14 research outputs found
Method of magnetic resonance investigation
Introduction Câest un grand privilĂšge pour moi dâintervenir aprĂšs des exposĂ©s si documentĂ©s et captivants. Câest aussi une grande difficultĂ©Â : il mâest demandĂ© aujourdâhui de donner le point de vue dâun ingĂ©nieur des Mines, alors mĂȘme que tant de grands et illustres exemples inviteraient avant tout au silence de lâhumilitĂ©. Je me contenterai donc dâessayer de vous faire partager mon Ă©tonnement sur quelques points qui me paraissent porteurs de rĂ©flexions encore dâactualitĂ©. Je grouperai ces po..
The associations of self-reported salt-intake and spot urine sodium with home blood pressure
A limited number of studies have suggested a nonlinear association between spot urine
(SU) sodium concentration and office blood pressure (BP). We examined how SU sodium
concentration and dietary salt obtained from a food frequency questionnaire associate with
more accurately measured home BP in a large, nationwide population sample. We
included 1453 participants in cross-sectional and 880 participants in 11-year longitudinal
analyses. We investigated associations between baseline salt/sodium variables and (i)
baseline and follow-up home BP; and (ii) prevalent and incident hypertension with linear
and logistic regression models. We observed positive associations (Îȱstandard error)
between salt/sodium variables and BP in unadjusted models. SU sodium concentration
associated with baseline systolic (0.04±0.01, P<0.001) and diastolic (0.02±0.01, P<0.001)
BP and follow-up systolic (0.03±0.01, P=0.005) and diastolic (0.02±0.01, P<0.001) BP.
Dietary salt intake was associated with baseline (0.58±0.20, P=0.003) and follow-up
(0.73±0.23, P=0.001) systolic BP. Unadjusted odds of prevalent hypertension were higher
in the highest quintile as compared to the lowest quintile of SU sodium concentration (odds
ratio 1.66, 95% confidence interval 1.20-2.31). SU or dietary salt intake were not
associated with incident hypertension. After adjustments for sex, age, body mass index
and alcohol intake, none of the aforementioned associations remained statistically
significant. We found no evidence of a J-shaped association between the salt/sodium
variables and BP or hypertension. In conclusion, SU sodium concentration and dietary salt
intake associated with home BP and hypertension only in some of the unadjusted models.
Our results underscore that feasible estimation of sodium intake remains challenging in epidemiology.ErÀÀt tutkimukset ovat ehdottaneet kertavirtsanÀytteen natriumpitoisuuden ja
vastaanottoverenpaineiden vÀlisen yhteyden olevan epÀlineaarinen. TÀmÀn
tutkimuksen tarkoituksena oli tutkia kahden eri suolamuuttujan,
kertavirtsanÀytteen natriumpitoisuuden ja ravintofrekvenssikyselyllÀ mitatun
suolansaannin, ja verenpainetasoa tarkemmin kuvaavan kotiverenpaineen
yhteyttÀ suuressa vÀestöaineistossa.
SisÀllytimme 1453 osallistujaa poikittaisiin ja 880 osallistujaa pitkittÀisiin
analyyseihin (11 vuoden seuranta-aika). Suolamuuttujien yhteyttÀ tarkasteltiin
(i) lÀhtötilanteen ja seurantatilanteen kotiverenpaineisiin ja (ii) verenpainetaudin
vallitsevuuteen ja ilmaantuvuuteen nÀhden lineaarisilla ja logistisilla
regressiomalleilla.
Positiivinen yhteys (Îȱkeskihajonta) havaittiin vakioimattomissa malleissa
suolamuuttujien ja verenpainearvojen vÀlillÀ. Kertavirtsan natriumpitoisuus oli
yhteydessÀ lÀhtötilanteen systoliseen (0.04±0.01, P<0.001) ja diastoliseen
(0.02±0.01, P<0.001) verenpaineeseen, sekÀ seurantatilanteen systoliseen
(0.03±0.01, P=0.005) ja diastoliseen (0.02±0.01, P<0.001) verenpaineeseen.
RavintokyselyllÀ mitattu suolansaanti oli yhteydessÀ systoliseen
verenpaineeseen lÀhtötilanteessa (0.58±0.20, P=0.003) ja seurantatilanteessa
(0.73±0.23, P=0.001). Vakioimattomissa malleissa vallitsevan verenpainetaudin
todennÀköisyys oli korkeampi korkeimmassa kertavirtsan natriumpitoisuuden
kvantiilissa verrattuna alimpaan kvantiiliin (vetosuhde 1.66, 95% luottamusvÀli
1.20-2.31). Suolamuuttujat eivÀt olleet yhteydessÀ verenpainetaudin
korkeampaan ilmaantuvuuteen. Kun edellÀ mainitut tilastolliset mallit vakioitiin
lÀhtötilanteen iÀllÀ, sukupuolella, painoindeksillÀ ja alkoholinkÀytöllÀ, yhteydet
eivÀt sÀilyneet tilastollisesti merkitsevinÀ.
J-kÀyrÀn mallisesta yhteydestÀ suolamuuttujien ja verenpaineen vÀlillÀ ei
löytynyt viitteitÀ. Tulokset alleviivaavat, ettÀ kÀytÀnnöllinen suolansaannin
arviointi on edelleen haastavaa epidemiologiassa
Vad har svenska företag för syn pÄ sovande data och hur hanterar svenska företag sovande data med avseende pÄ identifiering och lagring?
Alltför mÄnga organisationer har datalager innehÄllande stora mÀngder sovande data, det vill sÀga data som sÀllan eller aldrig anvÀnds. Sovande data pÄverkar en organisations datalager negativt eftersom den försÀmrar datalagrets prestanda, kostar pengar i onödan och pÄverkar datalagrets infrastruktur negativt. Enligt Inmon, Glassey och Welch (1997) Àr det en mycket svÄr och komplex process att rensa ut sovande data ur sitt datalager. Administratören mÄste ha kunskap om vilka datatabeller i datalagret som anvÀnds och vilka rader utav data som anvÀnds för att kunna ta bort data frÄn datalagret. Enligt Inmon m.fl. (1997) Àr det nödvÀndigt att anvÀnda nÄgon form av metod för att kunna identifiera vilken data i datalagret som kan klassas som sovande data. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur svenska företag hanterar sovande data för att ta reda pÄ vilka metoder de anvÀnder för att identifiera sovande data och vad de gör med den datan som blir klassad som sovande data
AnvaÌndning av finansiella rapporter foÌr att slaÌ marknaden : - En utveckling av Piotroskis investeringsstrategi
Syftet med denna undersoÌkning aÌr att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad paÌ fundamentalanalys, genom att sammanlaÌnka variabler fraÌn Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara vaÌrderelevanta indikationer paÌ foÌretags rapporterade resultat. FoÌr att genomfoÌra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen utoÌkas fraÌn 9 till 12 stycken. UndersoÌkningen genomfoÌrs med data fraÌn StockholmsboÌrsen under perioden 1998 â 2012. Resultatet visar att baÌde den utvecklade modellen och Piotroskis modell presterar en positiv marknadsjusterad avkastning under hela undersoÌkningsperioden. Samtidigt oÌkar antalet investeringar i den utvecklade modellen vilket bidrar till en minskad risk och en oÌkad spridning.
The associations of self-reported salt-intake and spot urine sodium with home blood pressure
Purpose: A limited number of studies have suggested a nonlinear association between spot urine (SU) sodium concentration and office blood pressure (BP). We examined how SU sodium concentration and dietary salt obtained from a food frequency questionnaire are associated with more accurately measured home BP in a large, nationwide population sample. Materials and methods: We included 1398 participants in cross-sectional and 851 participants in 11-year longitudinal analyses. We investigated associations between baseline salt/sodium variables and (i) baseline and follow-up home BP; and (ii) prevalent and incident hypertension with linear and logistic regression models. Results: We observed positive associations (ÎČâ±âstandard error) between salt/sodium variables and BP in unadjusted models. SU sodium concentration associated with baseline systolic (0.04â±â0.01, pâ<â0.001) and diastolic (0.02â±â0.01, pâ<â0.001) BP and follow-up systolic (0.03â±â0.01, pâ=â0.003) and diastolic (0.02â±â0.01, pâ<â0.001) BP. Dietary salt intake was associated with baseline (0.52â±â0.19, pâ=â0.008) and follow-up (0.57â±â0.20, pâ=â0.006) systolic BP. Compared to the lowest quintile of SU sodium concentration, the highest quintile had greater odds of prevalent hypertension (odds ratio [OR] 1.57, 95% confidence interval [CI] 1.12â2.19) and the second highest quintile with incident hypertension (OR 1.86, 95% CI 1.05â3.34). Unadjusted odds of incident hypertension were higher in the highest as compared to the lowest quintile of dietary salt intake (OR 1.83, 95% CI 1.01â3.35). After adjustments for sex, age, plasma creatinine concentration and alcohol intake, none of the aforementioned associations remained statistically significant. We found no evidence of a J-shaped association between the salt/sodium variables and BP or hypertension. Conclusion: SU sodium concentration and dietary salt intake are associated with home BP and hypertension only in some of the unadjusted models. Our results underscore that feasible estimation of sodium intake remains challenging in epidemiology