematical tasks with vocational context, vocational lessons with mathematical elements, work on mathematical tasks in internship, teaching of mathematics in vocational-oriented environment, vocational authentic tasks and interdisciplinary teaching.   In relation to these teaching methods, four major obstacles are presented. These obstacles are motivation-inhibiting choice of teaching method, vocational or mathematics teachers lack competence in either mathematics or vocational subjects, lack of teacher collaboration and resource limitations

“If I want to become a nurse, I must know how to…” : an Empirical Study on the Visibility of the Importance of Mathematics in Future Careers of Students who Study at a Health and Social Care Vocational Program

Denna empiriska studie redogör för hur matematiklärare och elever vid vård- och omsorgsprogrammet beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. Studien bygger på litteraturstudien ”Varför ska man kunna det här?” – en litteraturstudie om undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram. Studien baseras dels på tre matematiklärares beskrivningar av bedriven matematikundervisning, dels på 45 elevers beskrivningar av hur de uppfattar den givna matematikundervisningen. Beskrivningarna erhölls genom kvalitativa intervjuer med matematiklärarna samt genom en enkätundersökning vilken besvarades av eleverna. Intervjusvaren transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys medan enkätsvaren sammanställdes i bland annat stapeldiagram och jämfördes med matematiklärarnas beskrivningar. Ur den tematiska analysen lokaliserades både beskrivningar av karaktärsövergripande och icke karaktärsövergripande undervisning. Samtliga lärare beskriver att icke karaktärsövergripande undervisning används i större utsträckning och då främst i form av lärarledd genomgång följt av individuell räkning i matematikbok. När lärarna redogör för vad som påverkar val av undervisningsmetod ges beskrivningar av exempelvis tids- och materialbrist, ej etablerade lärarsamarbeten, skolledningens ansvar samt elevers inställning till matematik. I elevenkäten framgår att 40 % av eleverna beskriver matematik som nödvändigt i någon utsträckning i kommande yrkesliv. Cirka 46 % av eleverna beskriver att de inte får kunskap om detta på matematiklektionerna.This empirical study describes how mathematic teachers and students in the health and social care vocational program describe the visibility of the importance of mathematics in the students’ future careers. The study is based on the literature study “Why do we have to know this?” – a literature review of teaching methods in mathematics in vocational education. The study is based partly on descriptions from three mathematic teachers regarding their teaching, and partly on descriptions from 45 students of how they perceive their teaching. The descriptions were obtained through qualitative interviews with the teachers and through a survey which was answered by the students. The interviews were transcribed and analyzed using a thematic analysis, while the questionnaire was compiled in, for example, bar graphs and compared with the descriptions of the mathematics teachers. From the thematic analysis, descriptions of subject integrated methods and non-subject integrated methods were identified. All teachers describe that non-subject integrated methods were used mainly in the form of teacher-led lessons followed by individual work in the book. When the teachers report on what influences the choice of teaching method, descriptions of, for example, lack of time and material, un-established teacher collaborations, the responsibility of the school management and students' attitude to mathematics are given. The student survey shows that 40 % of the students describe mathematics as necessary to some extent in their future career. Approximately 46 % of the students describe that they are not taught this in the mathematic classroom

Mobile teams - an opportunity to work for the child's best interests : Växjö municipality's initiative for an interprofessional collaboration in the early and preventive work for children and youths

In cases where children and youths are in need of support from various activities in order to have their needs met, authorities shall collaborate towards the common goal: the child’s best interests. The concept lacks an unambiguous definition and professionals should make decisions adjusted to the child’s individual needs. Within the Mobile team, which is an interprofessional form of collaboration between the school and social services, the different professional groups could be characterized by different perspectives. This may lead to different interpretations which can pose a challenge to agree on a joint decision for the child’s best interests. The study is based on a qualitative approach through semi-structured interviews with six professionals within a mobile team. The theories used to analyze the empirical material is collaboration theory and theory about discretion in decision making. Several noteworthy results were find. The mobile team work early and preventive both generally and with more concrete interventions for the child’s best interests. The work within collaboration can be divided into resourse-, information- and knowledge exchange which creates the opportunity to get at better overall picture of the child. Further, to work for the child’s best interests the mobile team focuses on school, spare time and family, as different areas that are important for the child. Their approach is also characterized by understanding and supporting individual needs. Finally, there are factors that need to be considered to fulfil a successful collaboration. For example, the professionals must be aware of each other’s duties, roles, activities and regulatory systems.