Legislative Intent: The Use of Positive Political Theory in Statutory Interpretation

I april 2010 gav regeringen i uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att i ett projekt öka säkerheten på landsbygden genom nya former för räddning och respons. Inom ramen för ovanstående uppdrag, vilket benämns ”Samhällsviktig samverkan i landsbygd” har CARER – Centrum för respons- och räddningssystem – vid Linköpings universitet fått i uppdrag av MSB att inventera vilka behov och resurser för säkerhet och trygghet som existerar på lands- och glesbygd, samt undersöka vilka andra projekt och initiativ som föregått detta, nationellt och internationellt. CARERs projekt, som görs inom ramen för regeringsuppdraget, benämns Trygghetshöjande åtgärder för landsbygden (TÅLA). TÅLA har genomförts som fyra sammanhängande delstudier där de två första delstudierna använder kvalitativ metodik, främst intervjuer, och syftar till att skapa en förståelse för den upplevda tryggheten på lands- och glesbygden, samt utröna vad den består i och hur den kan stärkas. Delstudie 3 syftar till att kvantitativt uttrycka behov och resurser för säkerhet och trygghet på landsoch glesbygd genom ett urval av indikatorer. Delstudie 4 syftar till att ge en överblick över tidigare forskning och utveckling på området. Några generella slutsatser som kan dras från TÅLA-projektets olika delstudier är att det finns en god medvetenhet hos boende i land- och glesbygd för att det kan ta tid innan hjälp kan fås ifrån de traditionella räddningssystemen (som till exempel polis eller räddningstjänst), ett faktum som också kan bekräftas numerärt. Vissa indikatorer tyder dessutom på att boende på lands- och glesbygden är mer drabbade av olyckor än boende i tätort, vilket ger ett ökat behov av de aktuella resurserna. Detta har lett till att nya typer av lösningar har utvecklats, oftast av de boende, för att bistå vid olyckor, många baserade på självhjälp och frivillighet. Tydligt är också att trygghet omfattar mer än bara blåljusverksamheter och stöd från det allmänna. Här inkluderas också behov som el, vatten och möjligheten att handla mat. En stor del av den upplevda tryggheten hos befolkningen kommer från det sociala nätverk som finns i respektive by. Möjligheter till kommunikation är centralt och det är när individen är ensam utan möjlighet till kontakt med omvärlden som den största otryggheten infinner sig. Det framkom under projektet flera exempel på samverkan och de som medverkar framhåller vikten av att känna varandra innan insatsen, för att bästa möjliga resultat ska uppnås. Såväl de båda kvalitativa studierna som kunskapsöversikten pekar på att en trolig väg till framgång för en ökad säkerhet och trygghet på landsbygden bygger på att de lokala resurserna och strukturerna nyttjas i samverkan med de traditionella räddningsresurserna. Detta innebär att det bör vara möjligt att stärka dels de boendes möjligheter att hjälpa sig själva och att hjälpa varandra, men också att nyttja organisationer som idag inte tillhör blåljusmyndigheterna för att i samverkan med räddningstjänsten, sjukvården och polisen kunna bistå vid olyckor, akuta sjukdomsförlopp och andra relevanta händelser. Viktigt att beakta i detta sammanhang är då att använda de befintliga strukturer som existerar bland såväl boende som olika organisationer, för att på bästa sätt kunna dra nytta av den lokala kunskap, de resurser och det engagemang som existerar

RSPCA and the criminology of social control

This paper contributes to a rethinking of animal abuse control and animal welfare protection in criminology, specifically, and in the social sciences more broadly. We do this, first, through a broad mapping of the institutional control complex around animal abuse in contemporary Britain. Second, we focus on the institutional strategies and practices, past and present, of the main agency of animal protection, and the policing thereof, in this society, namely the Royal Society for the Prevention of Cruelty to Animals (RSPCA). In looking back to this charity’s growth since the first decades of the nineteenth century at the time of the birth of modern industrial capitalism and also to its current rationale and practices as a late-modern, corporate organisation, we explore the seeming paradox of a private body taking a lead on the regulation and prosecution of illegalities associated with animal-human relationships. Finally, the ideology and strategy of the RSPCA are explored in the context of the often visceral and culturally influential ‘morality war’ associated with proponents, respectively, of animal rights (‘abolition’) and ‘anthropic’ welfare proponents (‘regulation’ and ‘protection’)

Newly diagnosed and unknowing : An exploratory case study about knowledge and the lack of it in patients with atrial fibrillation

Förmaksflimmer är en sjukdom som kan drabba en person när som helst under livet. Sjukdomen är klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man beräknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer går ofta länge, även efter en diagnos, utan att ha svar på de vanligaste frågorna kring sjukdomen, då de olika vårdenheterna i sverige inte har och därför inte kan ge adekvat och tillfredställande information. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka frågor en nyligen diagnostiserad person hade, men också att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om sociala medier kan ge stöd åt patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frågorna och funderingarna är, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till när sjukdomen först uppkom, och ger förslag på hur sociala medier kan ge stöd åt patienten i begynnelsen av sjukdomen. Resultaten presenteras med en persona, vad en patient tycker är viktigt att veta samt ett förslag på hur sociala medier kan användas till patientens fördel

Newly diagnosed and unknowing : An exploratory case study about knowledge and the lack of it in patients with atrial fibrillation

Förmaksflimmer är en sjukdom som kan drabba en person när som helst under livet. Sjukdomen är klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man beräknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer går ofta länge, även efter en diagnos, utan att ha svar på de vanligaste frågorna kring sjukdomen, då de olika vårdenheterna i sverige inte har och därför inte kan ge adekvat och tillfredställande information. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka frågor en nyligen diagnostiserad person hade, men också att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om sociala medier kan ge stöd åt patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frågorna och funderingarna är, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till när sjukdomen först uppkom, och ger förslag på hur sociala medier kan ge stöd åt patienten i begynnelsen av sjukdomen. Resultaten presenteras med en persona, vad en patient tycker är viktigt att veta samt ett förslag på hur sociala medier kan användas till patientens fördel

Systems and Evaluation

and Sebastian Tscho ̈ pel Henk van den Heuvel, Eri