Longitudinal trends of per- and polyfluoroalkyl substances in children's serum

Studies suggest negative health impacts from early life exposure to per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs). However, information on longitudinal exposure to PFASs during childhood is scarce for background-exposed individuals. This study sought to fill this gap by investigating children's longitudinal exposure trends through measurement of PFAS serum concentrations and calculation of body burdens (mu g, total in body). Blood of 54 Finnish children was sampled 2005-2015 and analyzed for 20 PFASs at 1, 6 and 10.5 years of age. The body burden was calculated by multiplying the serum concentration by the volume of distribution and the bodyweight for each individual. Associations between serum concentrations or body burdens and parameters, such as sex, breastfeeding duration, body mass index as well as indoor dust and air PFAS concentrations, were evaluated. Serum concentrations of perfluorooctane sulfonic acid (PFOS), perfluorooctanoic acid (PFOA), perfluorononanoic acid (PFNA) and perfluorohexane sulfonic acid (PFHxS) decreased significantly (p <0.001) with age. In contrast to serum concentrations, body burdens stayed unchanged or even increased significantly (p <0.05), except for PFOA in female children. Breastfeeding duration was positively correlated (p <0.001) with serum concentrations of PFHxS, PFOS, PFOA and PFNA at 1 year of age. Some associations were found at 10.5 years with sex and indoor PFAS concentrations. Observations of longitudinal decreasing trends of serum concentrations can be misleading for understanding exposure levels from external media during childhood, as the serum concentration is influenced by parallel temporal changes and growth dilution. Body burdens account for growth dilution and thus better reflect differences in early-life to adolescence exposure than serum concentrations.Peer reviewe

Perfluoroalkyl acids and their precursors in floor dust of children's bedrooms - Implications for indoor exposure

We analysed floor dust samples from 65 children's bedrooms in Finland collected in 2014/2015 for 62 different per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) with a simple and highly efficient method. Validation results from the analysis of standard reference material (SRM) 2585 were in good agreement with literature data, while 24 PFASs were quantified for the first time. In the dust samples from children's bedrooms, five perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs) and perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) were detected in more than half of the samples with the highest median concentration of 5.26 ng/g for perfluorooctanoic acid (PFOA). However, the dust samples were dominated by polyfluoroalkyl phosphoric acid esters (PAPs) and fluorotelomer alcohols (FTOHs) (highest medians: 53.9 ng/g for 6:2 diPAP and 45.7 ng/g for 8:2 FTOH). Several significant and strong correlations (up to p = 0.95) were found among different PFASs in dust as well as between PFASs in dust and air samples (previously published) from the same rooms. The logarithm of dust to air concentrations (log K-dust/air) plotted against the logarithm of the octanol-air partition coefficient (log K-oa) resulted in a significant linear regression line with R-2 > 0.88. Higher dust levels of PFOS were detected in rooms with plastic flooring material in comparison to wood (p <0.05). Total estimated daily intakes via dust (EDIdust) and air (EDIair) of perfluoroalkyl acids (PFAA), including biotransformation of precursors to PFAAs, were calculated for 10.5-year-old children. The total EDIdust, for PFOA and PFOS were estimated to be 0.007 ng/kg bw/day and 0.006 ng/kg bw/day, respectively, in an intermediate exposure scenario. The sum of the total EDIs for all PFAAs was slightly higher for dust than air (0.027 and 0.019 ng/kg bw/day). Precursor biotransformation was generally important for total PFOS intake, while for the PFCAs, FTOH biotransformation was estimated to be important for air, but not for dust exposure.Peer reviewe

Perfluoroalkyl acids and their precursors in indoor air sampled in children's bedrooms

The contamination levels and patterns of perfluoroallcyl acids (PFAAs) and their precursors in indoor air of children's bedrooms in Finland, Northern Europe, were investigated. Our study is among the most comprehensive indoor air monitoring studies (n = 57) and to our knowledge the first one to analyse air in children's bedrooms for PFASs (17 PFAAs and 9 precursors, including two acrylates, 6:2 FTAC and 6:2 FTMAC). The most frequently detected compound was 8:2 fluorotelomer alcohol (8:2 FTOH) with the highest median concentration (3570 pg/m(3)). FTOH concentrations were generally similar to previous studies, indicating that in 2014/2015 the impact of the industrial transition had been minor on FTOH levels in indoor air. However, in contrast to earlier studies (with one exception), median concentrations of 6:2 FTOH were higher than 10:2 FTOH. The C8 PFAAs are still the most abundant acids, even though they have now been phased out by major manufacturers. The mean concentrations of FOSE/As, especially MeFOSE (89.9 pg/m(3)), were at least an order of magnitude lower compared to previous studies. Collectively the comparison of FTOHs, PFAAs and FOSE/FOSAs with previous studies indicates that indoor air levels of PFASs display a time lag to changes in production of several years. This is the first indoor air study investigating 6:2 FTMAC, which was frequently detected (58%) and displayed some of the highest maximum concentrations (13 000 pg/m(3)). There were several statistically significant correlations between particular house and room characteristics and PFAS concentrations, most interestingly higher EtFOSE air concentrations in rooms with plastic floors compared to wood or laminate. (C) 2016 Published by Elsevier Ltd.Peer reviewe

Kvantifiering av PFAS emissioner från kosmetiska produkter

Miljögifterna PFAS bryts inte ner i naturen och kan inte renas bort i reningsverken. Ändå används de i en mängd produkter som kläder, matförpackningar och kosmetika. I en ny rapport som IVL har tagit fram på uppdrag av Naturskyddsföreningen beräknas för första gången hur stora utsläppen av PFAS kan vara från skönhetsprodukter i Sverige

Analysis of PFAS, phthalates, alternative plasticizers and organophosphate esters in sludge

Wastewater treatment plants (WWTPs) can be considered a water pollution point source as all potential pollutants from household as well as from certain industry production passes the WWTPs. Therefore, sludge from WWTPs may be enriched with pollutants and is a relevant matrix for screening for both known and hitherto unknown potential hazardous chemicals. If the sludge from municipal WWTPs is to be used as a source of nutrient or other purposes, then it could be necessary to employ methods for removal of micropollutants in the sludge. The present study constitutes an addition to a large-scale experiment focusing on the reduction of pharmaceuticals, antibiotics and hormones in sewage sludge stored over a period of a year. The objective of the present study was to analyse the presence of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS), organophosphate esters, phthalates and alternative plasticizers and their potential degradation/reduction in mesophilic anaerobic digested sludge in different treatments. This study is part of a larger on-going project on reduction of pharmaceuticals and organic pollutants in sludge. Extracts of sludge samples were analysed using three instrumental methods: liquid chromatography coupled to both tandem mass spectrometry (LC-MS/MS) and high-resolution mass spectrometry (LC-HRMS) and gas chromatography coupled to tandem mass spectrometry (GC-MS/MS). Target analysis of several compounds (PFASs, organophosphate esters, phthalates and alternative plasticizers), analysis of total oxidizable precursors of PFASs and a suspect-screening of more than 1000 PFAS were performed at IVL. Extractable organic fluorine (EOF) was also performed on combustion ion chromatography at Stockholm University for quantification of potential unknown fluorinated compounds in the sludge. Decreasing trends for concentrations of organophosphate esters, phthalates, alternative plasticizers and PFAS could be observed in composted sludge over the storage time while the non-composted showed variable time trends for different substance classes. For PFAS, the sum concentrations of target analytes increased by almost an order of magnitude during 12 months of storage in the non-composted sludge. Furthermore, the results from TOP and EOF furthermore suggested that the sludge from both treatment experiments contained a significant fraction PFAS that could not be quantified by the targeted analysis.Avloppsreningsverk kan betraktas som en viktig punktkälla för föroreningar i vatten. Slam från avloppsreningsverk kan anrika föroreningar som har en huvudsaklig fördelning till slammet, och är således en relevant matris för screening för både kända och potentiella farliga kemikalier. Om slammet från kommunala avloppsreningsverk skall användas som en källa för näringsämnen eller andra syften kan det vara nödvändigt att avlägsna eller bryta ned potentiellt farliga mikroföroreningar i slammet. Denna studie utgör ett tillägg till ett storskaligt experiment som fokuserar på minskning av läkemedel, antibiotika och hormoner i avloppsslam som lagrats ett år. Kompakt eller poröst slam som rötats antingen termofilt eller mesofilt har i ovan nämnda experimentet lagrats under flera olika betingelser: täckt eller öppet, med och utan tillsats av urea, samt med och utan kompostering. I denna studie har endast poröst mesofilt rötat slam, som antingen har lagrats öppet eller med kompostering, studerats. Syftet med den här studien var att studera om per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS), organofosfatestrar samt ftalater och alternativa mjukgörare bryts ned under lagring. Extrakt av slamprover har analyserats med tre instrumentella metoder: vätskekromatografi kopplad till både tandemsmasspektrometri (LC-MS / MS) och högupplösta masspektrometri (LC-HRMS) samt gaskromatografi kopplad till tandemsmasspektrometri (GC-MS / MS). Förutom riktad kvantitativ analys av flera föreningar har analys av totala oxiderbara prekursorer av PFAS-ämnen och en sk suspect screening av mer än 1000 PFAS genomförts. Andelen extraherbart organiskt bunden fluor (EOF), dvs den totala fluormängden bundet till organiska ämnen, har också bestämts av Stockholms Universitet med förbränningsjonkromatografi för att kvantifiera andelen av potentiellt okända PFAS. Minskande trender för koncentrationer av organofosfatestrar, ftalater och alternativa mjukgörare samt PFAS kunde observeras i slam med kompostbehandlingen medan slammet som lagrats öppet inte visade någon tydlig trend för de ämnen som mättes i denna studie. För PFAS ökade summan av analyserade ämnen med nästan en tiopotens under 12 månaders lagring i det icke-komposterade slammet. Resultaten från TOP och EOF visade även på en betydande andel (91-97%) av hittills oidentifierade PFAS i slam från båda försöken

Early life exposure to per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs): A critical review

Due to the dynamic developmental processes during pregnancy, infancy, childhood and adolescence, exposure to PFASs is hypothesized to have the most pronounced negative effects during this period. In this review we critically evaluate the current state of the science regarding human early life exposure processes (until 18 years of age) to per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs). Efficient placental transfer of perfluoroalkyl acids (PFAAs) results in relatively high prenatal exposure compared with many neutral organic contaminants. The few biomonitoring studies that specifically target infants, toddlers and other children suggest relatively high serum concentrations of perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) and perfluorooctanoic acid (PFOA) in early life with peak concentrations occurring sometime before the child reaches 20 months. This peak in serum concentrations is most likely explained by exposure via breastfeeding, ingestion of house dust and/or specific contact events with consumer products leading to high body weight normalized estimated daily intakes (EDIs). Although children have higher EDIs of PFASs than adults, these are not always reflected by higher serum levels of PFASs in children in cross-sectional biomonitoring studies due to the confounding effect of age and birth cohort, and different exposure histories due to production changes. Longitudinal exposure studies measuring internal and external exposure (for multiple pathways and PFASs) at several time points during early life are strongly encouraged to understand temporal changes in exposure of individual children. A better quantitative understanding of early life exposure processes would help to improve the validity of epidemiological studies and allow informed decisions regarding setting of regulatory thresholds and appropriate mitigation actions

Miljönyttan av uppströmsåtgärder för minskad spridning av läkemedel till miljön

Det övergripande målet med denna kartläggning har varit att undersöka ett urval av uppströmsåtgärder som genom optimerad användning eller utökad rening av läkemedel kan bidra till en minskning av den totala konsumtionen och därmed utsläppen av läkemedel till miljön och samtidigt öka patientsäkerheten samt bidra till minskade kostnader för samhället. De uppströmsåtgärder som studerats är: i) Återinföra recept på vissa läkemedel/klasser av läkemedel; ii) Utföra läkemedelsgenomgångar på personer/patienter som står på recept och äter fem eller fler mediciner per dag, oavsett ålder eller boendesituation; iii) Förskriva fysisk aktivitet och andra hälsobringande insatser; iv) Installera extra rening av utgående avloppsvatten från sjukhus och vårdinrättningar där behandlingsspecifika läkemedel hanteras; v) Använda offentlig upphandling för att förhindra överanvändning och därmed spridning av läkemedel som kan vara skadliga för miljön. Att göra en kvantitativ uppskattning och jämförelse av samtliga uppströmsåtgärder är inte möjligt i dagsläget då det i många fall saknas tillförlitlig data på hur olika åtgärder skulle påverka utsläppen av läkemedel. Däremot kan en kvalitativ bedömning av den relativa miljönyttan av flertalet av de studerade åtgärderna göras. Baserat på resultatet från studien är bedömningen att effekterna av läkemedelsgenomgångar och separat rening av läkemedelsrester kan uppskattas med relativt god säkerhet. Osäkerheten för vilken effekt dessa åtgärder skulle ha på den totala belastningen av läkemedel till kommunala reningsverk beror framförallt på i vilken utsträckning de tillämpas. Att receptbelägga ett receptfritt läkemedel har troligtvis en tydligt mätbar effekt på användandet av just de läkemedel som får en ändrad receptstatus, men denna effekt varierar också beroende på om det finns ersättningssubstanser med samma verkningsmekanism. För åtgärderna hälsa på recept och offentlig upphandling är det svårare att uppskatta vilken effekt de skulle ha på utsläppen av läkemedel till miljön, men att alla åtgärder som i någon form begränsar överanvändningen av läkemedel i slutänden även uppfyller en miljönytta. Jämförelsen mellan olika åtgärder visar att de verkar på olika tidsskalor. Receptbeläggning, läkemedelsgenomgångar och separat rening från sjukhus skulle ha en nästan omedelbar effekt på läkemedelsutsläpp från det att åtgärden införs. Att förskriva hälsa på recept, å andra sidan, skulle ha en förebyggande effekt på framtida läkemedelsanvändning men med en fördröjning på flera år från det att åtgärden införts. De potentiella miljövinsterna, i form av minskad läkemedelsbelastning, som dessa åtgärder ger måste också utvärderas utifrån konflikt med hälsoaspekter. Hälsa på recept och läkemedelsgenomgångar är åtgärder som i första hand tagits fram med patienthälsan i fokus och därmed ses inga konflikter kring hälsoaspekterna av dessa åtgärder. Separat rening från sjukhus och upphandling skulle troligtvis inte påverka patienthälsan överhuvudtaget. Den enda åtgärd där en eventuell konflikt med hälsoaspekter kan föreligga är vid receptbeläggning av enskilda läkemedel, dvs. beroende på tillgången till läkemedelssubstitut till det läkemedel som receptbelagts.Det övergripande målet med denna kartläggning har varit att undersöka ett urval av uppströmsåtgärder som genom optimerad användning eller utökad rening av läkemedel kan bidra till en minskning av den totala konsumtionen och därmed utsläppen av läkemedel till miljön och samtidigt öka patientsäkerheten samt bidra till minskade kostnader för samhället. De uppströmsåtgärder som studerats är: i) Återinföra recept på vissa läkemedel/klasser av läkemedel; ii) Utföra läkemedelsgenomgångar på personer/patienter som står på recept och äter fem eller fler mediciner per dag, oavsett ålder eller boendesituation; iii) Förskriva fysisk aktivitet och andra hälsobringande insatser; iv) Installera extra rening av utgående avloppsvatten från sjukhus och vårdinrättningar där behandlingsspecifika läkemedel hanteras; v) Använda offentlig upphandling för att förhindra överanvändning och därmed spridning av läkemedel som kan vara skadliga för miljön. Att göra en kvantitativ uppskattning och jämförelse av samtliga uppströmsåtgärder är inte möjligt i dagsläget då det i många fall saknas tillförlitlig data på hur olika åtgärder skulle påverka utsläppen av läkemedel. Däremot kan en kvalitativ bedömning av den relativa miljönyttan av flertalet av de studerade åtgärderna göras. Baserat på resultatet från studien är bedömningen att effekterna av läkemedelsgenomgångar och separat rening av läkemedelsrester kan uppskattas med relativt god säkerhet. Osäkerheten för vilken effekt dessa åtgärder skulle ha på den totala belastningen av läkemedel till kommunala reningsverk beror framförallt på i vilken utsträckning de tillämpas. Att receptbelägga ett receptfritt läkemedel har troligtvis en tydligt mätbar effekt på användandet av just de läkemedel som får en ändrad receptstatus, men denna effekt varierar också beroende på om det finns ersättningssubstanser med samma verkningsmekanism. För åtgärderna hälsa på recept och offentlig upphandling är det svårare att uppskatta vilken effekt de skulle ha på utsläppen av läkemedel till miljön, men att alla åtgärder som i någon form begränsar överanvändningen av läkemedel i slutänden även uppfyller en miljönytta. Jämförelsen mellan olika åtgärder visar att de verkar på olika tidsskalor. Receptbeläggning, läkemedelsgenomgångar och separat rening från sjukhus skulle ha en nästan omedelbar effekt på läkemedelsutsläpp från det att åtgärden införs. Att förskriva hälsa på recept, å andra sidan, skulle ha en förebyggande effekt på framtida läkemedelsanvändning men med en fördröjning på flera år från det att åtgärden införts. De potentiella miljövinsterna, i form av minskad läkemedelsbelastning, som dessa åtgärder ger måste också utvärderas utifrån konflikt med hälsoaspekter. Hälsa på recept och läkemedelsgenomgångar är åtgärder som i första hand tagits fram med patienthälsan i fokus och därmed ses inga konflikter kring hälsoaspekterna av dessa åtgärder. Separat rening från sjukhus och upphandling skulle troligtvis inte påverka patienthälsan överhuvudtaget. Den enda åtgärd där en eventuell konflikt med hälsoaspekter kan föreligga är vid receptbeläggning av enskilda läkemedel, dvs. beroende på tillgången till läkemedelssubstitut till det läkemedel som receptbelagts. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Denna rapport redovisar ett uppdrag IVL har gjort för Svenskt Vatten Utveckling (SVU), där vi genomfört en studie om miljönyttan av uppströmsåtgärder för minskad spridning av läkemedel till miljön

Probing the differential tissue distribution and bioaccumulation behavior of per- and polyfluoroalkyl substances of varying chain-lengths, isomeric structures and functional groups in crucian carp

Understanding the bioaccumulation mechanisms of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) across different chain-lengths, isomers and functional groups represents a monumental scientific challenge with implications for chemical regulation. Here, we investigate how the differential tissue distribution and bioaccumulation behavior of 25 PFASs in crucian carp from two field sites impacted by point sources can provide information about the processes governing uptake, distribution and elimination of PFASs. Median tissue/blood ratios (TBRs) were consistently 90% of the amount of PFASs in the organism. Principal component analyses of TBRs and RBBs showed that the functional group was a relatively more important predictor of internal distribution than chain-length for PFASs. Whole body bioaccumulation factors (BAFs) for short-chain PFASs deviated from the positive relationship with hydrophobicity observed for longer-chain homologues. Overall, our results suggest that TBR, RBB, and BAF patterns were most consistent with protein binding mechanisms although partitioning to phospholipids may contribute to the accumulation of long-chain PFASs in specific tissues

Historical human exposure to perfluoroalkyl acids in the United States and Australia reconstructed from biomonitoring data using population-based pharmacokinetic modelling

Perfluorooctanoic acid (PFOA), perfluorooctanesulfonic acid (PFOS) and perfluorohexanesulfonic acid (PFHxS) are found in the blood of humans and wildlife worldwide. Since the beginning of the 21st century, a downward trend in the human body burden, especially for PFOS and PFOA, has been observed while there is no clear temporal trend in wildlife. The inconsistency between the concentration decline in human serum and in wildlife could be indicative of a historical exposure pathway for humans linked to consumer products that has been reduced or eliminated. In this study, we reconstruct the past human exposure trends in two different regions, USA and Australia, by inferring the historical intake from cross-sectional biomonitoring data of PFOS, PFOA and PFHxS using a population-based pharmacokinetic model. For PFOS in the USA, the reconstructed daily intake peaked at 4.5 ng/kg-bw/day between 1988 and 1999 while in Australia it peaked at 4.0 ng/kg-bw/day between 1984 and 1996. For PFOA in the USA and Australia, the peak reconstructed daily intake was 1.1 ng/kg-bw/day in 1995 and 3.6 ng/kg-bw/day in 1992, respectively, and started to decline in 2000 and 1995, respectively. The model could not be satisfactorily fitted to the biomonitoring data for PFHxS within reasonable boundaries for its intrinsic elimination half-life, and thus reconstructing intakes of PFHxS was not possible. Our results indicate that humans experienced similar exposure levels and trends to PFOS and PFOA in the USA and Australia. Our findings support the hypothesis that near-field consumer product exposure pathways were likely dominant prior to the phase-out in industrialized countries. The intrinsic elimination half-life, which represents elimination processes that are common for all humans, and elimination processes unique to women (i.e., menstruation, cord-blood transfer and breastfeeding) were also investigated. The intrinsic elimination half-lives for PFOS and PFOA derived from model fitting for men were 3.8 and 2.4 years, respectively, for the USA, and 4.9 and 2 years respectively for Australia. Our results show that menstruation is a depuration pathway for PFOA for women, similarly but to a lesser extent compared to previous reports for PFOS. However menstruation, cord-blood transfer and breastfeeding together do not fully explain the apparently more rapid elimination of PFOA and PFOS by women compared to men; the intrinsic elimination half-lives in women were up to 13% lower for PFOS and up to 12% lower for PFOA compared to the corresponding half-lives in men

Spridning av högfluorerade ämnen i mark från Stockholm Arlanda Airport

Högfluorerade ämnen (PFAS) utgör en stor grupp syntetiska kemikalier som har tillverkats sedan 1950-talet för en mängd olika användningsområden i industriella processer och konsumentprodukter. Användningen av PFAS har dock ifrågasatts av forskare och myndigheter sedan början av 2000-talet då ett flertal av dessa ämnen har visats vara persistenta (ej nedbrytbara), bioackumulerande (anrikas i organismer) och toxiska (giftiga) i miljön. Ett av de mest uppmärksammade föroreningsproblemen med PFAS är den historiska användningen av filmbildande brandsläckningsskum (AFFF) som har lett till lokalt förhöjda halter av perfluoroktansulfonat (PFOS) i miljön runt brandövningsplatser. I denna rapport presenteras resultaten från projektet Re-PATH II som syftade till att studera spridningen av PFAS i mark, yt och grundvatten kring brandövningsplatsen på Stockholm Arlanda Airport (Arlanda flygplats). Fältundersökningar och provtagning har utförts i flera omgångar mellan september och november 2015. Jord, yt- och grundvattenprover analyserades för 13 PFAS och karakteriserades med avseende på organisk kol, mineralsammansättning, pH och konduktivitet. Tolkning av data utfördes med hjälp av multivariata statistiska metoder och en mekanistisk transportmodell. Detektionsfrekvensen av PFAS varierade mellan de olika provmatriserna, var i undersökningsområdet provet togs och de olika ämnenas kemiska struktur. PFAS-ämnen med upp till åtta perfluorerade kolatomer detekterades i stort sett i alla jord- och vattenprover medan de PFAS-ämnen med fler än åtta perfluorerade kolatomer endast återfanns i proverna nära källan. Halterna av samtliga PFAS uppvisade en exponentiellt minskande trend med ökande avstånd till källan vid brandövningsplatsen. En principalkomponentanalys visade signifikanta skillnader i kompositionen av olika PFAS i jord respektive vattenprover samt att dessa förändrades längs med provtagningsgradienten. Dessa trender i sammansättningen av olika PFAS kunde i sin tur förklaras av experimentellt bestämda fördelningskoefficienter från parade jord- och grundvattenprover. I överenstämmelse med tidigare studier observerades ett starkt positivt samband mellan Kd och antalet perfluorerade kolatomer (fluor bundet till kol). Simulerade och uppmätta koncentrationer av PFOS i grundvatten uppvisade relativt god överensstämmelse då platsspecifik inputdata användes. Transportmodellen underskattade dock halterna i grundvatten nära källtermen vilket indikerar att en linjär sorptionsmodell inte kan beskriva de komplexa interaktionerna mellan PFAS och jordmatrisen vid höga koncentrationer och förekomst av andra organiska föroreningar från brandövningsplatser. Med ledning av resultatet från denna studie bedöms grundvattnet inte vara en källa för långväga transport av PFOS och andra PFAS-ämnen med reservation för transport via sprickor i berggrunden som inte undersöktes här. Den främsta transportvägen av PFAS från brandövningsplatsen är istället via ytligt grundvatten, grunda dräneringsdiken eller lokala fördjupningar i terrängen. Baserat på dessa slutsatser skulle uppsamling och rening av dessa ytliga vattenflöden kunna utgöra en rimlig åtgärdsstrategi för att minska belastningen av PFAS till Mälaren.Högfluorerade ämnen (PFAS) utgör en stor grupp syntetiska kemikalier som har tillverkats sedan 1950-talet för en mängd olika användningsområden i industriella processer och konsumentprodukter. Användningen av PFAS har dock ifrågasatts av forskare och myndigheter sedan början av 2000-talet då ett flertal av dessa ämnen har visats vara persistenta (ej nedbrytbara), bioackumulerande (anrikas i organismer) och toxiska (giftiga) i miljön. Ett av de mest uppmärksammade föroreningsproblemen med PFAS är den historiska användningen av filmbildande brandsläckningsskum (AFFF) som har lett till lokalt förhöjda halter av perfluoroktansulfonat (PFOS) i miljön runt brandövningsplatser. I denna rapport presenteras resultaten från projektet Re-PATH II som syftade till att studera spridningen av PFAS i mark, yt och grundvatten kring brandövningsplatsen på Stockholm Arlanda Airport (Arlanda flygplats). Fältundersökningar och provtagning har utförts i flera omgångar mellan september och november 2015. Jord, yt- och grundvattenprover analyserades för 13 PFAS och karakteriserades med avseende på organisk kol, mineralsammansättning, pH och konduktivitet. Tolkning av data utfördes med hjälp av multivariata statistiska metoder och en mekanistisk transportmodell. Detektionsfrekvensen av PFAS varierade mellan de olika provmatriserna, var i undersökningsområdet provet togs och de olika ämnenas kemiska struktur. PFAS-ämnen med upp till åtta perfluorerade kolatomer detekterades i stort sett i alla jord- och vattenprover medan de PFAS-ämnen med fler än åtta perfluorerade kolatomer endast återfanns i proverna nära källan. Halterna av samtliga PFAS uppvisade en exponentiellt minskande trend med ökande avstånd till källan vid brandövningsplatsen. En principalkomponentanalys visade signifikanta skillnader i kompositionen av olika PFAS i jord respektive vattenprover samt att dessa förändrades längs med provtagningsgradienten. Dessa trender i sammansättningen av olika PFAS kunde i sin tur förklaras av experimentellt bestämda fördelningskoefficienter från parade jord- och grundvattenprover. I överenstämmelse med tidigare studier observerades ett starkt positivt samband mellan Kd och antalet perfluorerade kolatomer (fluor bundet till kol). Simulerade och uppmätta koncentrationer av PFOS i grundvatten uppvisade relativt god överensstämmelse då platsspecifik inputdata användes. Transportmodellen underskattade dock halterna i grundvatten nära källtermen vilket indikerar att en linjär sorptionsmodell inte kan beskriva de komplexa interaktionerna mellan PFAS och jordmatrisen vid höga koncentrationer och förekomst av andra organiska föroreningar från brandövningsplatser. Med ledning av resultatet från denna studie bedöms grundvattnet inte vara en källa för långväga transport av PFOS och andra PFAS-ämnen med reservation för transport via sprickor i berggrunden som inte undersöktes här. Den främsta transportvägen av PFAS från brandövningsplatsen är istället via ytligt grundvatten, grunda dräneringsdiken eller lokala fördjupningar i terrängen. Baserat på dessa slutsatser skulle uppsamling och rening av dessa ytliga vattenflöden kunna utgöra en rimlig åtgärdsstrategi för att minska belastningen av PFAS till Mälaren.Högfluorerade ämnen (PFAS) utgör en stor grupp syntetiska kemikalier som har tillverkats sedan 1950-talet för en mängd olika användningsområden i industriella processer och konsumentprodukter. I denna rapport presenteras resultaten från projektet Re-PATH II som syftade till att studera spridningen av PFAS i mark, yt och grundvatten kring brandövningsplatsen på Stockholm Arlanda Airport (Arlanda flygplats)