Exploring e-patients ’ heterogeneity: towards personalized e-health applications

Some of the major future healthcare challenges are related to demography, finances and the technological development. In search for solutions the field of ‘E-health’ is often discussed. Lately, in these discussions there has been a focus on the importance of creating patient-centrered applications. Associated with the democratisation of the healthcare service and the development of “the informed patient” an important part involves the accomplishment of increased personalized medical information online. By exploring E-patients’ heterogeneity, this paper aims to support the development of patient-centered E-health applications. Using a qualitative approach, the paper reports from 25 in-depth interviews performed with Swedish patients and representatives of patient associations. By means of theoretical ideas from information science, four important components of Epatients’ information use environment (People, Problem, Setting, and Problem resolution) serve as instruments to illustrate and exemplify E-patients’ heterogeneity. The results draw a complex and dynamic picture of the E-patient context introducing a dimension of personalization reaching further than patients’ general online activities and individual medical data. This dimension of personalization is discussed in relation to tentative implications for the development of patient-centered E-health applications

Medvetenhet och utformning av informationssystem

In health care there is an ongoing process of structural change that put increasing demands on the organizations to find new ways for cooperative work. This means that complex and heterogene-ous networks with requirements for cooperation must search for possibilities to combine diffe-rences and common needs. This paper focuses on this condition through the study of the issues in forming a mutual information space in a complex hospital environment. The purpose of this paper is to analyse awareness in forming a technological CIS (common in-formation space) for computer supported communication and cooperation between various hos-pitals in a region. The main question of this paper is: How can awareness be developed in sup-porting forming of a technological CIS in a hospital region? The studie was conducted from an ethnographical point of view, where the empirical data was collected via observations and semi-structured interviews. The aim was to receive significant knowledge of present forms for cooperation and important information about ongoing change processes within the hospital region, for the development of new means for cooperative work. The results have shown that the awareness, in the hospital region, must be developed on various levels through an active collaboration process in order to support the change process that the for-ming of the region computer supported CIS means

Aspects of Awareness in Constructing a Common Information space

In health care there is an ongoing process of structural change that put increasing demands on the organisations to find new ways for co-operative work. This means that complex and heterogeneous networks with requirements for co-operation must search for possibilities to combine differences and common needs. This paper focuses on this condition through the study of issues in forming a common information space in a complex hospital environment. The purpose of this paper is to analyse awareness in forming a technological CIS (common information space) for computer supported communication and co-operation between various hospitals in a region. The study was conducted from an ethnographical point of view, where the empirical data was collected via observations and semi-structured interviews. The aim was to receive significant knowledge of present forms of co-operation and important information about ongoing change processes within the hospital region, for the development of new means for co-operative work. The results have shown that the awareness in the hospital region must be developed on various levels through an active collaboration process in order to support the construction of the regional IT supported CIS

Pojkars läsvanor - en jämförande studie

Syftet är att undersöka ett antal pojkars läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning för att få en bild av i vilken utsträckning dessa faktorer påverkar deras val av gymnasieprogram. Den undersökningsmetod som använts i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning och resultatet baseras på 78 enkätsvar från pojkar som går första året på gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Undersökningen genomfördes under våren 2011. I enkäten fick pojkarna svara på frågor rörande deras läsvanor på fritiden, deras läsbakgrund och deras inställning till läsning, i de flesta fall utifrån redan givna svarsalternativ. Enligt den bakgrundslitteratur som använts, är förekomsten av läsande förebilder, föräldrarnas högläsning för barnen, samt längden på föräldrarnas utbildning viktiga faktorer som påverkar barnens läsutveckling och förmåga till goda studieresultat. Genusaspekten är också en påverkande faktor då pojkar, i större utsträckning än flickor, har ett stort behov av förebilder av samma kön och godkännande från kamratgruppen i sitt identitetsskapande. Resultatet i min undersökning visar att av elevernas läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning, så är läsbakgrund den faktor som minst påverkar elevernas val av gymnasieprogram. Intresse för läsning är en faktor som har viss påverkan på elevernas val av gymnasieprogram, och den faktor som har störst påverkan av dessa tre är läsvana

BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med familjer med överviktiga barn

Det finns ett nära samband mellan ett barns övervikt och familjens livsstil. Familjen är därför en avgörande faktor för barnets framtida val av livsstil och därmed även för upplevelsen av hälsa och välbefinnande. BVC-sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande arbetet med familjer med små barn. Ett viktigt preventivt arbete är att upptäcka övervikt i ett tidigt skede. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors upplevelse av att möta familjer med överviktiga barn. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex intervjuer med BVC-sjuksköterskor genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Analysen genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av materialet utkristalliserade sig tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna är: ”Lyhördhet med känsla”, ”Ett förhållningssätt som motiverar och inger hopp” och ”Strategier i mötet med familjen”. Kvalitativ intervju valdes i och med att ett fenomen i BVC-sjuksköterskans vardag skulle studeras. Intervjuguiden med de semistrukturerade frågorna gjorde att alla frågor ställdes till deltagarna, men kanske i olika ordning. Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys valdes för att analysera materialet för att den upplevdes som en enkel och överskådlig metod. Resultatdiskussionen lyfter bland annat fram tidigare forskning som visar att BVC-sjuksköterskor upplever att de undvikit känsliga ämnen som övervikt på grund av brist på tydliga riktlinjer. Denna studie kom däremot fram till att BVC-sjuksköterskorna upplevde att de kunde ta upp övervikt tack vare välfungerande lokala riktlinjer, PM och lagstiftning