Density and vulnerability of capercaillie (Tetrao urogallus) in the area of Vitoroga in the Republika Srpska

Capercaillie is a threatened species over the greater part of Europe. The main causes of its vulnerability are, inter alia, habitat changes and forest operations. The aim of this paper is to estimate the capercaillie population size in the south­eastern part of Mt. Vitorog, and to make a comparative analysis of forest state so as to assess the impact of forest operations on this micropopulation. Its spring density (0.7­1.3 birds per km2) is lower compared to other Eurasian habitats (1.0­3.0 birds per km2). This was significantly contributed by the habitat changes and by the frequent disturbances of birds caused by forest operations. The present state of forests in FMU 'Vitoroga' is characterized by canopy thinning, changed mixture proportion (percentage of spruce increased on the account of fir), decrease in wood volume and increase in the number of smaller­diameter trees. Our results show that forestry operations are not harmonised with the biological demands of the capercaillie

Stakeholder influence on brand identity co-creation in startups

The purpose of this thesis was exploring stakeholder influence on brand identity co-creation in startups, by answering the research question: "How do stakeholders influence brand identity co-creation in startups?". To answer this question, a multiple case study was conducted, consisting of interviews with six B2C (business-to-customer) startups. Furthermore, the startups studied are all tenants of incubators. This context is of interest, since incubators have been suggested to provide extensive resources and knowledge for startups struggling with their businesses' establishment. To analyze the data from the case studies, mainly the Corporate Brand Identity Matrix (Urde, 2013) was used, which helps to provide an overview of how different elements of brand identity are co-created with stakeholders in startups. In addition, to study this subject requires an overview and discussion of brand management research, stakeholder theory and co-creation litertature.  The findings show that several of the brand identity elements are co-created with stakeholders in startups. The stakeholders identified in co-creation are several, mainly cusomers, financiers, producers, designers and programmers. Furthermore, an interesting correlation between startups' orientations and co-creation, was discovered. The startups with a mainly market-oriented approach to branding are co-creating the brand identity elements to a much further extent, than brand-oriented startups. Finally, incubators are revealed as co-creators of several of the brand identity elements in startups, but the study also provides further insightsd into their important role in supporting the startups and facilitating networking opportunities.

Hur kan en svensk organisation arbeta för att motverka digitalt utanförskap?

Allt fler samhällstjänster digitaliseras och människor måste anpassas efter samhällets digitala utveckling. Detta är en fallstudie där syftet är att undersöka hur verksamheten Skånetrafiken arbetar för att motverka digitalt utanförskap, samtidigt ge ökad förståelse för begreppet digitalt utanförskap. Teorin som använts i denna studie hämtades från litteratur inom digitalt utanförskap. Den bygger på forskaren Jan Van Dijks forskning om digitalt utanförskap, där teorin syftar till att förklara de olika nivåerna i digitalt utanförskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem intervjuer har utförts med anställda från Skånetrafiken. Utifrån detta har flera faktorer identifierats i Skånetrafikens arbetssätt som främjar digital inkludering. Vidare har ett teoretiskt bidrag utvecklats fram för hur organisationer bör arbeta för att motverka digitalt utanförskap. Det teoretiska bidraget är ett resultat framtaget utifrån det konceptuella ramverket och studien om Skånetrafiken.More and more community services are being digitized and people must adapt to society's digital development. This is a case study in purpose to investigate how Skånetrafiken works to counter digital exclusion, while at the same time trying to increase understanding of the concept digital exclusion. The theory used in this study was derived from literature on digital exclusion. It is based on Jan Van Dijk's research on digital exclusion, where the theory aims to explain the different levels of digital exclusion. The case is based on a qualitative interview study where five interviews have been conducted with employees from Skånetrafiken. Based on this, several factors have been identified in Skånetrafiken's working methods that promote digital inclusion. Furthermore, a theoretical contribution has been developed for how organizations should work to counter digital exclusion. The theoretical contribution is a result derived from the conceptual framework and the study of Skånetrafiken

Hur kan en svensk organisation arbeta för att motverka digitalt utanförskap?

Allt fler samhällstjänster digitaliseras och människor måste anpassas efter samhällets digitala utveckling. Detta är en fallstudie där syftet är att undersöka hur verksamheten Skånetrafiken arbetar för att motverka digitalt utanförskap, samtidigt ge ökad förståelse för begreppet digitalt utanförskap. Teorin som använts i denna studie hämtades från litteratur inom digitalt utanförskap. Den bygger på forskaren Jan Van Dijks forskning om digitalt utanförskap, där teorin syftar till att förklara de olika nivåerna i digitalt utanförskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem intervjuer har utförts med anställda från Skånetrafiken. Utifrån detta har flera faktorer identifierats i Skånetrafikens arbetssätt som främjar digital inkludering. Vidare har ett teoretiskt bidrag utvecklats fram för hur organisationer bör arbeta för att motverka digitalt utanförskap. Det teoretiska bidraget är ett resultat framtaget utifrån det konceptuella ramverket och studien om Skånetrafiken.More and more community services are being digitized and people must adapt to society's digital development. This is a case study in purpose to investigate how Skånetrafiken works to counter digital exclusion, while at the same time trying to increase understanding of the concept digital exclusion. The theory used in this study was derived from literature on digital exclusion. It is based on Jan Van Dijk's research on digital exclusion, where the theory aims to explain the different levels of digital exclusion. The case is based on a qualitative interview study where five interviews have been conducted with employees from Skånetrafiken. Based on this, several factors have been identified in Skånetrafiken's working methods that promote digital inclusion. Furthermore, a theoretical contribution has been developed for how organizations should work to counter digital exclusion. The theoretical contribution is a result derived from the conceptual framework and the study of Skånetrafiken

Vårdnadshavares perspektiv på korsettbehandling : En kvalitativ studie om vårdnadshavares upplevelse av korsettbehandling för barn med skolios

Bakgrund: I dagsläget finns det brist på studier som innefattar hur vårdnadshavare upplever barnens korsettbehandling. Behandlingen är effektiv men barnens psykiska- och fysiska hälsa påverkas negativt. Vårdnadshavare har en essentiell roll i korsettbehandlingen, därför är det betydelsefullt att identifiera de problem som upplevs av dem.   Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att redogöra för barnens upplevelse av korsettbehandlingen, ur vårdnadshavarnas perspektiv. Genom att identifiera det som anses vara mest problematiskt och vilka aspekter som kan åtgärdas kan upplevelsen av korsettbehandlingen förbättras.   Metod: En kvalitativ innehållsanalys i form av semistrukturerade intervjuer utgjorde studien. Fem vårdnadshavare intervjuades i Jönköping. Inklusionskriterierna innefattade vårdnadshavare till barn som behandlats med korsett samt som inte har några funktions- eller kognitiva nedsättningar.   Resultat: Ur analysen identifierades fyra olika huvudteman: destruktiva faktorer, konstruktiva faktorer samt information och tillgänglighet. Vårdnadshavarna uttryckte att korsettens design var den mest problematiska faktorn som påverkade barnets upplevelse av behandlingen.               Slutsats: Samtliga vårdnadshavare upplevde korsettbehandlingen olika. Det genomgående temat för samtliga var destruktiva faktorer som påverkat upplevelsen. Identifiering av problematiken kan förbättra upplevelsen av korsettbehandlingen.  Background: There is a lack of studies that include how parents experience their children's brace treatment. The treatment is effective but contributes to negative impact on children's mental and physical health. Parents have an essential role in the brace treatment, therefore it is important to explore their experience.  Purpose: The purpose of the study is to evaluate the children's experience of the brace treatment, from the parent’s perspective. By addressing what is considered most problematic and what aspects that can be changed, it may improve the experience of the brace treatment.    Method: A qualitative analysis based on semi-structured interviews composed the study. Five parents were interviewed in Jönköping. The inclusion criteria included parents of children treated with brace who had no functional or cognitive impairments.   Results: Four main themes appeared from the analysis: destructive factors, constructive factors, information and accessibility. The design of the brace was expressed as the most problematic factor that affected children's experience of the treatment according to the parents.   Conclusion: All parents experienced the brace treatment differently. The main topic was destructive factors that affected their experience. Future studies should identify problems associated with the treatment so the experience can be improved. 

Eftervård för ungdomar på särskilda ungdomhem : En kvalitativ studie av vad som utmärker socialsekreterares eftervårdsarbete

I denna studie är syftet att skapa en förståelse kring vad som utmärker socialsekreterarnas eftervårdsarbete med ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer som datasamlingsmetod där socialsekreterarna delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån intervjuerna har det i analysen gått att urskilja tre teman som beskriver vad som utmärker socialsekreterares eftervårdsarbete. Dessa teman är: Bibehålla ungdomarnas utveckling, Motstånd i eftervården och Förväntningar på ungdomarnas framtid. De olika insatserna som socialsekreterarna lämnar samt de framgångar och motgångar de har erfarenheter av i eftervården har tolkats utifrån resilience och gräsrotsbyråkrati. Med stöd av dessa teoretiska utgångspunkter framkommer områdena boende, sysselsättning, behandling och socialt nätverk, som socialsekreterarna anser främjar ungdomarnas chans att klara sig efter avslutad placering. I studien framkommer även att socialsekreterarna upplever motstånd från ungdomarna och på vilket sätt de bemöter detta. Studien belyser även att socialsekreterarna arbetar med att integrera ungdomarna i det övriga samhället och vilka förväntningar de uppfattar de kan ställa på dessa ungdomar.In this study the aim is to create an understanding of what characterizes social workers measures in leaving care for young people in secure units. The study uses semi-structured interviews as a qualitative data collection method where social workers shared their experiences of working with leaving care for young people in secure units. Based on the interviews, our analysis found three themes that describe what characterize social workers’ work. The themes are: Maintain young people’s achievements, Resistance in leaving care and Expectations for young people’s future. What kind of measures the social workers provided along with what they experienced benefited or hindered their work has been analyzed on the basis of resilience and street-level bureaucracy. With the support of these theoretical perspectives housing, employment, treatment and social network was found to be a part of the social workers’ measures to promote young people’s chances for an independent living. It was also found that social workers experiences resistance from young people and how they worked with these setbacks. The study also highlights how the social workers’ strived to integrate young people back into society

Employing human resources in banks

The main objective of human resource management is to provide abilities and experience in this field, so as to achieve optimum performance and reliable, using the most appropriate methods. Human resource management involves continuous improvement activities of all employee's patrimonial entity in order to achieve organizational goals and objectives