213 research outputs found
Combustion and fuel characterisation of wheat distillers dried grain with solubles (DDGS) and possible combustion applications
Get PDFThe present transition to a sustainable global energy system requires that biomass is increasingly combusted for heat and power production. Agricultural fuels considered include alkali-rich fuels with high phosphorus content. One such fuel is wheat distillerâs dried grain with solubles (wheat DDGS) from wheat-based ethanol production. Further increases in ethanol production may saturate the current market for wheat DDGS as livestock feed, and fuel uses are therefore considered. Fuel properties of wheat DDGS have been determined. The ash content (5.4 ± 1.6 %wt d.s.) is similar to many agricultural fuels. In comparison to most other biomass fuels the sulphur content is high (0.538 ± 0.232 %wt d.s.), and so are the contents of nitrogen (5.1 ± 0.6 %wt d.s.), phosphorus (0.960. ± 0.073 %wt d.s.) and potassium (1.30 ± 0.35 %wt d.s.). To determine fuel-specific combustion properties, wheat DDGS and mixes between wheat DDGS and logging residues (LR 60 %wt d.s. and DDGS 40 %wt d.s.), and wheat straw (wheat straw 50 %wt d.s., DDGS 50 %wt d.s.) were pelletized and combusted in a bubbling fluidised bed combustor (5 kW) and in a pellets burner combustor (20 kW). Pure wheat DDGS powder was also combusted in a powder burner (150 kW). Wheat DDGS had a high bed agglomeration and slagging tendency compared to other biomass fuels, although these tendencies were significantly lower for the mixture with the Ca-rich LR, probably reflecting the higher first melting temperatures of KâCa/Mg-phosphates compared to K-phosphates. Combustion and co-combustion of wheat DDGS resulted in relatively large emissions of fine particles (<1 ÎŒm) for all combustion appliances. For powder combustion PMtot was sixteen times higher than from softwood stem wood. While the Cl concentrations of the fine particles from the the mixture of LR and wheat DDGS in fluidised bed combustion were lower than from combustion of pure LR, the Cl- and P-concentrations were considerably higher from the wheat DDGS mixtures combusted in the other appliances at higher fuel particle temperature. The particles from powder combustion of wheat DDGS contained mainly K, P, Cl, Na and S, and as KPO3 (i.e. the main phase identified with XRD) is known to have a low melting temperature, this suggests that powder combustion of wheat DDGS should be used with caution. The high slagging and bed agglomeration tendency of wheat DDGS, and the high emissions of fine particles rich in K, P and Cl from combustion at high temperature, mean that it is best used mixed with other fuels, preferably with high Ca and Mg contents, and in equipment where fuel particle temperatures during combustion are moderate, i.e. fluidised beds and possibly grate combustors rather than powder combustors
Building a network for collaborative support in professional development
Get PDFThis paper aims to explore and describe important steps in creating beneficial conditions for networked learning in a project in organisations. In the inception phase of the project, four important steps were identified: creating a common virtual space, the handshake, the initial support and the mentorship. It is concluded that all the four described steps are important for a successful establishment of a networked community of practice
An integrated framework for sustainable development goals
No full textThe United Nations (UN) Rio+20 summit committed nations to develop a set of universal sustainable development goals (SDGs) to build on the millennium development goals (MDGs) set to expire in 2015. Research now indicates that humanityâs impact on Earthâs life support system is so great that further global environmental change risks undermining long-term prosperity and poverty eradication goals. Socioeconomic development and global sustainability are often posed as being in conflict because of trade-offs between a growing world population, as well as higher standards of living, and managing the effects of production and consumption on the global environment. We have established a framework for an evidence-based architecture for new goals and targets. Building on six SDGs, which integrate development and environmental considerations, we developed a comprehensive framework of goals and associated targets, which demonstrate that it is possible, and necessary, to develop integrated targets relating to food, energy, water, and ecosystem services goals; thus providing a neutral evidence-based approach to support SDG target discussions. Global analyses, using an integrated global target equation, are close to providing indicators for these targets. Alongside development-only targets and environment-only targets, these integrated targets would ensure that synergies are maximized and trade-offs are managed in the implementation of SDGs
Climate warming, marine protected areas and the ocean-scale integrity of coral reef ecosystems
Get PDFCoral reefs have emerged as one of the ecosystems most vulnerable to climate variation and change. While the contribution
of a warming climate to the loss of live coral cover has been well documented across large spatial and temporal scales, the
associated effects on fish have not. Here, we respond to recent and repeated calls to assess the importance of local
management in conserving coral reefs in the context of global climate change. Such information is important, as coral reef
fish assemblages are the most species dense vertebrate communities on earth, contributing critical ecosystem functions
and providing crucial ecosystem services to human societies in tropical countries. Our assessment of the impacts of the
1998 mass bleaching event on coral cover, reef structural complexity, and reef associated fishes spans 7 countries, 66 sites
and 26 degrees of latitude in the Indian Ocean. Using Bayesian meta-analysis we show that changes in the size structure,
diversity and trophic composition of the reef fish community have followed coral declines. Although the ocean scale
integrity of these coral reef ecosystems has been lost, it is positive to see the effects are spatially variable at multiple scales,
with impacts and vulnerability affected by geography but not management regime. Existing no-take marine protected areas
still support high biomass of fish, however they had no positive affect on the ecosystem response to large-scale disturbance.
This suggests a need for future conservation and management efforts to identify and protect regional refugia, which should
be integrated into existing management frameworks and combined with policies to improve system-wide resilience to
climate variation and change
"Du kan ta en NorrlÀnning frÄn Norrland men du kan inte ta Norrland frÄn en NorrlÀnning" : En kvalitativ undersökning av identitetsskapande hos Pitebor bosatta i storstÀder
No full textIn this essay i examine how five persons from the city of PiteaÌ who have moved to big cities in Sweden identifies with different places. My aim is to show a more âheterogeneous image of Norrland and its inhabitants. In the essay I examine how my informants imbue certain words and practises, such as dialects or the act of visiting their hometown, with meaning and how this affects their identification towards the places that they call home. In this essay I understand places not as merely physical and material but also as socially constructed. Therefore I see the construction of places as an important aspect of my informants identification.
"Muskeljazz... stökigt, snabbt och svÄrt" : En kvalitativ undersökning av jazzmusikers erfarenheter av jazzkultur utifrÄn ett feministiskt, fenomenologiskt perspektiv
No full textThis thesis explores how jazz musicians in Sweden experience jazz culture in terms of hierarchies and structures of power through a feminist phenomenological perspective. Through qualitative interviews with four jazz musicians with experience of attending different music colleges in Sweden, I explore their experiences of jazz culture in general, as well as specific contexts which are common within the culture. Using my theoretical approach, mainly consosting of the theories of Sara Ahmed and Iris Young, I review my informantsÂŽ possibilities to orientate themselves toward and within Swedish jazz culture. The informants all have different views of who holds the authority within the jazz culture. The study shows that male representation, masculine patterns of movement and structures of class differences has an impact on the informants possibilities to orientate themselves within the culture
Effekter av havsbaserad vindkraft pÄ fisk
No full textVindkraft till havs ökar i betydelse som energikĂ€lla. Det finns idag planer pĂ„ attanlĂ€gga havsbaserad vindkraft i Sveriges alla havsomrĂ„den. Byggandet och nĂ€rvaronav vindkraftverk till havs kan pĂ„verka det marina livet. Av sĂ€rskild vikt Ă€r att förstĂ„hur fisk pĂ„verkas dĂ„ fisk Ă€r av central ekologisk betydelse och flera arter Ă€r av intresseur kommersiell synpunkt. För att förstĂ„ hur fisk pĂ„verkas av vindkraft behövs detett helhetsperspektiv dĂ€r bĂ„de vindkraftverkens hela livscykel, och fiskarsekologii vidare bemĂ€rkelse, beaktas. En vindpark, som bestĂ„r av flera vindkraftverk samlade inom ett omrĂ„de, gĂ„rigenom tre faser. Den första fasen Ă€r anlĂ€ggningsfasen, följt av driftfasen och dĂ€refteravvecklingsfasen. Fisk kan pĂ„verkas pĂ„ olika sĂ€tt beroende pĂ„ vilken fas detgĂ€ller. Under anlĂ€ggningsfasen Ă€r det i synnerhet tvĂ„ pĂ„verkansfaktorer att beaktai de fall de förekommer. Det ena handlar om ökade ljudvolymer och det andra omspridning av sediment. NĂ€r det gĂ€ller ljud har fisk generellt vĂ€l utvecklade hörselorgan. Om ljudbildenplötsligt Ă€ndras kan fisk pĂ„verkas. AnlĂ€ggandet av vindkraftverksfundament kanavge högintensivt ljud. Detta gĂ€ller i synnerhet nĂ€r monopile-fundament installeras,vilket under goda förhĂ„llande pĂ„gĂ„r under cirka sex timmar. Hur fisk reagerar pÄökat ljud beror pĂ„ flera faktorer. HörselförmĂ„gan skiljer sig Ă„t mellan arter ochljudets spridning pĂ„verkas av hur den lokala vatten- och bottenmiljön Ă€r beskaffad.En viktig faktor som avgör hur fisk pĂ„verkas av ljud Ă€r avstĂ„ndet till ljudkĂ€llan vilketfisk kan pĂ„verka genom att röra sig ifrĂ„n ljudet. Generellt skulle det gĂ„ att urskilja engradient för ett flertal arter, dĂ€r fisk som Ă€r tillrĂ€ckligt lĂ„ngt borta Ă€r opĂ„verkade, tillde som Ă€r nĂ€ra nog för att det ska bli en beteendereaktion, till de som Ă€r ytterligarenĂ€rmare vilket kan leda till en hörselnedsĂ€ttning, till de som Ă€r i direkt anslutningtill anlĂ€ggningsarbetet dĂ€r ljudet kan vara fysiologiskt skadligt. Fisk i direkt anslutningtill en installationsplats med tillrĂ€ckligt god simförmĂ„ga kommer sannoliktflytta ifrĂ„n omrĂ„det nĂ€r arbetet inleds. Ljudets inverkan pĂ„ fisk gĂ„r att pĂ„verkagenom att anvĂ€nda tekniska skyddsĂ„tgĂ€rder till exempel genom att skrĂ€mma bortfisk innan vindkraftsfundamenten installeras och att omgĂ€rda anlĂ€ggningsomrĂ„detmed bubbelgardiner eller annan ljuddĂ€mpande utrustning. Vid anlĂ€ggning av vindkraft kan sediment frigöras i samband med attvindkraftsfundamentetmonteras och Ă€ven nĂ€r sjökablar utplaceras. Frigörelsenav sediment frĂ„n monteringen av vindkraftverken Ă€r mest pĂ„tagligt nĂ€r monopilefundamentinstalleras och dĂ„ om det behöver borras i botten. Hur fisk pĂ„verkas avsediment beror bland annat pĂ„ befintliga arter, levnadsstadier och fiskens storleksamt typ av botten och vattenförhĂ„llanden. PĂ„verkan frĂ„n frigörelsen av sedimentvid anlĂ€ggandet av vindkraftverk Ă€r generellt inom en koncentration och tidsrymdsom flertalet fiskar klarar av. NĂ€r det gĂ€ller hur fiskĂ€gg- och fisklarvstadiet pĂ„verkassĂ„ Ă€r den perioden för mĂ„nga marina fiskarter pelagisk vilket betyder att en lokalpĂ„verkan sannolikt har en begrĂ€nsad effekt pĂ„ populationsnivĂ„. Den lĂ€ngre perioden under en vindparks livscykel Ă€r driftsfasen. Havsbaseradevindkraftverk tillför en hĂ„rdbottenmiljö som under driftfasen kan fungera somartificiellt rev, med ansamlingar av fisk som följd. Det gĂ€ller bĂ„de vindkraftsfundamentetoch erosionsskydd. Ăven flytande vindkraftverk kan locka till sig fisk och beskrivs dĂ„ som en âfish aggregation deviceâ. Anhopningen av fisk runt vindkraftverkkan uppstĂ„ som ett resultat av att fiskar simmar till vindkraftsfundamentet ochsom en konsekvens av reproduktion. Fisk kan söka sig till vindkraftsverk av fleraskĂ€l, till exempel för ökad tillgĂ„ng av föda, ett omrĂ„de för reproduktion och skyddfrĂ„n predation. Olika arter kan pĂ„verkas pĂ„ olika sĂ€tt frĂ„n de som Ă€r oberörda avnĂ€rvaron av vindkraftverk till de som visar tydliga preferenser för att uppehĂ„lla signĂ€ra strukturen. Sverige har en lĂ„ng kust med olika vattenmiljöer dĂ€r inte minstsalthalten och klimatet pĂ„verkar vilka arter som finns var och i vilken mĂ€ngd.Följaktligenkan reveffekten variera beroende pĂ„ var vindkraftverk placeras.Ytterligare en potentiell pĂ„verkansfaktor under driftfasen Ă€r nĂ€rvaron av sjökablari vindparker, och mellan vindparker och land. De kan lokalt avge magnetiskafĂ€lt. Det Ă€r dock mycket som talar för att pĂ„verkan frĂ„n magnetiska fĂ€lt i anslutningtill sjökablar Ă€r av mindre betydelse. Efter driftfasen kan vindkraftverk nedmonteras. Hur fisk pĂ„verkas av en avvecklingkan vara svĂ„rt att veta givet att om ett vindkraftverk installeras idag sĂ„ liggernedmonteringen mĂ„nga Ă„r i framtiden dĂ„ andra tekniker kan komma att tillĂ€mpas.Dagens avvecklingsmetoder kan generera en viss temporĂ€r pĂ„verkan i form av ljudoch en begrĂ€nsad sedimentspridning. Om det under driftfasen har genererats enreveffekt innebĂ€r en nedmontering att reveffekten upphör vilket kan vara negativtför de arter som har uppehĂ„llit sig i nĂ€rheten av vindkraftsfundament. Ăven om vindparken beskrivs som en enhet dĂ€r flera verk Ă€r samlade inom ettomrĂ„de sĂ„ Ă€r avstĂ„ndet vanligtvis mellan verk 1â2 kilometer, med de vindparkersom byggs idag. Det betyder att pĂ„verkan Ă€r mer lokal Ă€n regional. Samtidigt omdet blir tillrĂ€ckligt mĂ„nga vindkraftverk inom ett omrĂ„de kan det bli en samladpĂ„verkan dĂ€r till exempel vissa arter kan röra sig mellan strukturerna. Att det bliren sĂ„dan additiv effekt beskrivs som en kumulativ pĂ„verkan. Det kan Ă€ven gĂ€llaom flera vindparker byggs inom ett havsomrĂ„de eller om det blir en interaktionmed, utsjöbankar, öar, kuststrĂ€ckor, skyddade omrĂ„den eller mĂ€nsklig aktivitet,till exempel sjöfart och fiske. Det Ă€r mycket som talar för att tillförseln av vindkraftverk till havs inte utgörett hot för fiskarter eller fiskpopulationer. LikvĂ€l kan vindkraft pĂ„verka fisk pĂ„ olikasĂ€tt, en pĂ„verkan som kan skilja sig Ă„t beroende pĂ„ var i Sverige vindparker etableras.Sverigehar en lĂ„ng kuststrĂ€cka dĂ€r livsmiljön och artsammansĂ€ttningen kan skiljasig Ă„t pĂ„ ett pĂ„tagligt sĂ€tt mellan havsomrĂ„den. Följaktligen Ă€r det av central betydelseatt göra en lokal bedömning av hur fisk pĂ„verkas nĂ€r vindparker ska anlĂ€ggas
Effekter av havsbaserad vindkraft pÄ fisk
No full textVindkraft till havs ökar i betydelse som energikĂ€lla. Det finns idag planer pĂ„ attanlĂ€gga havsbaserad vindkraft i Sveriges alla havsomrĂ„den. Byggandet och nĂ€rvaronav vindkraftverk till havs kan pĂ„verka det marina livet. Av sĂ€rskild vikt Ă€r att förstĂ„hur fisk pĂ„verkas dĂ„ fisk Ă€r av central ekologisk betydelse och flera arter Ă€r av intresseur kommersiell synpunkt. För att förstĂ„ hur fisk pĂ„verkas av vindkraft behövs detett helhetsperspektiv dĂ€r bĂ„de vindkraftverkens hela livscykel, och fiskarsekologii vidare bemĂ€rkelse, beaktas. En vindpark, som bestĂ„r av flera vindkraftverk samlade inom ett omrĂ„de, gĂ„rigenom tre faser. Den första fasen Ă€r anlĂ€ggningsfasen, följt av driftfasen och dĂ€refteravvecklingsfasen. Fisk kan pĂ„verkas pĂ„ olika sĂ€tt beroende pĂ„ vilken fas detgĂ€ller. Under anlĂ€ggningsfasen Ă€r det i synnerhet tvĂ„ pĂ„verkansfaktorer att beaktai de fall de förekommer. Det ena handlar om ökade ljudvolymer och det andra omspridning av sediment. NĂ€r det gĂ€ller ljud har fisk generellt vĂ€l utvecklade hörselorgan. Om ljudbildenplötsligt Ă€ndras kan fisk pĂ„verkas. AnlĂ€ggandet av vindkraftverksfundament kanavge högintensivt ljud. Detta gĂ€ller i synnerhet nĂ€r monopile-fundament installeras,vilket under goda förhĂ„llande pĂ„gĂ„r under cirka sex timmar. Hur fisk reagerar pÄökat ljud beror pĂ„ flera faktorer. HörselförmĂ„gan skiljer sig Ă„t mellan arter ochljudets spridning pĂ„verkas av hur den lokala vatten- och bottenmiljön Ă€r beskaffad.En viktig faktor som avgör hur fisk pĂ„verkas av ljud Ă€r avstĂ„ndet till ljudkĂ€llan vilketfisk kan pĂ„verka genom att röra sig ifrĂ„n ljudet. Generellt skulle det gĂ„ att urskilja engradient för ett flertal arter, dĂ€r fisk som Ă€r tillrĂ€ckligt lĂ„ngt borta Ă€r opĂ„verkade, tillde som Ă€r nĂ€ra nog för att det ska bli en beteendereaktion, till de som Ă€r ytterligarenĂ€rmare vilket kan leda till en hörselnedsĂ€ttning, till de som Ă€r i direkt anslutningtill anlĂ€ggningsarbetet dĂ€r ljudet kan vara fysiologiskt skadligt. Fisk i direkt anslutningtill en installationsplats med tillrĂ€ckligt god simförmĂ„ga kommer sannoliktflytta ifrĂ„n omrĂ„det nĂ€r arbetet inleds. Ljudets inverkan pĂ„ fisk gĂ„r att pĂ„verkagenom att anvĂ€nda tekniska skyddsĂ„tgĂ€rder till exempel genom att skrĂ€mma bortfisk innan vindkraftsfundamenten installeras och att omgĂ€rda anlĂ€ggningsomrĂ„detmed bubbelgardiner eller annan ljuddĂ€mpande utrustning. Vid anlĂ€ggning av vindkraft kan sediment frigöras i samband med attvindkraftsfundamentetmonteras och Ă€ven nĂ€r sjökablar utplaceras. Frigörelsenav sediment frĂ„n monteringen av vindkraftverken Ă€r mest pĂ„tagligt nĂ€r monopilefundamentinstalleras och dĂ„ om det behöver borras i botten. Hur fisk pĂ„verkas avsediment beror bland annat pĂ„ befintliga arter, levnadsstadier och fiskens storleksamt typ av botten och vattenförhĂ„llanden. PĂ„verkan frĂ„n frigörelsen av sedimentvid anlĂ€ggandet av vindkraftverk Ă€r generellt inom en koncentration och tidsrymdsom flertalet fiskar klarar av. NĂ€r det gĂ€ller hur fiskĂ€gg- och fisklarvstadiet pĂ„verkassĂ„ Ă€r den perioden för mĂ„nga marina fiskarter pelagisk vilket betyder att en lokalpĂ„verkan sannolikt har en begrĂ€nsad effekt pĂ„ populationsnivĂ„. Den lĂ€ngre perioden under en vindparks livscykel Ă€r driftsfasen. Havsbaseradevindkraftverk tillför en hĂ„rdbottenmiljö som under driftfasen kan fungera somartificiellt rev, med ansamlingar av fisk som följd. Det gĂ€ller bĂ„de vindkraftsfundamentetoch erosionsskydd. Ăven flytande vindkraftverk kan locka till sig fisk och beskrivs dĂ„ som en âfish aggregation deviceâ. Anhopningen av fisk runt vindkraftverkkan uppstĂ„ som ett resultat av att fiskar simmar till vindkraftsfundamentet ochsom en konsekvens av reproduktion. Fisk kan söka sig till vindkraftsverk av fleraskĂ€l, till exempel för ökad tillgĂ„ng av föda, ett omrĂ„de för reproduktion och skyddfrĂ„n predation. Olika arter kan pĂ„verkas pĂ„ olika sĂ€tt frĂ„n de som Ă€r oberörda avnĂ€rvaron av vindkraftverk till de som visar tydliga preferenser för att uppehĂ„lla signĂ€ra strukturen. Sverige har en lĂ„ng kust med olika vattenmiljöer dĂ€r inte minstsalthalten och klimatet pĂ„verkar vilka arter som finns var och i vilken mĂ€ngd.Följaktligenkan reveffekten variera beroende pĂ„ var vindkraftverk placeras.Ytterligare en potentiell pĂ„verkansfaktor under driftfasen Ă€r nĂ€rvaron av sjökablari vindparker, och mellan vindparker och land. De kan lokalt avge magnetiskafĂ€lt. Det Ă€r dock mycket som talar för att pĂ„verkan frĂ„n magnetiska fĂ€lt i anslutningtill sjökablar Ă€r av mindre betydelse. Efter driftfasen kan vindkraftverk nedmonteras. Hur fisk pĂ„verkas av en avvecklingkan vara svĂ„rt att veta givet att om ett vindkraftverk installeras idag sĂ„ liggernedmonteringen mĂ„nga Ă„r i framtiden dĂ„ andra tekniker kan komma att tillĂ€mpas.Dagens avvecklingsmetoder kan generera en viss temporĂ€r pĂ„verkan i form av ljudoch en begrĂ€nsad sedimentspridning. Om det under driftfasen har genererats enreveffekt innebĂ€r en nedmontering att reveffekten upphör vilket kan vara negativtför de arter som har uppehĂ„llit sig i nĂ€rheten av vindkraftsfundament. Ăven om vindparken beskrivs som en enhet dĂ€r flera verk Ă€r samlade inom ettomrĂ„de sĂ„ Ă€r avstĂ„ndet vanligtvis mellan verk 1â2 kilometer, med de vindparkersom byggs idag. Det betyder att pĂ„verkan Ă€r mer lokal Ă€n regional. Samtidigt omdet blir tillrĂ€ckligt mĂ„nga vindkraftverk inom ett omrĂ„de kan det bli en samladpĂ„verkan dĂ€r till exempel vissa arter kan röra sig mellan strukturerna. Att det bliren sĂ„dan additiv effekt beskrivs som en kumulativ pĂ„verkan. Det kan Ă€ven gĂ€llaom flera vindparker byggs inom ett havsomrĂ„de eller om det blir en interaktionmed, utsjöbankar, öar, kuststrĂ€ckor, skyddade omrĂ„den eller mĂ€nsklig aktivitet,till exempel sjöfart och fiske. Det Ă€r mycket som talar för att tillförseln av vindkraftverk till havs inte utgörett hot för fiskarter eller fiskpopulationer. LikvĂ€l kan vindkraft pĂ„verka fisk pĂ„ olikasĂ€tt, en pĂ„verkan som kan skilja sig Ă„t beroende pĂ„ var i Sverige vindparker etableras.Sverigehar en lĂ„ng kuststrĂ€cka dĂ€r livsmiljön och artsammansĂ€ttningen kan skiljasig Ă„t pĂ„ ett pĂ„tagligt sĂ€tt mellan havsomrĂ„den. Följaktligen Ă€r det av central betydelseatt göra en lokal bedömning av hur fisk pĂ„verkas nĂ€r vindparker ska anlĂ€ggas
The Role of Kaolin in Prevention of Bed Agglomeration during Fluidized Bed Combustion of Biomass Fuels 2000, Volume 14
No full textFormation and reduction of nitrogen oxide in a pilot scale fluidized bed biomass combustor
No full textUpprÀttat; 1995; 20080203 (ohmmar
- âŠ
