Rights to the River: Implementing A Social Cost-Benefit Analysis in the United States Hydropower Relicensing Process

Private hydropower operations across the United States are utilizing a public resource, rivers, for power production benefits. The Federal Energy Regulatory Commission regulates river use through a relicensing procedure that occurs every thirty or fifty years through a cost-benefit analysis framework to determine the best public use of the river. This thesis explores the structure of the current cost-benefit analysis and the effects of timing, public participation and valuation of ecosystem services in the final relicensing decision, and recommends the use of a social cost-benefit framework to distribute the natural resource benefits rivers provide more equally and give fair weight to ecosystem benefits in a market-driven process

Alien Registration- Whitlock, Wendle C. (Portland, Cumberland County)

https://digitalmaine.com/alien_docs/21996/thumbnail.jp

Leading Change Virtual Conference

Growing women leaders through mentor programs. Using mentorship and leadership theories and programs to develop leaders in academia and business

Consider the jellyfish

Podcast"Consider the jellyfish," a submission to last years contest by Elliot Rambach and Abby Wendle is a great example of one sub genre of humor writing that we'd love to see submitted to the new category in this years contest. So on this weeks podcast, please enjoy this funny, dry anecdote that uses its audio production to push that tone

The impact of 21st-century pedagogic transformation on architecture: towards an interdisciplinary design school in Durban.

Masters Degree. University of KwaZulu-Natal, Durban.The study identified the impact of 21st - century pedagogic transformation on architecture towards an interdisciplinary school of design in Durban. The study aimed to investigate the advances in learning space design and teaching approaches of the 21st-century to derive architectural principles for a proposed design school that will transform such spaces from confined disjointed physical space to collaborative learning environments. The study adopted a qualitative approach based on a phenomenological philosophy to underpin an inquiry into a "lived experience" of a phenomenon in which conventional pedagogical approaches such as teaching methods and learning space design are critically interrogated to define the complex interrelationship between the allied design disciplines in architecture. Preliminary evaluation of similar knowledge and theories was done through a critical literature review relevant to architecture pedagogy to understand the phenomenon in depth. This qualitative research comprises of interviews with students and lecturers explicitly drawn from within the University of KwaZulu-Natal, as the primary case study. The interviews were semi-structured, which allowed the participants to express their subjective experience of pedagogy and spatial design, the research adhered to ethical standards and most importantly, all the participants' confidentiality and anonymity were protected through pseudonyms

Primärvården som arbetsplats : en studie över distriktsläkarnas nuvarande arbetssituation och deras tankar om framtidens vård

Aim: What are the factors that influence the primary care physician´s decision to stay in primary care or choosing to leave primary care? What are the primary care physician´s thoughts about how to make primary care physicians remain in primary care and apply for it in the future? What are their thoughts about the future of primary care and the digital development in primary care? Background: With an aging population and more patients with a complex clinical picture the demands on primary care and primary care physicians have increased. More of diagnostics, treatment and follow-up have shifted from hospital care to primary care. Many primary care centers are short of primary care physicians. The staff turnover is high and a few are working full-time. The technology is developing rapidly and digital care is increasing. Primary care is facing several challenges for the future. One of the major challenges is how to get the primary care physicians to stay in primary care and apply for it in the future. Method: In this study a qualitative interview study with six primary care physicians has been performed. Two of the interviewees had left their work in primary care and the other ones worked between 80-100% in primary care. Six semi-structured interviews were used for data collection and analysis was done by qualitative content analysis. Results: The primary care physicians stated that their mission and their special role in health care need to be clarified to make primary care physicians stay in primary care. They saw a need for increased resources to primary care, better cooperation with the specialist medical care and other institutions and a developed teamwork. Those who enjoyed working in primary care said they had a good support from the manager, the management, and their colleagues. They also stated a good control of their work situation. Those who had left primary care stated lack of support. The primary care physicians were cautiously positive about the future of healthcare, including the technical development but did not have much experience in digital healthcare. Conclusion: Adequate resources, a defined, clear mission, good cooperation with other institutions, a good working environment with a developed team work, time for learning and reflection are factors that are important to make primary care physicians stay in primary care and to apply for it in the future.Syfte: Vilka faktorer är det som bidrar till att distriktsläkare väljer att stanna inom primärvården respektive väljer att lämna primärvården? Vad ser distriktsläkarna själva för vägar att gå för att få distriktsläkare att stanna kvar inom primärvården och söka sig till den i framtiden? Vad har distriktsläkarna för tankar om framtidens vård och den digitala utvecklingen? Bakgrund: Distriktsläkarens roll i primärvården har över tid genomgått stora förändringar. Allt mer av diagnostik, behandling och uppföljning har flyttats över från sjukhus till primärvård. Med en åldrande befolkning och ett ökat antal patienter med en sammansatt sjukdomsbild ställs höga krav på primärvården och distriktsläkarna. Många vårdcentraler har brist på distriktsläkare, personalomsättningen är stor och få arbetar heltid. Den tekniska utvecklingen går fort och utbudet av digital vård ökar. Primärvården står inför flera stora utmaningar inför framtiden. Till en av de största utmaningarna hör hur man ska få distriktsläkare att stanna kvar inom primärvården och distriktsläkare att söka sig till den i framtiden. Metod: En kvalitativ intervju studie med sex distriktsläkare har utförts. Två av de intervjuade hade lämnat sitt fasta arbete inom primärvården och de övriga arbetade mellan 80-100% inom primärvården. Sex semistrukturerade intervjuer användes för datainsamling och analysen gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktsläkarna såg ett behov av ett tydligare primärvårdsuppdrag och önskade ett förtydligande av distriktsläkarnas särskilda roll inom hälso- och sjukvården. De såg ett behov av ökade resurser till primärvården, ett bättre samarbete med specialistsjukvården och andra instanser samt möjlighet att arbeta i team. De distriktsläkare som trivdes bra på sin arbetsplats uppgav att de hade ett gott stöd från chef, ledning och kollegor samt en god kontroll över sin arbetssituation medan de som lämnat primärvården uppgav bristande stöd och låg kontroll. Distriktsläkarna var försiktigt positiva till framtidens vård inklusive den tekniska utvecklingen men hade inte mycket erfarenhet av digital vård. Slutsats: Ett avgränsat och tydligt uppdrag, tillräckliga resurser, en god samverkan, en bra arbetsmiljö med ett utvecklat teamarbete samt tid för lärande och reflektion är faktorer som är viktiga för att distriktsläkare ska stanna kvar inom primärvården och söka sig till den i framtiden

Citybusstråket i Malmö

Under sommaren och hösten 1999 byggdes två av Malmös viktigaste kollektivtrafikstråk om för att öka framkomligheten, trafiksäkerheten och attraktiviteten längs stråket. Trånga gaturum och det centrala läget med stort inslag även av andra trafikanter krävde nya och innovativa lösningar för utformning och gestaltning. Bland åtgärderna finns bl a busskörfält, upphöjda korsningar och klackhållplatser. På många punkter har avsteg gjorts från befintliga svenska utformningsnormer för att få plats med alla de funktioner som gaturummet måste inrymma. Projektet har vetenskapligt dokumenterats och utvärderats med för- och efterstudier för flera olika områden, bl a busstrafikens framkomlighet, trafiksäkerhetssituationen, effekter för köpmännen och olika trafikantgruppers inställning till förändringarna. Detta paper fokuserar på resultaten för busstrafikens framkomlighet samt trafikanternas och affärsinnehavarnas attityder till ombyggnaderna

Attraktiv kollektivtrafik i småstäder: Förutsättningar och möjligheter för ett ökat resande

Mindre svenska städers kollektivtrafik har ägnats litet intresse genom åren. Trafikeringen i dessa bygger inte sällan på linjenät med största möjliga yttäckning, vilket givit slingriga linjesträckningar med låg turtäthet. Utan att egentligen ifrågasättas har trafiken byggts upp utifrån en politisk vilja att ge alla tätortens medborgare möjlighet att åka kollektivt; resultaten har dock medfört en trafik som lockar endast ett fåtal. I Europa, främst i länder som Tyskland, Österrike och Schweiz, har intresset för att förbättra och utveckla kollektivtrafiken i små städer ökat kraftigt under 1990-talet. Detta åstadkommes genom ökad framkomlighet, tydligare stråk, bekvämare fordon, marknadsföring, information mm. Åtgärderna har på många platser inneburit mycket kraftiga resandeökningar. Mot bakgrund av de resandeökningar som har uppnåtts runt om i Europa borde det inte vara omöjligt att öka resandet i svenska småstäder med lågt kollektivresande per invånare. För att undersöka detta påbörjades våren 2000 ett femårigt forskningsprojekt finansierat av KFB. Projektet startar med en förstudie, vilken innehåller: Informationsinhämtning genom litteraturstudier, statistikgenomgång och intervjuer. Genomgång av svenska, nordiska och övriga europeiska städer i syfte att finna goda exempel och viktiga framgångsfaktorer. Studieresa till några städer i Centraleuropa. Utifrån ovanstående fastlägga en möjlig potential för utveckling i svenska städer. I detta paper presenteras resultaten från litteraturstudien och faktainsamlingen om lyckade satsningar i Europa samt de första resultaten från analysen av en möjlig potential för utveckling i svenska städer