Exploring misery discourses: problematized Roma in labour market projects

The aim of this article is to analyse learning practices in labour market projects cofinanced by the European Social Fund (ESF) targeting unemployed Roma in Sweden. The empirical material consists of 18 project descriptions from ESF projects, as well as national and European policy documents concerned with the inclusion of the Roma in contemporary Europe. The contemporary empirical material is analysed in relation to a government report from 1956 concerning the ‘Roma issue’ in Sweden. The analytical perspective of the study is governmentality, and the analysis focuses on different kinds of problematizations and the discursive positioning of the Roma subjects. One of the main findings is that unemployed Roma are situated in various discourses of misery and constructed as in need of reshaping their subjectivities in order to become educable as well as employable. (DIPF/Orig.

A comparison of modelled precipitation in Greenland

The Greenland ice sheet develops throughout the year with the changing weather condi- tions. Precipitation contributes by increasing the mass, whilst warmth induces melting, which makes the ice sheet diminish. The term Surface Mass Balance (SMB) is used for the isolated gain (accumulation) and melting (ablation) of the surface of the ice sheet and is therefore important for understanding future rates of sea level rise. This study compares the modelled precipitation from Regional Climate Model (RCM) HIRHAM5 and the Numerical Weather Prediction (NWP) model HIRLAM 7.3 to assess the chal- lenges for RCMs and NWP models to accurately simulate accumulation rates on a local scale and the consequent impact on SMB uncertainty. It is concluded that HIRLAM 7.3 is an overall wetter model than HIRHAM5 for the studied region. One noticeable bias come from the different physiographic fields of orography, mountain like terrain, in the two models. It is also suggested that future studies should compare model output with observations to further assess model biases.En av klimatdebattens mest uppmärksammade effekter är höjningen av världshavens vattennivå. Det är svåra saker att beräkna, och framför allt glaciärers och inlandsisars avsmältning spelar en stor roll. Antarktis och Grönlands glaciärer och inlandsisar är dom största källorna till osäkerhet för framtida havsnivå höjningar. Isen på Grönland motsvarar ungefär 7.2 m havsnivå höjning globalt, om allt skulle smälta. En framtagen modell som beräknar ytans mass balans använder data från högupplösta modeller från det danska meteorologiska institutet (DMI) i Köpenhamn ihop med mätdata från automatiska väderstationer på Grönlands istäcke. Nederbörd bidrar med att tillföra massa medans stigande medeltemperaturer i Arktis inducerar smältning, som reducerar isen. I den här studien jämförs modellerad nederbörd mellan den numeriska väderprognosmod- ellen HIRLAM 7.3 och den högupplösta regionala klimatmodellen HIRHAM5, som båda används i uträkningarna av Grönlands istäckes mass balans. Detta för att identifiera skillnader och likheter som kan komma att spela en stor roll för utvecklingen av beräkningsmodeller av detta slag. Re- sultaten visar att HIRLAM 7.3 i genomsnitt är en våtare modell jämfört med klimatmodellen HIRHAM5, och simulerar både mer nederbörd och över större områden. Märkbara anledningar till den simulerade skillnaden i nederbörd mellan de två modellerna tros finnas i skillnader mellan deras parametrisering av strålningsscheman och topografin som används i modellerna. Framtida studier bör jämföra simulerad nederbörd från de båda modellerna med mätdata från Grönlands inlandsis

Citizenship, learning and social inclusion. An interrogation of EU-funded welfare projects in Sweden

The aim of this article is to gain knowledge about how people engaged in EU-funded social initiatives targeting poor EU migrants in Sweden reason about the meaning, hardships, and possibilities they ascribe to the concept of social inclusion. The empirical material consists of a key policy and interviews with staff involved in these social initiatives. The analytical approach is constructionist, inspired by Foucault, focusing on how target groups are constructed, problematised and governed as learners not yet socially included in society or the labour market. In the concluding discussion, the results are discussed in relation to Levitas’ thoughts on social inclusion. Key results indicate that discourses on the national and EU level can both facilitate and hinder learning and social inclusion for vulnerable citizens. The article concludes that free mobility within the EU makes belonging and responsibility a complex issue for those engaged in learning for social inclusion. (DIPF/Orig.

On-site wastewater : environmental issues and the role and challenges of municipalities

Enskilda avlopp, det vill säga avloppsanläggningar som ligger utanför kommunalt VA-område och som behandlar avlopp från ett eller en grupp av hushåll, är ett aktuellt ämne som uppmärksammats mer och mer på senare år. Många avlopp klarar inte de krav på rening som finns idag vilket innebär att de kan bidra till miljö- och hälsoproblem som övergödning, smittspridning och spridning av miljöfarliga ämnen. Det finns ingen samlad lagstiftning som reglerar enskilda avlopp utan de lagar, regler och riktlinjer som finns förekommer i olika lagtexter och förordningar. En sådan svåröverskådlig lagstiftning försvårar för den enskilde fastighetsägaren att sätta sig in i vad som gäller. Det skapar dessutom problem för kommunen som är tillsynsmyndighet samt sköter prövning av tillstånd för enskilda avlopp och därför behöver kunna ställa rimliga krav och göra rättvisa bedömningar. På uppdrag av regeringen finns i dagsläget tre olika utredningar med syfte att se över lagstiftning som rör enskilda avlopp. Bland annat ska förslag ges på hur åtgärdstakten av undermåliga avlopp kan öka, hur lagstiftningen kan göras tydligare samt hur samsynen mellan kommuner kan öka. Den här studien består till en del av en litteraturstudie med syfte att undersöka problematiken med enskilda avlopp. Därtill har intervjuer genomförts med representanter från nio olika kommuner i Östergötlands- och Södermanlands län för att undersöka hur arbetet med enskilda avlopp ser ut i olika kommuner och vilka utmaningar som finns. Även behovet av att ta in externa aktörer för att klara aktuella och kommande krav har utretts. Resultatet visar att det finns en generell brist på kunskap rörande hur stor miljöpåverkan enskilda avlopp har vilket medför att de krav som ställs riskerar att inte vara tillräckligt underbyggda. Det tar lång tid att få till nya lagförändringar som kan underlätta för både fastighetsägare och kommuner. Kommunernas arbete är i dagsläget förknippat med flera utmaningar varav en del, som att utföra rimliga och individuella bedömningar samtidigt som det ska vara samsyn oavsett vilken kommun en fastighet ligger i, är gemensamma för flera kommuner. En del av en kommuns ansvar är att vara en källa till råd och information för fastighetsägare i frågan om enskilda avlopp. Vissa kommuner ser det som något positivt i och med att det öppnar upp för en dialog mellan kommun och fastighetsägare medan andra menar att rådgivningen är svår då kommunen inte får rekommendera en specifik anläggningstyp eller entreprenör framför en annan. En del fastighetsägare efterfrågar mer specifik rådgivning för att få hjälp att hitta en bra lösning och det är inte alltid som entreprenörer rekommenderar den bästa lösningen utifrån de förutsättningar som finns. Här skulle en extern aktör kunna gå in och erbjuda opartisk rådgivning till fastighetsägare för att få till en långsiktigt hållbar lösning som passar den enskilde fastighetsägaren

Ostron i Limfjorden

I Limfjorden på norra Jylland i Danmark finns världens största vilda bestånd av ostronarten Ostrea edulis, det ursprungliga europeiska ostronet. Historiskt sett har Ostrea edulis funnits i rikliga mängder längs hela Europas atlantkust, men har sedan 1800-talet fört en alltmer tynande tillvaro. Idag är det nästan helt och hållet ersatts av ett ostron från Stilla Havet, Crassostrea gigas. Den här uppsatsen undersöker hur relationen mellan ostron och människor vid Limfjorden har utvecklats och förändrats under drygt 7000 år. Uppsatsen undersöker också hur den institutionella inbäddning som omger relationen har utvecklats och förändrats under samma tid och använder sig av Frances Cleavers begrepp institutional bricolage för att förstå hur institutioner skapas genom att låna beståndsdelar från redan existerande institutionella arrangemang. Uppsatsen visar hur den institutionella inbäddningen kring relationen mellan ostron och människor vid Limfjorden formats och utvecklats genom en form av bricolage.The world's largest wild population of the oyster species Ostrea edulis, the original European oyster, is located in the Limfjord-sound in northern Jutland in Denmark. Historically, Ostrea edulis has existed in abundant quantities along Europe's Atlantic coast, but since the 19th century it has suffered an increasingly dwindling existence and is almost entirely replaced by a Pacific oyster, Crassostrea gigas. This paper examines how the relationship between oysters and humans by the Limfjord-sound has evolved and changed during 7000 years. The paper also examines how the institutional embedding surrounding the relationship has evolved and changed during the same time, using Frances Cleaver's concept of institutional bricolage to understand how institutions are created by borrowing elements from existing institutional arrangements. The paper shows how the institutional embedding of the relationship between oysters and humans by the Limfjord-sound evolves through bricolage

Naturens väktare? - Tillämpning och tolkning av miljöorganisationers rätt att överklaga ur ett EU-rättsligt perspektiv

Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning icke-statliga miljöorganisationer ges en rätt att överklaga domar och beslut i miljöfrågor, i syfte att tillförsäkra representationen av allmänna intressen, samt att analysera tillämpning och tolkning av rättigheten ur ett EU-rättsligt perspektiv. Av utrymmesskäl har ett urval gjorts av EU-domstolens förhandsavgöranden samt av de svenska rättsfallen jag anser är mest betydelsefulla att diskutera. 16 kap. 13 § MB, om miljöorganisationers rätt att överklaga, är utgångspunkten. Fördelarna med att ideella föreningar och juridiska personer kan utmana rättsliga beslut och rättshandlingar är framförallt att de bidrar till att ge miljölagstiftningen ett större genomslag och därmed förebygger miljöskador. Vissa begränsningar av rättighetens omfattning har motiverats genom att de förstärker miljöorganisationernas och därmed myndighetsbeslutens demokratiska legitimitet. I syfte att uppnå rättssäkerhet är det dock viktigt att sträva efter en enhetlig praxis. Sedan miljöbalkens tillkomst har miljöorganisationers rätt att överklaga successivt utvidgats till följd av internationella åtaganden. Svensk rätt måste stå i överensstämmelse med Århuskonventionen såväl som EU-rätten. Talerätten vid EU-domstolen är extremt begränsad, vilket har kritiserats hårt. Denna praxis har lett till att tillförsäkrandet av miljöorganisationers rätt att överklaga har förskjutits till de nationella domstolarna. Århuskonventionens bestämmelser om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor har fått stor betydelse för rättsutvecklingen. EU och dess medlemsstater har implementerat Århuskonventionen delvis bristfälligt. EU-domstolens ändamålstolkning av Århuskonventionen har dock medfört att miljöorganisationer ska ges en omfattande tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Eftersom rättsutvecklingen till stor del leds av domstolarna finns ett behov av ny lagstiftning på rättsområdet, i enlighet med Århuskonventionens syften. För att lösa problematiken med implementeringen av Århuskonventionen, såväl som diskrepansen mellan medlemsstaternas rättstillämpning, krävs en politisk kompromiss. De långtgående tolkningar, som har gjorts till följd av EU-domstolens avgöranden, bör även omfattas av formuleringen av miljöorganisationers klagorätt på de områden där lagstiftaren förhållit sig passiv alltför länge.The essay aims to study to what extent environmental non-governmental organizations have the right to appeal judgements and decisions in environmental matters, in order to ensure the representation of public interests, and to analyze the enforcement and interpretation of the right from the EU perspective. Due to limited writing space I have selected the case law from the European Court of Justice and the Swedish case law I find the most important to discuss. Article 13 in chapter 16 of the Environmental Code, about environmental organizations’ right to appeal, is the starting point. The main advantages with non-profit associations and legal persons challenging the legality of decisions and acts are that they contribute to the enforcement of environmental law and thereby prevent environmental damages. Regarding the scope of the right some limitations have been motivated by how they strengthen the democratic legitimacy of environmental organizations and by that the authorities’ decisions. However, in order to achieve legal certainty it is important to strive for a uniform case law. Ever since the Environmental Code was introduced, the environmental organizations’ right to appeal has gradually been extended as a consequence of international obligations. Swedish law has to comply with the Aarhus Convention and EU law. Legal standing before the European Court of Justice is extremely limited, which has been heavily criticized. This case law has led to the national courts ensuring environmental organizations’ right to appeal instead. The articles of the Aarhus Convention about access to justice in environmental matters have been of great significance for the legal development. The Aarhus Convention has been implemented by the EU and its Member States with some difficulties. The European Court of Justice’s interpretation of the Aarhus Convention and its purposes has consequently given environmental organizations a wide access to justice in environmental matters. Since the legal development is mainly led by the courts there is a need for new legislation in the field, in accordance with the purposes of the Aarhus Convention. In order to solve the problems with the implementation of the Aarhus Convention, as well as the discrepancy between the Member States’ applications of the right, a political compromise is needed. The extensive interpretations, which have been made following the EU case law, should be included by the wording of environmental organizations’ right to appeal in those fields where the legislator has remained passive for too long

Havet hör bygden till

Fisket har fram tills nyligen varit en viktig näring på Österlen och området är fortfarande präglat av en kustbygdsidentitet som det kustnära fisket varit delaktigt i att konstruera. Österlen är idag välkänt för sina många restauranger med gastronomiskt anseende vilka ofta har ett stort fokus på lokalproducerade råvaror. Dock ges fisken inte i lika hög grad som andra lokalproducerade råvaror en tydlig lokal platsanknytning inom den Österlenska gastronomin. Genom intervjuer med fiskare, krögare och konsumenter på Österlen visas vilken roll olika aktörer tillskriver det kustnära fisket för konstruktionen av Österlen som en gastronomisk plats, samt hur de mer- och nervärden som tillskrivs den fisk som det kustnära fisket landar på Österlen påverkar det kustnära fisket och fiskens möjligheter att vara delaktiga i konstruktionen av Österlen som en gastronomisk plats. Uppsatsen belyser också att relationer är viktiga i konstruktionen av såväl platsidentiteter som platskänsla på Österlen, och att relationer även är viktiga för att forma Österlens gastronomiska identitet. I de fall det kustnära fisket och den lokalt landade fisken är inbegripna i relationer med den österlenska gastronomin bidrar det kustnära fisket till konstruktionen av Österlen som en gastronomisk plats.Until recently fishing has been an important industry in south-east Skåne in the area known as Österlen. The area is still characterized by a coastal identity that inshore fisheries have been involved in constructing. Today Österlen has a reputation as an area with many restaurants of high gastronomic standard; restaurants that often use local produce to a large extent. However, fish is not given a place attachment within the gastronomy of Österlen in the same extent as other local produce. Through interviews with fishermen, restaurateurs and consumers in Österlen it is shown what role the inshore fisheries are attributed in the construction of Österlen as a gastronomic place. It is also shown how positive and negative attributes associated with the fish that is landed in Österlen affects the possibilities of the inshore fisheries to be involved in the construction of Österlen as a gastronomic place. This paper also shows that relations are important in the construction of place identities and sense of place in Österlen and that relations also are important for the construction of Österlen as a gastronomic place. When the local inshore fisheries and the fish that they land are involved in relations with the local gastronomy the inshore fisheries are part in constructing Österlen as a gastronomic place

Wood pellet as an alternative cooking fuel in Mozambique

The majority of the households in Mozambique rely on solid biomasses, such as charcoal and firewood, for their cooking practices. Combustion of solid biomass is a significant source of particulate and carbon monoxide (CO) emissions. Not only has the increasing demand of charcoal and firewood lead to an escalation of deforestation, but also the emissions from the combustion of the fuels are highly correlated to harmful health effects. Mozambique has vast natural recourses, especially forestland. The established wood processing industry in the country produces large amounts of by-products that could be compressed to the dense and high calorific fuel, wood pellets. This study compares the particulate and carbon monoxide emissions generated from wood pellets, birch firewood and torrefied bamboo pellets, when combusted in wood gasification stoves (WGS). Furthermore interviews were conducted with households and wood industry companies to investigate the possibility of introducing wood pellets in combination with WGS. The preferred fuel among the households was the torrefied bamboo pellet because of its smooth burning characteristic. Wood pellets had high flames, easily burning food. The laboratory tests showed that wood pellets had the lowest emissions of both CO and particulate matter (PM). Using torrefied bamboo pellets in the WGS would violate the WHO guidelines for human exposure of CO, 114 ppm for more than 15 minutes. The stove was adjusted in order to lower the CO and PM emissions, but the results from laboratory tests did not show any substantial differences. However, considering user friendliness, rotating three of nine bottom tiles in order to decrease the primary airflow in combination with expanding the upper tiles from 4.2 mm to 5.0 mm lowered fuel consumption, less soot was seen on the pot and the flame was easily regulated.A maioria das residências em Moçambique dependem de biomassas sólidas, como carvão e lenha, para cozinhar. Combustão de biomassa sólida é uma fonte significante de partículas e de emissão de monóxido de carbono (CO). Não só o aumento na demanda de carvão e lenha tem levado a uma escalação no desflorestamento, mas também a emissão da combustão dos combustíveis estão altamente correlacionadas a efeitos de doenças perigosas. Moçambique tem vastos recursos naturais, especialmente na área de florestamento. A indústria de processamento de madeira estabilizada no país produz grandes quantidades de subprodutos que poderia ser comprimidos para o denso e altamente calorífico combustível, pellets de madeira. Este estudo comparam as partículas e emissões de monóxido de carbono que são gerado pelo pellet de madeira, lenha de bétula e bambu torrado, quando queimado em fogão gaseificador de madeira (WGS). Além disso, entrevistas foram conduzidas com residências e companhias de indústrias de madeira para investigar a possibilidade de introduzir pellets de madeira em combinação com fogão gaseificador de madeira. O combustível preferido entre as residências foram os pellets de bambu torrado, pela característica de queima lenta. Pellets de madeira tinham chamas altas, queimando facilmente a comida. Os testes de laboratórios mostraram que pellets de madeira teve os emissões mais baixo tanto no monóxido de carbono como no material particulado (PM). Usar pellets de bambu torrado no fogão gaseificador de madeira violaria as orientações da WHO para exposição humana de CO, 114ppm por mais de 15 minutos. O fogão foi ajustado afim de reduzir as emissões de CO e PM, mas os resultados de laboratórios não mostraram diferenças substanciais. No entanto, considerando a facilidade de utilização, em rotação de três de nove azulejos de fundo, a fim de diminuir o fluxo de ar primário em combinação com a expansão das telhas superior de 4,2 mm a 5,0 milímetros reduzido o consumo de combustível, menos fuligem foi visto na panela e a chama foi facilmente regulada

Kundnöjdhet och besöksfrekvens i ett handelsområde - en studie av Landskronas stadskärna och dess konkurrerande handelsområden

Syftet med studien är att med utgångspunkt från Landskronas kommuninvånare kartlägga och skapa förståelse för sambanden mellan framtagna faktorer, kundnöjdhet och besöksfrekvens. Undersökningssyftet är i huvudsak förklarande. Det finns sedan tidigare ett relevant beskrivningsspråk men det saknas data. Studieobjektet är cityhandeln i Landskrona och dess förhållande till två av dess främsta konkurrenter, cityhandeln i Helsingborg samt Center Syd i Löddeköpinge. För att svara på studiens problem och syfte har ett kvantitativt tillvägagångssätt tillämpats. De teorier som behandlas i den teoretiska referensramen avser vilken inverkan kundnöjdhet har på besöksbeteendet inom detaljhandeln, Town Centre Management och en redogörelse över åtta faktorer som påverkar kundnöjdheten. För att få en bild av konsumentens uppfattning om de utvalda handelsområdena samlades data in från sammanlagt 250 respondenter. Respondenterna utgjordes av boende inom Landskrona kommun. Vid insamlingen av primärdatan tillämpades ett intervjuformulär via telefon. Primärdatan sammanställdes därefter för att kunna analyseras med hjälp av datorprogrammet SPSS. Det finns klara likheter mellan de faktorer som nämns i litteraturen gentemot de faktorer som identifierats genom den empiriska undersökningen. Det finns dock skillnader men dessa är marginella. De främsta faktorerna som påverkar kundnöjdhet är retail mix/liv och rörelse, pris samt säkerhet. Motsvarande faktorer för besöksfrekvensen är makrotillgänglighet, underhållning/mat samt pris. Utifrån dessa kriterier presenteras en egen generell modell över sambanden mellan faktorerna, kundnöjdhet och besöksfrekvens. Med utgångspunkt från fallstaden Landskrona är retail mix/liv och rörelse, pris, underhållning/mat, säkerhet och makrotillgänglighet de mest påverkande faktorerna avseende kundnöjdhet och besöksfrekvens

Att möta patienter med demenssjukdom -Hinder och möjligheter för personcentrerad vård i sjukhusmiljö

Bakgrund: Andelen patienter med demenssjukdom är hög och förväntas stiga. Demenssymtom kan leda till problematiskt beteende, vilket påverkar interaktionen mellan patient och vårdpersonal negativt. Patientens förståelse vid röntgenundersökningen påverkas av den snabba tekniken. Personcentrerad vård är den omvårdnadsmodell som enligt Socialstyrelsens riktlinjer skapar bästa förutsättningar för välbefinnande och hälsa för patienter ur denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hinder och möjligheter för vårdpersonal, med fokus på röntgensjuksköterskan, att ge personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturstudie utförd med integrerad analysmetod. Resultat: Hinder och möjligheter identifierades. Personalens kunskaper, avdelningens miljö och klimat visades påverka omvårdnadens kvalitet och möjligheterna att tillhandahålla personcentrerad vård. Slutsats: Resultatet visade på att vårdpersonal behöver kunskap och kompetens inom demensvård men även att organisatoriska faktorer påverkar möjligheterna att tillhandahålla personcentrerad vård.Bakgrund: Andelen patienter med demenssjukdom är hög och förväntas stiga. Demenssymtom kan leda till problematiskt beteende, vilket påverkar interaktionen mellan patient och vårdpersonal negativt. Patientens förståelse vid röntgenundersökningen påverkas av den snabba tekniken. Personcentrerad vård är den omvårdnadsmodell som enligt Socialstyrelsens riktlinjer skapar bästa förutsättningar för välbefinnande och hälsa för patienter ur denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hinder och möjligheter för vårdpersonal, med fokus på röntgensjuksköterskan, att ge personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturstudie utförd med integrerad analysmetod. Resultat: Hinder och möjligheter identifierades. Personalens kunskaper, avdelningens miljö och klimat visades påverka omvårdnadens kvalitet och möjligheterna att tillhandahålla personcentrerad vård. Slutsats: Resultatet visade på att vårdpersonal behöver kunskap och kompetens inom demensvård men även att organisatoriska faktorer påverkar möjligheterna att tillhandahålla personcentrerad vård