Working i project : from a sense making perspective

Syftet med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för den mening anställda ger projektarbete med tanke på de olikartade uppfattningar som råder. Ambitionen är att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men även för dem som själva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag också teoretiskt bidra till den samhällsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrån detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror på vad individen fokuserar och vilken referensram denne bär med sig. Mening är också något som förändras över tiden allteftersom fokus skiftar och nya erfarenheter läggs till de gamla

Working i project : from a sense making perspective

Syftet med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för den mening anställda ger projektarbete med tanke på de olikartade uppfattningar som råder. Ambitionen är att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men även för dem som själva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag också teoretiskt bidra till den samhällsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrån detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror på vad individen fokuserar och vilken referensram denne bär med sig. Mening är också något som förändras över tiden allteftersom fokus skiftar och nya erfarenheter läggs till de gamla

Yrkeslärares uppfattningar av begreppet "erfarenhet" inom gymnasieskolans omvårdnadsprogram

I kursplanerna för gymnasieskolans omvårdnadsprogram förekommer begreppet ”erfarenhet” på ett flertal ställe. Detta begrepp är inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera närmare. Syftet med denna studie är därför  att beskriva yrkeslärares uppfattningar av kursplanernas begrepp ”erfarenhet” som ingår i gymnasieskolans omvårdnadsprogram.   Omvårdnadsprogrammet förändrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning. Den praktiska undervisningen som tidigare skett till stor del i skolan och under praktiken med en kliniklärares undervisning flyttades nu till APU-platsen med en handledare från APU-platsen som undervisare. Begreppet ”erfarenhet” lämnades till skolorna att själva tolka och planera sin undervisning därefter.   Erfarenhet kan beskrivas som upplevelser. Det kan också vara kunskaper, kunnighet som bygger på upplevelser och iakttagelse.   För att eleven ska nå erfarenhet ska skolan basera sin undervisning på de olika kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som beskrivs i Lpf 94.   Denna studie är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Det är uppfattningar om begreppet ”erfarenhet” som studerats och fjorton yrkeslärare inom omvårdnadsprogrammet på sex olika vårdgymnasium har intervjuats. Dessa intervjuer utgick från en intervjuguide med några semistrukturerade frågor för att sedan fortsätta med följdfrågor utifrån informantens svar.   Informanternas uppfattningar var att ”erfarenhet” fick eleverna genom både den teoretiska och den praktiska undervisningen men att den största delen var den praktiska undervisningen och att den framför allt skulle ske på APU genom fakta-, förståelse-  och färdighetskunskap. ”Erfarenhet” kan delas in i ytligare och djupare ”erfarenhet”. För att eleverna skulle nå ”erfarenhet” genom undervisningen var det viktigt att undervisningen bedrevs enligt elevens lärstil. Informanternas uppfattningar visar att faktakunskaper ger en ytligare erfarenhet och färdighetskunskaper och förståelsekunskaper ger en djupare erfarenhet

Yrkeslärares uppfattningar av begreppet "erfarenhet" inom gymnasieskolans omvårdnadsprogram

I kursplanerna för gymnasieskolans omvårdnadsprogram förekommer begreppet ”erfarenhet” på ett flertal ställe. Detta begrepp är inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera närmare. Syftet med denna studie är därför  att beskriva yrkeslärares uppfattningar av kursplanernas begrepp ”erfarenhet” som ingår i gymnasieskolans omvårdnadsprogram.   Omvårdnadsprogrammet förändrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning. Den praktiska undervisningen som tidigare skett till stor del i skolan och under praktiken med en kliniklärares undervisning flyttades nu till APU-platsen med en handledare från APU-platsen som undervisare. Begreppet ”erfarenhet” lämnades till skolorna att själva tolka och planera sin undervisning därefter.   Erfarenhet kan beskrivas som upplevelser. Det kan också vara kunskaper, kunnighet som bygger på upplevelser och iakttagelse.   För att eleven ska nå erfarenhet ska skolan basera sin undervisning på de olika kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som beskrivs i Lpf 94.   Denna studie är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Det är uppfattningar om begreppet ”erfarenhet” som studerats och fjorton yrkeslärare inom omvårdnadsprogrammet på sex olika vårdgymnasium har intervjuats. Dessa intervjuer utgick från en intervjuguide med några semistrukturerade frågor för att sedan fortsätta med följdfrågor utifrån informantens svar.   Informanternas uppfattningar var att ”erfarenhet” fick eleverna genom både den teoretiska och den praktiska undervisningen men att den största delen var den praktiska undervisningen och att den framför allt skulle ske på APU genom fakta-, förståelse-  och färdighetskunskap. ”Erfarenhet” kan delas in i ytligare och djupare ”erfarenhet”. För att eleverna skulle nå ”erfarenhet” genom undervisningen var det viktigt att undervisningen bedrevs enligt elevens lärstil. Informanternas uppfattningar visar att faktakunskaper ger en ytligare erfarenhet och färdighetskunskaper och förståelsekunskaper ger en djupare erfarenhet

After work kultur i en storstad

Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först på senare år blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man går direkt ut på krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual där man lämnar arbetsrollen för att ingå i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) påvisar att svenskarnas dryckesvanor har förändras. ”Helgsupandet” har till viss del övergått till nöjes- och njutningsdrickande och där har storstäder ett annorlunda dryckesmönster än småstäder (Sigfridsson 2005). Det innebär att man i storstäder konsumerar mer alkohol och även oftare, dessutom kan alkoholkonsumtionen i en större stad ske mitt i veckorna. En av anledningarna till att man börjar dricka alkohol är att man blir en del av gemenskapen där alkoholen skapar tillhörighet (Sigfridsson 2005). De viktigaste anledningarna till att man som gäst väljer att återkomma till en krog är sociala faktorer och atmosfäriska faktorer (Mossberg 2003). Detta innefattar till exempel andra kunder samt musikutbud och belysning. Likaså kan man se de avgörande faktorerna vid val av restaurangbesök. Aspekter som sällskap, tidpunkt och restaurangens läge är av betydelse (Ibid). Syftet med studien var att undersöka varför människor går på after work samt vad som är anledningen till att de valt det ställe de besöker. Vi ville också veta med vem man går på after work med. I undersökningen har även skillnader mellan mäns och kvinnors dryckesval identifierats. De metoder vi använder oss av i huvudstudien är intervjuer på krogarna samt observationer, där vi själva går på after work. Resultatet visade på att gratismaten spelade en stor roll för kroggästerna. Vår uppfattning var att det var den viktigaste aspekten till att folk valde att gå på after work. De reducerade priserna i baren var ytterligare en faktor som kom fram. Vid våra observationstillfällen från after work, fann vi att det mest var arbetskollegor som träffades. Männens dryckesval dominerades av öl vid observationerna och de flesta kvinnorna drack vin

Workrelated identity : about constructions of masculinity and femininity in a workshop

Syftet med denna uppsats har varit att genom en teoretiskt informerad empirisk undersökning skapa förståelse för vad som anses maskulint/feminint bland verkstadsarbetande män samt hur dessa betydelser konstrueras. För att uppnå vårt syfte valde vi att använda en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom deltagande observation och samtal med verkstadsarbetande män på en enkönad arbetsplats, för att sedan analyseras utifrån de teman vi fann kring maskulinitet och femininitet. Vi kom fram till att de verkstadsarbetande männen i mångt och mycket konstruerar vad som skulle kunna ses som traditionellt västerländsk maskulin identitet - men att också motsägelser finns. Utöver detta konstrueras även femininitet - trots att inga kvinnor är närvarande

Workrelated identity : about constructions of masculinity and femininity in a workshop

Syftet med denna uppsats har varit att genom en teoretiskt informerad empirisk undersökning skapa förståelse för vad som anses maskulint/feminint bland verkstadsarbetande män samt hur dessa betydelser konstrueras. För att uppnå vårt syfte valde vi att använda en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom deltagande observation och samtal med verkstadsarbetande män på en enkönad arbetsplats, för att sedan analyseras utifrån de teman vi fann kring maskulinitet och femininitet. Vi kom fram till att de verkstadsarbetande männen i mångt och mycket konstruerar vad som skulle kunna ses som traditionellt västerländsk maskulin identitet - men att också motsägelser finns. Utöver detta konstrueras även femininitet - trots att inga kvinnor är närvarande

Cardiometabolic biomarkers are predictors of readmission and death in patients hospitalized for acute dyspnea

BACKGROUND: Acute dyspnea affects a large heterogeneous patient group with high mortality and readmission rates.PURPOSE: To investigate if cardiometabolic biomarkers and clinical characteristics predict readmission and death in patients hospitalized for acute dyspnea.METHODS: 65 dyspnea patients at a general internal medicine ward were followed for six months. The combined endpoint was readmission or death.MEASUREMENTS AND RESULTS: Cardiometabolic biomarkers at admission were related to the endpoint in Cox proportional hazard models (adjusted for sex, age, oxygen saturation, respiratory rate and C-reactive protein (CRP)). The biomarkers tissue-type plasminogen activator (tPA), prolactin (PRL), tumor necrosis factor receptor superfamily member 6 (FAS) and C-C motif chemokine 3 (CCL3) were independently and significantly related to the endpoint and combined into a biomarker risk score (BRS). Each SD increment of the BRS conferred a hazard ratio (HR) of 2.13 (1.39-3.27) P=0.001. The top vs bottom tertile of the BRS conferred a HR of 4.75 (1.93-11.68) P=0.001. Dyspnea severity was also associated with worse outcome, HR=3.43 (1.28-9.20) P=0.014. However, when mutually adjusted the BRS remained significant (P=0.004) whereas dyspnea severity was not. The BRS was related to the endpoint among patients with mild to moderate dyspnea (P=0.016) but not among those with severe dyspnea.CONCLUSION: A score of tPA, PRL, FAS and CCL3 predicts 6-month death and readmission in patients hospitalized for acute dyspnea and may prove useful to optimize length of stay and follow-up. Although the BRS outweighs dyspnea severity in prediction of the endpoint, its prognostic role is strongest in mild-moderate dyspnea