Ambitionen om det essentiella : Innebörder av urmjölkning utifrån levda erfarenheter för mammor vars barn fötts prematurt

Bakgrund Många mammor som fött barn prematurt önskar amning som uppfödning för sitt barn för bröstmjölkens immunologiska faktorer och som en kompensation för att graviditeten avslutats för tidigt. Amningens etablering kan vara komplicerad och kräva tålamod när barnet behöver vård. Beroende på barnets känslighet kan det ta olika lång tid tills barnet kan påbörja amningsträning. En av de viktigaste faktorerna för att amningen ska kunna etableras är att mamman får igång en tillräcklig mjölkproduktion motsvarande den mängd ett fullgånget barn skulle kräva. För att få igång en tillräcklig produktion är det bra att komma igång med urmjölkning så fort som möjligt efter barnets födelse. Mamman behöver stimulera mjölkproduktionen tills barnet ammar fullt. Syftet med studien var att belysa innebörden av urmjölkning för mammor vars barn fötts prematurt. Metod Det strategiska urvalet utgörs av sju mammor vars barn fötts före vecka 34 med erfarenhet av urmjölkning. Datainsamlingen består av öppna intervjuer och materialet har analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultatet visar att urmjölkning utförs i en oreflekterad ansträngning men att mammor är måna om de egna behoven samtidigt som behoven åsidosätts. Vårdkontexten kan kännas utlämnade och begränsande. Självtilliten får betydelse liksom strukturen. När utfallet inte blir som planerat kan sorgen innebära att förhålla sig till det som inte kan förändras. Känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan få betydelse för processen. Slutsats Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv blir det betydelsefullt att utgå från den enskilda mammans upplevelser av urmjölkningen och stärka en god självtillit.Background Many mothers who have given birth premature wish to breast feed their children for immunological reasons and as a compensation for a pregnancy that ended too early. The breast feeding may be complicated and in need of great patience as the child might need health care. Depending of the baby´s sensitivity it can vary in time for a child to start breast feeding. One of the important reasons for the mother to get her breast feeding started is to make milk production start, corresponding to the amount of milk that a fully mature baby would need. To get a sufficient production it is important to start emptying the breasts quick as possible after having given full extend. Aim with the study was to illuminate the meaning of emptying the breasts for mothers whos baby was born premature. Method Seven mothers who had given birth before week 34 and had experienced emptying breasts. The data collection come from interviews and the results have been analyzed by a fenomenological hermenutichal approach. Results shows that emptying the breasts is done without any effort but that mothers are eager to look at their own needs at the same time as their own needs are being put aside. The hospital care can make the women feel left out and controlled. Self-confidence gets important as well as the structure. When the result is not as you had planned sadness make you realize that things cannot be changed. The feeling of managing, understanding and meaningfulness fills you up. Conclusions looking at it from a scientific perspective it is very important to consider the individual mothers experience in how to empty the breasts from milk and how to strengthen her self-confidence

Mammors upplevelser av att etablera amning när barnet vårdas på en neonatalavdelning : Åsidosätta sig själv för att ge liv

Många mammor vars barn vårdats på en neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning på neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Resultatet visade att mammor relaterade till sin avsikt att amma för nutritionens effekter med strävan efter det naturliga och för att främja bindningen till barnet och ge närhet. Tidigare erfarenheter och uppfattningar om amning och personlig motivation fick betydelse. Mammorna beskrev sina upplevelser i termer av rutiner på neonatalavdelningen och att upprätthålla mjölkproduktionen. Informationen upplevdes otillräcklig med brister i tillämpningen, speciellt vid amningsproblem. Centralt var också de sociala banden till pappan och andra mammor vars barn vårdades på neonatalavdelning. Diskussionen berörde upplevelser av brist på stöd och vårdrutiner som hindrande för att etablera amningen. Slutsatsen blev att motiverande samtal skulle kunna hjälpa mammor att se vad som är deras motivation och vad som stärker den eller som hjälp för ett beslut och få mammor att se att de gjort vad de kunnat när de inte orkar kämpa för amningen längre

Kulturella skillnader i ledarskapet mellan Sverige och Österrike. En fallstudie av effektivt ledarskap, konflikthantering, beslutsfattande samt kommunikation

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer till diversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angående kulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförande skiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ett större fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlätta bemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer och individers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av en bolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i stor utsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktat företagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet. Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det första landet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse för tvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellan Sverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation. Studien visar att det finns skillnader mellan länderna främst i synen på konflikter- och konflikthanterande samt synen på ledarskapet som en inlärd företeelse eller som en del av personligheten

BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med familjer med överviktiga barn

Det finns ett nära samband mellan ett barns övervikt och familjens livsstil. Familjen är därför en avgörande faktor för barnets framtida val av livsstil och därmed även för upplevelsen av hälsa och välbefinnande. BVC-sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande arbetet med familjer med små barn. Ett viktigt preventivt arbete är att upptäcka övervikt i ett tidigt skede. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors upplevelse av att möta familjer med överviktiga barn. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex intervjuer med BVC-sjuksköterskor genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Analysen genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av materialet utkristalliserade sig tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna är: ”Lyhördhet med känsla”, ”Ett förhållningssätt som motiverar och inger hopp” och ”Strategier i mötet med familjen”. Kvalitativ intervju valdes i och med att ett fenomen i BVC-sjuksköterskans vardag skulle studeras. Intervjuguiden med de semistrukturerade frågorna gjorde att alla frågor ställdes till deltagarna, men kanske i olika ordning. Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys valdes för att analysera materialet för att den upplevdes som en enkel och överskådlig metod. Resultatdiskussionen lyfter bland annat fram tidigare forskning som visar att BVC-sjuksköterskor upplever att de undvikit känsliga ämnen som övervikt på grund av brist på tydliga riktlinjer. Denna studie kom däremot fram till att BVC-sjuksköterskorna upplevde att de kunde ta upp övervikt tack vare välfungerande lokala riktlinjer, PM och lagstiftning

Do oaks have different strategies for uptake of N, K and P depending on soil depth?

The uptake of nutrients from deep soil layers has been shown to be important for the long-term nutrient sustainability of forest soils. When modelling nutrient uptake in forest ecosystems, the nutrient uptake capacity of trees is usually defined by the root distribution. However, this leads to the assumption that roots at different soil depths have the same capacity to take up nutrients. To investigate if roots located at different soil depths differ in their nutrient uptake capacity, here defined as the nutrient uptake rate under standardized conditions, a bioassay was performed on excised roots (< 1 mm) of eight oak trees (Quercus robur L.). The results showed that the root uptake rate of Rb-86(+) (used as an analogue for K+ stop) declined with increasing soil depth, and the same trend was found for NH4+. The root uptake rate of H2PO4-, on the other hand, did not decrease with soil depth. These different physiological responses in relation to soil depth indicate differences in the oak roots, and suggest that fine roots in shallow soil layers may be specialized in taking up nutrients such as K+ and NH4+ which have a high availability in these layers, while oak roots in deep soil layers are specialized in taking up other resources, such as P, which may have a high availability in deep soil layers. Regardless of the cause of the difference in uptake trends for the various nutrients, these differences have consequences for the modelling of the soil nutrient pool beneath oak trees and raise the question of whether roots can be treated uniformly, as has previously been done in forest ecosystem models

Need of support perceived by patients primarily curatively treated for breast, colorectal, or prostate cancer and close to discharge from hospital - A qualitative study

AIM: To describe perceived needs of support among patients close to discharge from the hospital and at the end of primary curative radiotherapy for breast, colorectal or prostate cancer. BACKGROUND: Few studies have specifically explored patients' early support needs when ending primary curative treatment. DESIGN: Qualitative interview study design. METHODS: A purposive sample of 27 participants with breast, colorectal or prostate cancer aged 33-88 years. The interviews were analysed by qualitative content analysis. Reporting followed the COREQ guidelines. RESULTS: Personal support to reach a sense of control and Social support for personal growth were two main themes, highlighting that people required adapted support from health care since needs of support could change over time. This support from health care was also relying on that trust-based relationships were developed. Through mutuality with others and engagement in meaningful activities people became enabled and felt further supported. Personal support from health care seems specifically important for the patients' feelings of control and could be a facilitator for patients to identify further support for personal growth in how to manage, on the one hand, illness and insecurity, and on the other, their well-being and everyday life with cancer. CONCLUSION: To empower patients who are ending primary treatment and being close to discharge from hospital, healthcare professionals should recognise patients' shifting needs and adapt the support. Adapted support is significant for patients' sense of safety. Biomedical information is not sufficient to fully support patients. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Offering easy access to supportive care when primary treatment is finished could diminish people's stress, insecurity and avoidable use of healthcare services. Even after discharge, nurses preferably should adapt and offer support tailored to patients' needs. Such support may improve patients' sense of control and safety, trust in health care, feelings of community and encourage personal growth

Prostate-specific antigen (PSA) and distress : a cross-sectional nationwide survey in men with prostate cancer in Sweden

BACKGROUND: The prostate-specific antigen (PSA) -value is often used during the prostate cancer trajectory as a marker of progression or response to treatment. Concerns about PSA-values are often expressed by patients in clinical situations. Today there is a lack of larger studies that have investigated the association between PSA-value and distress. The aim was to investigate the association between PSA-values and distress adjusted for sociodemographic factors, hormonal therapy and quality of life (QoL), among men with prostate cancer. METHODS: In this cross-sectional survey of 3165 men with prostate cancer, members of the Swedish Prostate Cancer Federation, answered questions about sociodemographic factors, PSA, distress, QoL and treatments. Descriptive statistics, and bivariate and multivariable analyses were performed. The result was presented based on four PSA-value groups: 0-19, 20-99, 100-999, and ≥ 1000 ng/ml. RESULTS: Of the men, 53% experienced distress. An association between distress and PSA-values was found where higher PSA-values were associated with higher OR:s for experiencing distress in the different PSA-groups: 0-19 ng/ml (ref 1), 20-99 ng/ml (OR 1.25, 95% CI 1.01-1.55), 100-999 ng/ml (OR 1.47, 95% CI 1.12-1.94), ≥1000 ng/ml (OR 1.77, 95% CI 1.11-2.85). These associations were adjusted for sociodemographic factors and hormonal therapy. In the multivariable analyses, beside PSA-values, higher levels of distress were associated with being without partner or hormonal therapy. When adding QoL in the multivariable analysis, the association between PSA and distress did not remain significant. CONCLUSION: These results indicate that the PSA-values are associated with distress, especially for those with higher values. However, to be able to support these men, continued research is needed to gain more knowledge about the mechanisms behind the association between emotional distress and PSA-values