Exploring visual accessibility and why it is missing on the internet

The internet is becoming the primary channel for many daily tasks, services and necessities. The information and services available on the internet should be accessible to everyone, especially when the only channel available is the internet. For the visually impaired the internet can be a great asset, but also an impossible barrier depending on how the website has been implemented. The goal of this paper was to explore why accessibility for the visually impaired on the internet is not more widespread, and what factors affect the creation of visually accessible websites. Through creating an evaluation method and assessing it, along with end-user as well as developer interviews and feedback we find indicators that the root cause of the issue is multi-factored. Education, resources and directive from clients and superiors seem to be the major culprits

Beredskap och arbete vid kris - Perspektiv från fyra gymnasieskolor

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande. Sammanfattningsvis var tilltron till skolornas krisplan god och i studien framkommer att krisplanen är en trygghetsfaktor för all personal på skolan. Däremot går uppfattningarna något isär beträffande hur stort ansvar som kan läggas på den enskilde läraren i samband med en krissituation. Rektorerna betonar att deras roll vid en kris är att sprida lugn samt att samordna och leda. Egenskapen att vara ”en god människa” lyfts fram framför utbildning. Skolprästerna poängterar också vikten av att sprida lugn men trycker dessutom på deras roll som ritualförvaltare och hoppingivare. Vad gäller kriser som utveckling och lärande framkommer att det finns förhållandevis lite reflektion kring detta bland intervjupersonerna. Några framhåller ceremoniernas pedagogiska funktion

När börsintroduceras guldäggen? -En kvantitativ studie över svenska börsnoteringar under en bullmarknad

Purpose: To examine whether or not there exists a linear correlation between the timing of the firms initial public offering date and their stock price development. Theoretical perspective: Underpricing, Effective market hypothesis, Window of Opportunities Hypothesis, Signaling Theory, Market for lemons, theories on economic cyclicality. Methodology: Multiple linear regression analysis has been used to test the dependency between independent variables and the dependent variables. The dependent variables were generated by using equations for BHAR and CAR. These measure abnormal return in relation to the market return. Empirical data: The empirical data consists of 194 observations of IPOs on the Nasdaq - Stockholm and Aktietorget stock exchanges. The firm’s financial data and their stock price development over one year is also acquired. Conclusion: There is a correlation between the date of the initial public offering and how the firms stock price develops. The stock market has an impact on abnormal return of IPO’s.Syfte/forskningsbidrag: Utforska sambandet mellan datum för börsnotering och bolagens kursutveckling. Teoretiskt perspektiv: Underprissättning, Effektiva marknadshypotesen, Window of Opportunities Hypothesis, Signaleringsteori, Market for lemons, div. teorier kring ekonomisk cyklikalitet. Metod: Multipel linjär regressionsanalys har genomförts för att testa samband mellan beroende variabler och flertal olika oberoende variabler. Framställningen av beroende variabler har genomförts med hjälp av ekvationer för BHAR och CAR som är variabler som ska representera bolagens kursutveckling på ett år. Empiriska data: Datasetet består av 194 st. noteringar från Nasdaq - Sthlm och Aktietorget samt respektive bolags finansiella data och veckovisa kursutveckling över ett års tid. Slutsats: Studiens slutsats är att det finns ett samband mellan tiden bolag noteras och bolagens kursutveckling. Likt tidigare forskning konstateras även att valet av aktiemarknad har ett samband med kursutvecklingen

Hållfasthetsegenskaper för silt : Bestämningar på silt från undersökningsplatser längs Dalälven

I en stabilitetsutredning är det centralt att kunna bestämma jordens skjuvhållfasthets-egenskaper. För lerjordar har det under de senaste 100 åren samlats in en stor mängd data från provningar, tagits fram empiriska samband och utvecklats metoder för att be-stämma skjuvhållfastheten. I siltjordar, som oftast både är skiktade och delvis svåra att ta upp prover med hög kvalitet i, finns det betydligt mindre mängd data och därmed inte heller samma stöd för empiriska samband.   Hittills har framförallt CPT- och hejarsonderingar använts för att bestämma skjuvhåll-fastheten på siltjordar. Dessa metoder har ursprungligen utprovats för antingen lera eller för grövre jordar än silt och utvärderingsmodellerna är därför inte anpassade för att besk-riva siltjordars egenskaper. Vid undersökningar i SGI-uppdrag av silt längs Ångermanäl-ven och Dalälven har ovan nämnda metoder övervägande gett lägre värden på friktions-vinkeln i förhållande till resultat från triaxialförsök. Triaxialförsök på silt har i dessa upp-drag visat sig vara den mest tillförlitliga metoden att bestämma både dränerade och odrä-nerade hållfasthetsegenskaper.   Detta uppdrag har som syfte att undersöka både dränerade och odränerade skjuvhållfast-hetsegenskaper på silt vid två provplatser längs Dalälven i Borlänge kommun. Idag görs sådana bestämningar företrädesvis med CPT och det är sällsynt att triaxialförsök utförs i områden med siltjordar.   De två provplatserna, SSAB och Torsång, har valts med avseende på att de har olika topo-grafiska, hydrogeologiska, geologiska och geotekniska förhållanden. SSAB ligger ”högt” över Dalälvens nivå och utgörs i huvudsak av silt med låg till medelhög relativ fasthet som till stor del är omättad. Torsång är låglänt beläget, nära Dalälven och silten har mycket låg relativ fasthet och vattenmättade förhållanden.  Totalt har 23 dränerade triaxialförsök utförts fördelat på 11 för lokal SSAB och 12 för lo-kal Torsång. Därutöver har rutinförsök utförts på samtliga prover samt bestämning av kornfördelningen (både tvättsiktning och sedimentationsförsök) på 14 prover på utvalda representativa nivåer.   Jordlagren indelades inledningsvis utifrån jordlagrens relativa fasthet (qt) och dräne-ringsförhållanden (Bq) utvärderade från CPT-sondering, med den metodik som redovisats i SGI:s skredriskkartering för Ångermanälven genom klassificering av ”fast” och ”lös” silt (Lundström et al., 2019). Det visade sig dock att denna indelning inte var anpassad för förhållandena längs Dalälven då det dels påträffades silt med mycket låg relativ fasthet, låg lerhalt och delvis dränerat beteende, dels silt med låg till hög relativ fasthet med hög lerhalt. En justerad indelning gjordes där begreppen ”lös” och ”fast” silt ersattes av indel-ning i silt med mycket låg respektive silt med låg till hög relativ fasthet. Utifrån dessa in-delningar kunde ytterligare underindelningar göras, beroende på dräneringsförhållanden och jordart (lerhalt).  Vid SSAB utgörs området lokalt av en cirka 10 m hög slänt som är belägen cirka 300 me-ter från Dalälven. Jordlagren bakom släntkrönet består av silt och lerig silt till cirka 23 meters djup. Den relativa fastheten varierar inom jordprofilen från mycket låg till medelhög, med indelning enligt Larsson et al. (2007). Grundvattenytan är belägen på cirka 14 meters djup under släntkrön. Ovanför grundvattenytans nivå, visar portrycks-mätningarna negativa portryck. Det innebär att jorden delvis är omättad inom denna del.   Genom de utförda triaxialförsöken på prover från lokal SSAB har friktionsvinkeln utvär-derats för silt och lerig silt med låg till hög relativ fasthet till mellan 36 och 40 grader med kohesionsintercept 0 kPa och för lerig silt med mycket låg relativ fasthet till 32 grader med ett tillhörande kohesionsintercept på 7 kPa. Från CPT-sondering, kan friktionsvin-keln i de ytliga lagren utvärderas till mellan cirka 35 och 38 grader. Vi utvärdering av CPT-sondering med empiriskt samband enligt Larsson et al. ( 2007) erhålls en friktions-vinkel på mellan cirka 32 och 37 grader, och som samvarierar väl med resultaten från triaxialförsöken.   Vid Torsång, som ligger låglänt beläget och nära Dalälven, uppgår mäktigheten av silt till cirka 25 meter. Den relativa fastheten är genomgående mycket låg med undantag för tunna och något fastare skikt i mitten av jordlagret. Med stöd av CPT-sonderingarna (Bq-värdet) bedöms silten överst ha ett möjligen dränerat beteende och därunder i huvudsak odränerat beteende. Lerhalten är överlag relativt låg förutom i ett lager med lerig silt närmast underliggande friktionsjord. Från de utförda triaxialförsöken har friktionsvin-keln genomgående utvärderats till 38 grader och kohesionsintercept 0 kPa, med undantag för det leriga siltlagret närmast fast botten. Inom detta lager ger utvärderingen en frikt-ionsvinkel på 32 grader med ett tillhörande kohesionsintercept på 4 kPa.  I allmänhet är det utvärderade Bq-värdet från CPT-sonderingarna större än 0,03, varför ingen friktionsvinkel utvärderas vid utvärdering i Conrad. Undantaget är ett övre före-kommande sandigt siltlager i provplats SSAB, där friktionsvinkeln varierar mellan cirka 36 och cirka 39 grader, vilket bedöms vara ett rimligt resultat. Om utvärderingen görs en-ligt empiriskt samband enligt Larsson et al. (2007) erhålls en friktionsvinkel mellan cirka 31 och cirka 34 grader. Även i detta fall är friktionsvinkeln relativt samvarierande med triaxialförsök, men värden från triaxialförsöken ligger markant högre.  En jämförelse av resultaten från de dränerade triaxialförsöken på prover längs Dalälven har gjorts med andra provplatser; Ångermanälven i Sollefteå kommun, Norsälven i Karl-stads kommun och NGI:s provfält i Halden i Norge. Silten har olika egenskaper i de olika provplatserna, både i fråga om relativ fasthet, dräneringsförhållanden/portrycksförhål-landen/vattenmättnadsgrad och lerhalt. Utifrån en sammanställning av samtliga brott-värden, och utan hänsyn till kohesionsintercept, kan ses att friktionsvinkeln varierar mel-lan cirka 33 och 42 grader med ett medelvärde kring 37,5 grader.   De utförda försöken tyder på att den utvärderade friktionsvinkeln styrs av siltens lerhalt, dräneringsförhållanden under CPT-sondering och av den relativa fastheten. Därför bör det vid stabilitetsutredningar i silt, utföras sedimentationsförsök så att jordarten klassifi-ceras korrekt. Baserat på lerinnehåll, relativ fasthet och dräneringsförhållanden under CPT-sondering kan en fingervisning ges av förväntad friktionsvinkel. Det krävs dock utö-kade studier för att eventuellt kunna slå fast ett empiriskt samband mellan dessa para-metrar och friktionsvinkel.

Spännings- och portrycksstyrda triaxialförsök : En förstudie

I samband med fördjupade släntstabilitetsutredningar är det idag inte ovanligt att triaxialförsök utförs. Vid aktiva triaxialförsök drivs provet till brott genom att pressa sammanprovet vertikalt med vanligen en konstant deformationshastighet varvid de vertikala effektivspänningarna ökar till dess spänningsvägen når brottlinjen. Härav måste man ställa sig frågan om det är under dessa förhållanden som jorden i en naturlig slänt går till brott? Försöksfallet är rimligt om man tänker sig en överlast (aktiva försök) eller en avschaktningeller erosion (passiva försök). En ytterligare lastfaktor som påverkar effektivspänningsbilden är portrycket och dess utveckling vid belastning. Ökade portryck leder till minskade effektivspänningar och en minskning av den tillgängliga skjuvhållfastheten vilket i sin tur kan innebära att slänten går till brott. Nederbörden förväntas öka i framtiden till följd av den pågående klimatförändringen, och detta leder troligen till ökade portryck ijorden och därmed ökad sannolikhet att ras och skred inträffar. Det är därför av intresse att studera möjligheterna till att styra spänningarna i triaxialförsök så att en portrycksökning skapas i provet som efterliknar portrycksökningen i en slänt, och studera hur en brottssituation kan uppstå. Om försöket faller väl ut skulle man därigenom kunna utvärdera brottparametrar utifrån vanligen förekommande belastningsförhållanden. Försöken är av typen CSD (Constant Shear Drained) där skjuvspänningenhålls konstant under försöket medan portrycket ökas och effektivspänningen minskar. Denna förstudie syftar till att göra några inledande CSD-försök med redan upptagna siltprover från den stabilitetsutredning som utfördes 2019–2021 inom SGI:s skredriskkartering utmed Ångermanälven 2015–2022. CSD-försök utfördes i förstudien på åtta proverfrån fem provtagningsplatser utmed Ångermanälven och resultaten har utvärderats

Hållfasthetsegenskaper för silt : Bestämningar på silt från undersökningsplatser längs Dalälven

I en stabilitetsutredning är det centralt att kunna bestämma jordens skjuvhållfasthets-egenskaper. För lerjordar har det under de senaste 100 åren samlats in en stor mängd data från provningar, tagits fram empiriska samband och utvecklats metoder för att be-stämma skjuvhållfastheten. I siltjordar, som oftast både är skiktade och delvis svåra att ta upp prover med hög kvalitet i, finns det betydligt mindre mängd data och därmed inte heller samma stöd för empiriska samband.   Hittills har framförallt CPT- och hejarsonderingar använts för att bestämma skjuvhåll-fastheten på siltjordar. Dessa metoder har ursprungligen utprovats för antingen lera eller för grövre jordar än silt och utvärderingsmodellerna är därför inte anpassade för att besk-riva siltjordars egenskaper. Vid undersökningar i SGI-uppdrag av silt längs Ångermanäl-ven och Dalälven har ovan nämnda metoder övervägande gett lägre värden på friktions-vinkeln i förhållande till resultat från triaxialförsök. Triaxialförsök på silt har i dessa upp-drag visat sig vara den mest tillförlitliga metoden att bestämma både dränerade och odrä-nerade hållfasthetsegenskaper.   Detta uppdrag har som syfte att undersöka både dränerade och odränerade skjuvhållfast-hetsegenskaper på silt vid två provplatser längs Dalälven i Borlänge kommun. Idag görs sådana bestämningar företrädesvis med CPT och det är sällsynt att triaxialförsök utförs i områden med siltjordar.   De två provplatserna, SSAB och Torsång, har valts med avseende på att de har olika topo-grafiska, hydrogeologiska, geologiska och geotekniska förhållanden. SSAB ligger ”högt” över Dalälvens nivå och utgörs i huvudsak av silt med låg till medelhög relativ fasthet som till stor del är omättad. Torsång är låglänt beläget, nära Dalälven och silten har mycket låg relativ fasthet och vattenmättade förhållanden.  Totalt har 23 dränerade triaxialförsök utförts fördelat på 11 för lokal SSAB och 12 för lo-kal Torsång. Därutöver har rutinförsök utförts på samtliga prover samt bestämning av kornfördelningen (både tvättsiktning och sedimentationsförsök) på 14 prover på utvalda representativa nivåer.   Jordlagren indelades inledningsvis utifrån jordlagrens relativa fasthet (qt) och dräne-ringsförhållanden (Bq) utvärderade från CPT-sondering, med den metodik som redovisats i SGI:s skredriskkartering för Ångermanälven genom klassificering av ”fast” och ”lös” silt (Lundström et al., 2019). Det visade sig dock att denna indelning inte var anpassad för förhållandena längs Dalälven då det dels påträffades silt med mycket låg relativ fasthet, låg lerhalt och delvis dränerat beteende, dels silt med låg till hög relativ fasthet med hög lerhalt. En justerad indelning gjordes där begreppen ”lös” och ”fast” silt ersattes av indel-ning i silt med mycket låg respektive silt med låg till hög relativ fasthet. Utifrån dessa in-delningar kunde ytterligare underindelningar göras, beroende på dräneringsförhållanden och jordart (lerhalt).  Vid SSAB utgörs området lokalt av en cirka 10 m hög slänt som är belägen cirka 300 me-ter från Dalälven. Jordlagren bakom släntkrönet består av silt och lerig silt till cirka 23 meters djup. Den relativa fastheten varierar inom jordprofilen från mycket låg till medelhög, med indelning enligt Larsson et al. (2007). Grundvattenytan är belägen på cirka 14 meters djup under släntkrön. Ovanför grundvattenytans nivå, visar portrycks-mätningarna negativa portryck. Det innebär att jorden delvis är omättad inom denna del.   Genom de utförda triaxialförsöken på prover från lokal SSAB har friktionsvinkeln utvär-derats för silt och lerig silt med låg till hög relativ fasthet till mellan 36 och 40 grader med kohesionsintercept 0 kPa och för lerig silt med mycket låg relativ fasthet till 32 grader med ett tillhörande kohesionsintercept på 7 kPa. Från CPT-sondering, kan friktionsvin-keln i de ytliga lagren utvärderas till mellan cirka 35 och 38 grader. Vi utvärdering av CPT-sondering med empiriskt samband enligt Larsson et al. ( 2007) erhålls en friktions-vinkel på mellan cirka 32 och 37 grader, och som samvarierar väl med resultaten från triaxialförsöken.   Vid Torsång, som ligger låglänt beläget och nära Dalälven, uppgår mäktigheten av silt till cirka 25 meter. Den relativa fastheten är genomgående mycket låg med undantag för tunna och något fastare skikt i mitten av jordlagret. Med stöd av CPT-sonderingarna (Bq-värdet) bedöms silten överst ha ett möjligen dränerat beteende och därunder i huvudsak odränerat beteende. Lerhalten är överlag relativt låg förutom i ett lager med lerig silt närmast underliggande friktionsjord. Från de utförda triaxialförsöken har friktionsvin-keln genomgående utvärderats till 38 grader och kohesionsintercept 0 kPa, med undantag för det leriga siltlagret närmast fast botten. Inom detta lager ger utvärderingen en frikt-ionsvinkel på 32 grader med ett tillhörande kohesionsintercept på 4 kPa.  I allmänhet är det utvärderade Bq-värdet från CPT-sonderingarna större än 0,03, varför ingen friktionsvinkel utvärderas vid utvärdering i Conrad. Undantaget är ett övre före-kommande sandigt siltlager i provplats SSAB, där friktionsvinkeln varierar mellan cirka 36 och cirka 39 grader, vilket bedöms vara ett rimligt resultat. Om utvärderingen görs en-ligt empiriskt samband enligt Larsson et al. (2007) erhålls en friktionsvinkel mellan cirka 31 och cirka 34 grader. Även i detta fall är friktionsvinkeln relativt samvarierande med triaxialförsök, men värden från triaxialförsöken ligger markant högre.  En jämförelse av resultaten från de dränerade triaxialförsöken på prover längs Dalälven har gjorts med andra provplatser; Ångermanälven i Sollefteå kommun, Norsälven i Karl-stads kommun och NGI:s provfält i Halden i Norge. Silten har olika egenskaper i de olika provplatserna, både i fråga om relativ fasthet, dräneringsförhållanden/portrycksförhål-landen/vattenmättnadsgrad och lerhalt. Utifrån en sammanställning av samtliga brott-värden, och utan hänsyn till kohesionsintercept, kan ses att friktionsvinkeln varierar mel-lan cirka 33 och 42 grader med ett medelvärde kring 37,5 grader.   De utförda försöken tyder på att den utvärderade friktionsvinkeln styrs av siltens lerhalt, dräneringsförhållanden under CPT-sondering och av den relativa fastheten. Därför bör det vid stabilitetsutredningar i silt, utföras sedimentationsförsök så att jordarten klassifi-ceras korrekt. Baserat på lerinnehåll, relativ fasthet och dräneringsförhållanden under CPT-sondering kan en fingervisning ges av förväntad friktionsvinkel. Det krävs dock utö-kade studier för att eventuellt kunna slå fast ett empiriskt samband mellan dessa para-metrar och friktionsvinkel.

Fullt lag : Jämställdhet inom svensk ishockey med avseende på kvinnors inflytande jämte flick- och damishockeyns ställning

Svensk ishockeys dam- och flicksatsning 2021-203

Temporära slänter : Fördjupningsbilaga till SGI Vägledning 8, Utredning av släntstabilitet. SBUF-projekt: 13957

Denna rapport utgör en fördjupningsbilaga till SGI:s vägledning 8 Utredning av släntstabilitet som avser naturliga slänter. I denna rapport ges kompletterande anvisningar för hur stabiliteten bör hanteras vid schaktarbeten med temporära slänter. Släntstabilitetsutredningar utförs idag ofta enligt anvisningar i Skredkommissionens rapport 3:95 (Skredkommissionen, 1995). Det är också vanligt att beställare anger att dessa anvisningar ska följas. Anvisningarna är utformade med tanke på stabilitetsutredningar för naturliga slänter och omfattar därmed inte de specifika stabilitetsfrågor som kan uppkomma vid dimensionering och utförande av temporära (tillfälliga) schaktslänter. Statens geotekniska institut, SGI genomför nu, tillsammans med företrädare för branschen, en omarbetning av Skredkommissionens rapport 3:95 som gavs ut 1995. Detta arbete bekostas i huvudsak av SGI. Tiden för referensgruppens arbete bekostas av de ingående organisationerna. I samband med arbetet har representanter för anläggningsbranschen identifierat ett behov av att komplettera skriften med anvisningar för temporära schaktslänter

Geoteknik och grundläggning : Implementering av ny kunskap och vägledning

Syftet med projektet var att ta fram en långsiktig handlingsplan för att SGI, inom det uppdrag SGI har, ska kunna uppfylla samhällets och branschens behov av vägledning och ny kunskap inom området geoteknik och grundläggning. Vägledningar omfattar information som är relevant för såväl effektivare markbyggande som ras- och skredproblematik och är även grunden för de åtgärder som erfordras i samhället med avseende på klimatförändringen.  I rapporten redovisas bland annat: en inventering och sammanställning av existerande vägledningar, handböcker och informationsskrifter, en bedömning av behov av implementering av ny kunskap och nya vägledningsprojektet inom området geoteknik och grundläggning, resultat från workshoppar som anordnats för att diskutera behov av vägledningar och få förslag och synpunkter från branschen och myndigheter på revidering eller framtagning av nya vägledningar samt en bedömning och sammanställning av lämpliga vägledningsprojekt som SGI bör bedriva under de närmaste åren framöver

Bestämning av hållfasthetsegenskaper i silt – erfarenheter från utredning längs Ångermanälven

Statens geotekniska institut påbörjade 2015 en skredriskkartering av slänterna längs Ångermanälven. För detta arbete togs en metodik fram för indelning i karakteristiska jordlager och för bestämning av hållfasthetsegenskaper och portrycksförhållanden i dessa. Delar av metodiken presenteras i denna artikel.Tillstånd från Bygg &amp; Teknik att publicera artikeln i DiVA</p