53 research outputs found

    Factors influencing organic carbon recycling and burial in Skagerrak sediments

    Get PDF
    Different factors influencing recycling and burial rates of organic carbon (OC) were investigated in the continental margin sediments of the Skagerrak (NE North Sea). Two different areas, one in the southern and one in the northeastern part of the Skagerrak were visited shortly after a spring bloom (March 1999) and in late summer (August 2000). Results suggested that: (1) Organic carbon oxidation rates (Cox) (2.2–18 mmol C m-2d-11) were generally larger than the O2 uptake rates (1.9 –25 mmol m-2d-1). Both rates were measured in situ using a benthic lander. A mean apparent respiration ratio (Cox:O2corr) of 1.3±0.5 was found, indicating some long-term burial of reduced inorganic substances in these sediments. Measured O2 fluxes increased linearly with increasing Cox rates during the late summer cruise but not on the early spring cruise, indicating a temporal uncoupling of anaerobic mineralization and reoxidation of reduced substances. (2) Dissolved organic carbon (DOC) fluxes (0.2–1.0 mmol C m-2d-1) constituted 3–10% of the Cox rates and were positively correlated with the latter, implying that net DOC production rates were proportional to the overall sediment OC remineralization rates. (3) Chlorophyll a (Chl-a) concentrations in the sediment were significantly higher in early spring compared to late summer. The measured Cox rates, but not O2 fluxes, showed a strong positive correlation with the Chl-a inventories in the top 3 cm of the sediment. (4) Although no relationship was found between the benthic fluxes and the macrofaunal biomass in the chambers, total in situ measured dissolved inorganic carbon (CT) fluxes were 1–5.4 times higher than diffusive mediated CT fluxes, indicating that macrofauna have a significant impact on benthic exchange rates of OC remineralization products in Skagerrak sediments. (5) OC burial fluxes were generally higher in northeastern Skagerrak than in the southern part. The same pattern was observed for burial efficiencies, with annual means of ~62% and ~43% for the two areas respectively. (6) On a basin-wide scale, there was a significant positive linear correlation between the burial efficiencies and sediment accumulation rates. (7) The calculated particulate organic carbon (POC) deposition, from benthic flux and burial measurements, was only 24 –78% of the sediment trap measured POC deposition, indicating a strong near-bottom lateral transport and resuspension of POC. (8) A larger fraction of the laterally advected material of lower quality seemed to settle in the northeastern Skagerrak rather than in the southern Skagerrak. (9) Skagerrak sediments, especially in the northeastern part, act as an efficient net sink for organic carbon, even in a global continental margin context

    Ett svÄrt arbete. Andlig omvÄrdnad som en del av sjuksköterskans ansvarsomrÄde

    Get PDF
    En holistisk mĂ€nniskosyn omfattar Ă€ven att den andliga dimensionen inom omvĂ„rdnad beaktas. I sjuksköterskans kompetensomrĂ„de ingĂ„r sĂ„ledes att utöva andlig omvĂ„rdnad. Med syftet att undersöka sjuksköterskans attityder till en andlig aspekt av omvĂ„rdnad, vilka hinder som finns för att utöva detta och vilka vĂ„rdhandlingar som kan tĂ€nkas ingĂ„ inom detta fĂ€lt har en litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien omfattade 13 vetenskapliga artiklar. Data analyserades genom att anvĂ€nda en metod inspirerad av Graneheim & Lundmans innehĂ„llsanalys. Resultatet presenterades uppdelat under tre omrĂ„den: attityder, hinder samt vĂ„rdhandlingar. Under resultatanalysen framkom underkategorier: sjuksköterskans egen andlighet, kĂ€nsla av otillrĂ€cklighet, hinder i organisationen, förhĂ„llningssĂ€tt, bedömning, stöd, samtal, relation, nĂ€rstĂ„ende, samordning samt praktiska Ă„tgĂ€rder. Resultatet tyder pĂ„ att sjuksköterskan Ă€r positivt instĂ€lld till andlig omvĂ„rdnad men upplever den svĂ„r att utföra. Hinder som nĂ€mndes var brister i sjuksköterskans utbildning, sjuksköterskans egen andlighet samt tidsbrist. Den vĂ„rdhandling som nĂ€mndes flest gĂ„nger var att hĂ€nvisa till prĂ€st, pastor eller annan andlig ledare. Sjuksköterskan utövade Ă€ven andlig omvĂ„rdnad genom samtal och bön. För att stötta hjĂ€lpte sjuksköterskan patienten att finna mening, tröstade samt underlĂ€ttade patientens andliga utövande. Det fanns delade meningar angĂ„ende kompetensen att utöva andlig omvĂ„rdnad. Det framkom att utbildning har ett vĂ€rde, men ocksĂ„ att erfarenhet var det vĂ€sentliga. Troligtvis har bĂ„da betydelse. DĂ„ studier i Ă€mnet företrĂ€desvis gjorts i andra lĂ€nder och att man i Sverige endast har pĂ„börjat dessa, behövs mer forskning inom andlig omvĂ„rdnad göras i Sverige. SÖKORD: Spiritual care, nursing, attitudes, spiritua

    Evaluation of nasal speech : a study of assessments by speech-language pathologists, untrained listeners and nasometry

    No full text
    Excessive nasal resonance in speech (hypernasality) is a disorder which may have negative communicative and social consequences for the speaker. Excessive nasal resonance is often associated with cleft lip and palate, velopharyngeal impairment, dysarthria or hearing impairment. Evaluation of hypernasality has proved to be a challenge in the clinic and in research. There are questions regarding the accuracy and reliability of auditory perceptual evaluations of nasal speech, and whether instrumental measures can be used to improve the reliability of clinical evaluation. There is also the question of whether clinical evaluation reflects the impact of hypernasality in a speaker’s everyday life. The purpose of this thesis was to evaluate the extent of reliability problems connected with auditory perceptual assessment of nasality in speech, to explore whether they might interfere with treatment decisions or have an impact in the everyday life of patients, and whether they can be effectively diminished by the use of nasometry. Speakers with cleft lip and palate or velopharyngeal impairment formed the basis of the clinical population used in this study. Speech samples from 52 of these speakers, along with samples from a reference population of 21 speakers who did not have cleft palate, velopharyngeal impairment or speech disorders were used in perceptual evaluation tasks. Fourteen speakers from the clinical population and 11 from the reference population also underwent nasometric evaluation. A further reference population of 220 children from three Swedish cities, whose ages were consistent with those used for clinical checks of children born with cleft palate were assessed with nasometry to establish normative data for the Nasometerℱ. Perceptual speech assessments were conducted on hyper- and hyponasality, as well as audible nasal air emission and/or nasal turbulence, using 5-point ordinal scales. Listeners were SLPs experienced in the evaluation of cleft palate speech, non-expert SLPs and untrained listeners. Listening assessments were performed from audio recorded speech samples assembled in random order. Nasometry measures were made on three speech passages each with specific phonetic content, using the Nasometerℱ, model II. Perceptual evaluation Results showed that for hypernasality assessment, 15% of hypernasality assessments had disagreements between expert SLPs that were potentially important for clinical decisions, as did 6% of assessments for audible nasal air emission and/or nasal turbulence. For nasality problems, a comparison of expert and untrained listeners showed that they generally agreed on which speakers were hypernasal and on the ranking of nasal speakers. All speakers that had been rated with moderate to severe hypernasality by expert listeners were considered by the untrained listeners as having a serious enough speech disorder to call for intervention. However, in the case of audible nasal air emission and/or nasal turbulence the expert listeners were more prone to notice this feature than the untrained listeners. Instrumental evaluation The development of normative values for the three Swedish passages for the NasometerTM (comparable to normative values in other languages) has provided a basis for use of instrumental measures in Swedish clinics, oral sentences mixed sentences nasal sentences. The measures showed no significant differences due to city, gender or age within an age range of 4-10 years. When nasometry measures were compared with perceptual evaluation of speech samples from the same speakers, all correlations were moderate to good for expert SLPs and non-expert SLPs. The difference between correlations was significantly higher for expert SLPs than for untrained listeners. Reliability figures for perceptual assessments for expert SLP listeners indicated that there were some cases where lack of reliability could affect clinical decision making. However, in the main, judgements of nasality problems made by clinicians had everyday validity. They reflected the impressions of the everyday listener, especially in regard to the need for intervention. The study also indicates that now that Swedish norms are available, the Nasometerℱ might be useful as a complement to auditory perceptual clinical speech assessments in Swedish cleft palate clinics in order to improve reliability of clinical assessment

    Uppfattningar om Sfi, Sfi-elever och det svenska sprÄkets roll för integration. En kritisk diskursanalys av en partipolitisk debattartikel

    Get PDF
    Studiens syfte Àr att undersöka bilden av Sfi, Sfi-elever och det svenska sprÄkets roll för integration i en debattartikel frÄn Svenska Dagbladet sommaren 2019 författad av Moderaterna. Med hjÀlp av sprÄkanalytiska verktyg frÄn kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik, i form av transitiv analys och analys av sociala deltagare, har följande resultat framkommit. Sammanfattningsvis anger Moderaterna att för mÄnga nya invÄnare inte lÀr sig svenska tillrÀckligt mycket och snabbt. Att svenskinlÀrningen gÄr för lÄngsamt menar man leder till olika villkor pÄ arbetsmarknaden, bristande sammanhÄllning inom befolkningen och parallella samhÀllen. En beskrivning av orsakerna till varför mÄnga Sfi-elever avbryter eller inte fullföljer sina studier saknas. Skulden för problemen bÀr den samlade politiken och skolan, menar Moderaterna. Lösningen Àr, enligt artikelförfattarna, att stÀlla högre krav pÄ Sfi-eleverna i form av en individuell prestationsplan och att dra in ekonomiska ersÀttningar för dem som inte uppfyller kraven. Elever som har egen försörjning under sin studietid nÀmns inte. Svenskarna och svenska samhÀllet framstÀlls som aktiva, handlingskraftiga, och avgörande för sammanhÄllningen i Sverige. De nya invÄnarna, nÀrmare bestÀmt Sfi-eleverna som denna studies syfte fokuserar pÄ, förknippas med avbrutna och ej fullföljda studier, bristande svenska, att stÄ utanför samhÀllet, och parallella samhÀllen. Debattartikeln ger inte utrymme för nya invÄnare att ge sin syn pÄ situationen, vilka orsaker det finns till studieavbrott, eller varför det kan vara svÄrt för en del att slutföra Sfi

    The feathers hold my longing

    No full text
    Mitt examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa en textil utsmyckning i siden, uppbyggd av mÄnga smÄ delar. Tygerna Àr fÀrgade för hand i gryta med hjÀlp av syrafÀrger och delarna Àr sydda eller klippta i tre olika bestÀmda former. Jag har efterliknat en spets med hjÀlp av en ausbrennervara som fungerar som bakgrundstyg. Utsmyckningen, som Àr tÀnkt för offentliga miljöer, Àr 3x3 meter och hÀnger frÄn taket. Inspirationen har jag hÀmtat frÄn underklÀder, gamar och ett kvartsitbrott.Textile decoration for the public space, made of silk and burnout-fabric.Program: Textildesignutbildninge

    I fjÀdrarna bor min lÀngtan

    No full text
    Mitt examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa en textil utsmyckning i siden, uppbyggd av mÄnga smÄ delar. Tygerna Àr fÀrgade för hand i gryta med hjÀlp av syrafÀrger och delarna Àr sydda eller klippta i tre olika bestÀmda former. Jag har efterliknat en spets med hjÀlp av en ausbrennervara som fungerar som bakgrundstyg. Utsmyckningen, som Àr tÀnkt för offentliga miljöer, Àr 3x3 meter och hÀnger frÄn taket. Inspirationen har jag hÀmtat frÄn underklÀder, gamar och ett kvartsitbrott.Program: Textildesignutbildninge

    The feathers hold my longing

    No full text
    Mitt examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa en textil utsmyckning i siden, uppbyggd av mÄnga smÄ delar. Tygerna Àr fÀrgade för hand i gryta med hjÀlp av syrafÀrger och delarna Àr sydda eller klippta i tre olika bestÀmda former. Jag har efterliknat en spets med hjÀlp av en ausbrennervara som fungerar som bakgrundstyg. Utsmyckningen, som Àr tÀnkt för offentliga miljöer, Àr 3x3 meter och hÀnger frÄn taket. Inspirationen har jag hÀmtat frÄn underklÀder, gamar och ett kvartsitbrott.Textile decoration for the public space, made of silk and burnout-fabric.Program: Textildesignutbildninge

    DIGITAL KOMPETENS FÖR STUDIEOVANA ELEVER PÅ SFI - FörutsĂ€ttningar för lĂ€rare och elever att nĂ„ styrdokumentens krav

    Get PDF
    Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare och elever pÄ studievÀg 1, dvs elever utan studiebakgrund, pÄ SFI att jobba med digital kompetens pÄ svenska, och uppnÄ Skolverkets krav och kommunens skrivningar, samtidigt som eleverna lÀr sig svenska som andrasprÄk, samt lÀr sig att lÀsa och skriva pÄ svenska. Teori: Sociokulturell teori: MÀnniskor lÀr i interaktion med varandra stÀndigt. Kultur och tidsperiod avgör vad och hur det lÀrs in. I varje kultur utvecklas och anvÀnds fysiska och intellektuella artefakter som hjÀlp för mÀnniskan. Metod: En fallstudie med kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Resultat: Skolverket (2017a) krÀver att Sfi undervisar sina elever i digital kompetens, kÀllkritik och om hur digitaliseringen pÄverkar individen och samhÀllet. LÀrarna Àr nöjda med det stöd man fÄtt och fÄr frÄn arbetsgivaren vad gÀller utbildningar av olika slag, den goda tillgÄng pÄ digitala verktyg och resurser som erbjuds, och att det finns IKT-pedagog att frÄga nÀr man behöver hjÀlp. En utmaning Àr att det tar lÄng tid med inlÀrningen pÄ studievÀg 1 eftersom eleverna saknar skolbakgrund. Det Àr svÄrt att lÀra sig anvÀnda digital utrustning för den som inte har erfarenhet av det tidigare, och som frÄn början inte kan lÀsa och skriva pÄ svenska. Elever som inte har dator eller ipad hemma och dÀrför inte har möjlighet att trÀna, har svÄrare att uppnÄ kunskapskraven i digital kompetens. LÀrarna tycker att det gÄr bra att undervisa om Skolverkets (2017a) första punkt, men önskar handledning för att hitta vÀgar att undervisa i de tvÄ senare punkterna. LÀrarna kÀnner en oro för att deras elever kan uppleva ett utanförskap innan de lÀr sig att klara av det digitala samhÀllet. Falköpings 3 kommun (2017) skriver att det Àr viktigt att alla invÄnare i kommunen kÀnner sig digitalt delaktiga och att detta har betydelse för att kunna kÀnna sig som en delaktig medborgare. Franker (2013) skriver att en funktionellt litterat person mÄste klara lÀsande och skrivande i de vardagliga situationer hon möter, inklusive digitala forum. Europaparlamentets och EuroparÄdets rekommendation (2006) anger digital kompetens som en av Ätta nyckelkompetenser som förutsÀttning för aktivt medborgarskap och anstÀllningsbarhet i Unionen. Det Àr en lÄng vÀg att gÄ frÄn prelitterat till funktionellt litterat och delaktig medborgare, men det Àr möjligt om mÀnniskor hjÀlps Ät i samhÀllet. MÀnniskan lÀr genom interaktion

    Foreign Direct Investment: A Comprehensive Study Comparing the Asian Markets at Different Stages of Economic Development

    Get PDF
    This paper examines how the relationship between IFDI and its determinants change depending on di erent economic development stages in Asia - following The Strategies of the Flying Geese and patterns of IFDI and the previous work by Jadhav (2012), Rashid et.al (2016) and Jaiblai and Shenai (2019). The sample consists of panel time-series data between 2000 and 2018 and comprises a total of 20 Asian countries, divided into four groups of economic development stages: emerging countries, developing countries, transition countries and LDCs. The empirical results reveal that: (i) an increase in exchange rate a ects the relationship between IFDI more negative in transition countries as compared to LDCs, (ii) an increase in in ation rate a ects the relationship between IFDI more positive in emerging countries as compared to developing countries, (iii) an increase in in ation rate a ects the relationship between IFDI more positive in emerging countries as compared to LDCs, and (iv) there are larger di erences in terms of in ation across countries which are much further apart in their economic development stages.MSc in International Business and Trad
    • 

    corecore