Urin- och serumhalter av organiska miljöföroreningar hos unga vuxna i skåne år 2000 – 2022 - Resultat från den sjätte delstudien 2022

Allmänbefolkningen exponeras dagligen för ett flertal organiska miljöföroreningar via exempelvis livsmedel, produkter och andra material. Till dessa hör bl a bekämpningsmedel och perfluorerade ämnen (PFAS) i livsmedel, ftalater i plastmaterial och kosmetika, flamskyddsmedel i stoppade möbler och byggnadsmaterial samt polyaromatiska kolväten (PAH) från fordonsavgaser. Genom analys av exponeringsbiomarkörer för dessa ämnen i blod- eller urinprover ges ett mått på exponeringen hos individer, vilket gör det möjligt att uppskatta exponeringen i en definierad populationsgrupp. Genom upprepade provinsamlingar och analys är det möjligt att följa eventuella förändringar i exponeringen över tid. Sedan år 2000 har AMM rekryterat ungdomar/unga vuxna (ålder 16 – 21 år) i Skåne via mönstring till värnplikt och/eller gymnasieskolor. Dessa individer representerar en del av allmänbefolkningen utan yrkesrelaterad exponering och urinprov och blodprov har samlats in från samtliga studiedeltagare. År 2022 samlades prover in från 195 unga män och kvinnor på gymnasieskolor i Skåne. Proverna har analyserats i vårt laboratorium med LC-MS/MS med avseende på utvalda biomarkörer för exponering för sammanlagt ca 50 miljöföroreningar ur ovannämnda kategorier. Totalt 46 av 50 biomarkörer förekom i detekterbara koncentrationer i urin- eller serumprover, vilket tyder på en utbredd exponering men relativt låg exponering. Nedåtgående trender kunde observeras för flera av de ämnen där användningen begränsats eller fasats ut. Resultaten visade även på ökande trender för vissa ämnen som troligtvis ersatt utfasade kemikalier. Det är viktigt att fortsätta följa exponeringen över tid för att upptäcka om ämnen som inte är lika välstuderade, där eventuella hälsoeffekter är okända, tenderar att öka i populationen

Urin- och serumhalter av organiska miljöföroreningar hos unga vuxna i skåne år 2000 – 2022 - Resultat från den sjätte delstudien 2022

Allmänbefolkningen exponeras dagligen för ett flertal organiska miljöföroreningar via exempelvis livsmedel, produkter och andra material. Till dessa hör bl a bekämpningsmedel och perfluorerade ämnen (PFAS) i livsmedel, ftalater i plastmaterial och kosmetika, flamskyddsmedel i stoppade möbler och byggnadsmaterial samt polyaromatiska kolväten (PAH) från fordonsavgaser. Genom analys av exponeringsbiomarkörer för dessa ämnen i blod- eller urinprover ges ett mått på exponeringen hos individer, vilket gör det möjligt att uppskatta exponeringen i en definierad populationsgrupp. Genom upprepade provinsamlingar och analys är det möjligt att följa eventuella förändringar i exponeringen över tid. Sedan år 2000 har AMM rekryterat ungdomar/unga vuxna (ålder 16 – 21 år) i Skåne via mönstring till värnplikt och/eller gymnasieskolor. Dessa individer representerar en del av allmänbefolkningen utan yrkesrelaterad exponering och urinprov och blodprov har samlats in från samtliga studiedeltagare. År 2022 samlades prover in från 195 unga män och kvinnor på gymnasieskolor i Skåne. Proverna har analyserats i vårt laboratorium med LC-MS/MS med avseende på utvalda biomarkörer för exponering för sammanlagt ca 50 miljöföroreningar ur ovannämnda kategorier. Totalt 46 av 50 biomarkörer förekom i detekterbara koncentrationer i urin- eller serumprover, vilket tyder på en utbredd exponering men relativt låg exponering. Nedåtgående trender kunde observeras för flera av de ämnen där användningen begränsats eller fasats ut. Resultaten visade även på ökande trender för vissa ämnen som troligtvis ersatt utfasade kemikalier. Det är viktigt att fortsätta följa exponeringen över tid för att upptäcka om ämnen som inte är lika välstuderade, där eventuella hälsoeffekter är okända, tenderar att öka i populationen

Notiser

Vandreutstilling 1998. Samarbeid mellom Statens historiska museum i Stockholm og Arkeologisk museum i StavangerSolveig Sjoberg-Pietarinen: Kvinna i museivarlden. En studie i Irja Sahlbergs museisynCarol Duncan: Civilizing Rituals Inside Public Art MuseumsReesa Greenberg, Bruce W. Ferguson, Sandy Nairne (red): Thinking About ExhibitionsTomislav Sola: Essays on museums and their theory. Towards the cybernetic museumMuseologi. Nord Nytt Nr 68 Torkil Funder: Museum. Essays om rejser, samlinger, udstillinger 1971-1996Tim Caulton: Hands-on Exhibitions. Managing Interactive Museums and Science CentresMonika Akerlund, Sylvia Flato & Anna Hellekant, Från silverfisk till halsorisk. Skadedjur och atgarder i samlinga

Mycobacteria Manipulate G-Protein-Coupled Receptors to Increase Mucosal Rac1 Expression in the Lungs

Mycobacterium bovis bacille Calmette-Guérin (BCG) is currently the only approved vaccine against tuberculosis (TB). BCG mimics M. tuberculosis (Mtb) in its persistence in the body and is used as a benchmark to compare new vaccine candidates. BCG was originally designed for mucosal vaccination, but comprehensive knowledge about its interaction with epithelium is currently lacking. We used primary airway epithelial cells (AECs) and a murine model to investigate the initial events of mucosal BCG interactions. Furthermore, we analysed the impact of the G-protein-coupled receptors (GPCRs), CXCR1 and CXCR2, in this process, as these receptors were previously shown to be important during TB infection. BCG infection of AECs induced GPCR-dependent Rac1 up-regulation, resulting in actin redistribution. The altered distribution of the actin cytoskeleton involved the MAPK signalling pathway. Blocking of the CXCR1 or CXCR2 prior to infection decreased Rac1 expression, and increased epithelial transcriptional activity and epithelial cytokine production. BCG infection did not result in epithelial cell death as measured by p53 phosphorylation and annexin. This study demonstrated that BCG infection of AECs manipulated the GPCRs to suppress epithelial signalling pathways. Future vaccine strategies could thus be improved by targeting GPCRs