Changing Rules of Liability in Automobile Accident Litigation

Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa. För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt. Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori. Utbildning uppvisar dock ej statistisk signifikans efter att förklaringsvariabler för levnadsvanor – rökning, fetma, alkoholmissbruk och motionering – introducerats i modellen. Författarna presenterar hypotesen att resultatet kan förklaras av att både utbildning och levnadsvanor fångas upp av en bakomliggande variabel – individens tidspreferens. Vidare finner författarna att Linköpingsbor i överensstämmelse med tidigare jämförelser anger en högre hälsonivå än Norrköpingsbor. Variabeln kommuntillhörighet visar sig vara signifikant efter kontroll av samtliga av studiens förklaringsvariabler, vilket kan tyda på en underliggande skillnad mellan kommunerna med avseende på kultur och socialt arv bortsett från effekter av levnadsvanor, utbildning och inkomstnivå

A chloroplast-localized vesicular transport system: a bio-informatics approach

BACKGROUND: The thylakoid membrane of higher plant chloroplasts is made of membrane lipids synthesized in the chloroplast envelope. As the inner envelope membrane and the thylakoid are separated by the aqueous stroma, a system for transporting newly synthesized lipids from the inner envelope membrane to the thylakoid is required. Ultrastructural as well as biochemical studies have indicated that lipid transport inside the chloroplast could be mediated by a system similar in characteristics to vesicular trafficking in the cytosol. If indeed the chloroplast system is related to cytosolic vesicular trafficking systems, a certain degree of sequence conservation between components of the chloroplast and the cytosolic systems could be expected. We used the Arabidopsis thaliana genome and web-based subcellular localization prediction tools to search for chloroplast-localized homologues of cytosolic vesicular trafficking components. RESULTS: Out of the 28952 hypothetical proteins in the A. thaliana genome sequence, 1947 were predicted to be chloroplast-localized by two different subcellular localization predictors. In this chloroplast protein dataset, strong homologues for the main coat proteins of COPII coated cytosolic vesicles were found. Homologues of the small GTPases ARF1 and Sar1 were also found in the chloroplast protein dataset. CONCLUSION: Our database search approach gives further support to that a system similar to cytosolic vesicular trafficking is operational inside the chloroplast. However, solid biochemical data is needed to support the chloroplast localization of the identified proteins as well as their involvment in intra-chloroplast lipid trafficking

The bicycle infrastructure of Uppsala : suggestions for development based on studies of Danish and Dutch examples

Hållbarhet har blivit ett av vår tids nya ledord. Vår resursförbrukning och ökande koldioxidutsläpp har gett negativ effekt på klimatet och ekosystemen. I stadsplanering är infrastruktur för cykeltrafik en viktig beståndsdel av hållbara städer. Detta examensarbete är tänkt att vara en inspirationskälla för alla som vill skapa bättre trafiklösningar för cyklister på stadsgator med blandtrafik. De olika delarna i arbetet ger en sammansatt bakgrund till behovet av en säkrare trafiksituation för cyklister. I Danmark och Nederländerna finns exempel på välplanerade cykelinfrastrukturlösningar som synliggör cykeln i stadstrafiken. Studier av några av dessa trafiklösningar utgör en del av detta arbete, som även består av litteraturundersökningar, intervjuer och platsbesök. Arbetet ger avslutningsvis principiella förslag till utveckling av cykelinfrastrukturen i tre korsningar längs med Östra Ågatan i Uppsala. Utvecklingsförslagen baseras på utvalda trafiklösningar som återfinns i fallstudierna. En viktig slutledning av undersökningen är att cykelinfrastrukturens olika beståndsdelar, som exempelvis skyltning, parkeringsmöjligheter eller cykling i blandtrafik, måste fungera tillsammans som en helhet. I förslagen har cyklister en tydlig placering i gaturummet, möjliga färdriktningar och stopplikt är markerade och cykelbanorna är separerade från både trottoarer och körfält. Förbättringar av cykelinfrastruktur kan bidra till att öka antalet cyklister i stadstrafiken och bidra till att fler vill välja en hållbar livsstil.Sustainability has become one of the key words for our present society. The climate and ecosystems have been negatively affected by our extensive use of resources and increasing emissions of carbon dioxide. In city planning, bicycle infrastructure is an important component of sustainable communities. This paper attempts to serve as a source of inspiration for people who aim to create good traffic solutions for cyclists in cities. The different parts of the paper provide the context that describes the need for safer traffic solutions for cyclists. Denmark and the Netherlands offer examples of bicycle infrastructure that clarify the place of the bicycle in an urban traffic environment. One part of the paper consists of studies of these traffic solutions. The paper also includes literature studies, interviews and case studies. Finally the paper provides principal suggestions for the development of bicycle infrastructure at three street crossings in the city of Uppsala, Sweden. The development proposals are based on traffic solutions that are found in the case studies. An important conclusion of the study shows that the various components that are included in the concept of bicycle infrastructure, for example signs, parking possibilities or cycling in mixed traffic, must all work together as a whole. In the final proposals cyclists have distinguishable positions in the street, possible directions of movement and stopping instructions are marked and the bicycle lanes are separated from sidewalks and car lanes. Bicycle infrastructure can increase the amount of cyclists in urban traffic and contribute to more people choosing a more sustainable life style

Management of anthrax outbreaks in cattle : a study of outbreaks in industrialized countries

Mjältbrand är en sjukdom som drabbar både människor och djur. Den orsakas av bakterien Bacillus anthracis som bildar miljötåliga sporer. De kan överleva i jorden i många år och när rätt förutsättningar finns kan vegetativa celler utvecklas och framkalla sjukdom . Mjältbrand, eller antrax förekommer världen över och i Sverige har vi sporadiska utbrott bland framför allt nötkreatur. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera hur man hanterat olika mjältbrandsutbrott i industrialiserade länder och vilka lärdomar vi kan dra av det i Sverige, där vi dessutom är styrda av epizootilagen. I länderna som jämförs finns både de med sporadiska utbrott och de där sjukdomen i vissa områden förekommer endemiskt. Gemensamma nämnare i den globala hanteringen har visats vara att hålla djur i karantän, att hitta smittkällan och isolera denna samt att vaccinera övriga djur på gården och i ett restriktionsområde omkring den smittade besättningen. I bakgrunden till flertalet utbrott har också gemensamma väderförhållanden noterats. Utbrotten kommer typiskt under en varm och torr sommar, som föregåtts av hög nederbörd och/eller översvämning vilket kan ha rört upp sporer i marken. Förekomsten av mjältbrandsgravar har noterats som en potentiell smittorisk vid t.ex. grävningsarbeten och dikning då sporer kan frigöras. En nyckelroll i hanteringen utgörs av vaccination. I endemiska områden sker kontinuerlig årlig vaccination och vid mer sporadiska utbrott används vaccination för att bekämpa och kontrollera smittspridning. Tidpunkten är av högsta vikt i en välfungerande vaccinationsstrategi då ett visst tidsspann krävs för att uppnå tillräckligt immunsvar. I endemiska områden rekommenderas vaccination cirka fyra veckor före betessläpp. Nationellt är den största risken för utbrott de otaliga mjältbrandsgravar som finns utspridda i landet. De är begravningsplatser från utbrott under de senaste seklen, men platserna är dåligt geografiskt utmärkta. Om inte en adekvat kadaverhantering skett finns risken att livsdugliga sporer finns kvar i jorden och under rätt förutsättningar kan dessa förorsaka sjukdom hos djur. Det kan konstateras att vi sannolikt aldrig kan kalla oss fria från mjältbrand, men med en god övervakning och uppmärksamhet kan misstänkta fall snabbt påvisas och åtgärder vidtas. Med tidig vaccination kan mortaliteten minska och symtomfria djur förhoppningsvis förbli friska. Hittar man de sjuka djuren enbart ett fåtal timmar efter att symptom utbrutit är antibiotika ett välgrundat behandlingsalternativ, då bakterien generellt är känslig för de flesta antibiotikagrupper. Dock har vårt senaste utbrott här i Sverige år 2013 bekräftat misstanken att resistens kan uppstå snabbt. Avslutningsvis kan det fastställas att trots sin nyckfulla natur är mjältbrand en sjukdom som går att hantera och att vikten av en fungerande vaccineringsstrategi är stor. Uppmärksamhet bör också fästas på betes- och foderhantering från riskområden, det vill säga områden med översvämning följt av torka och med en känd mjältbrandsgrav i närheten som möjlig smittkälla.Anthrax is a zoonotic disease which affects both humans and animals. The disease is caused by Bacillus anthracis, which is a spore forming bacteria. The spores can survive in the soil for a long time, and when the conditions are favorable enough, these can grow into viable cells and cause illness. Anthrax is a global phenomenon and in Sweden we have sporadic outbreaks, especially among cattle. The purpose of this essay is to evaluate how the outbreaks among cattle in industrialized countries have been managed and what Sweden can learn from this, where case management is regulated by the Epizootic Act. The countries evaluated include both those with sporadic outbreaks and those with areas where the disease is endemic. Common denominators in the global management have been to keep animals in quarantine, to find the source of infection and isolate it and to vaccinate all animals on the specific farm and in the area surrounding the infected herd. Common aspects between the outbreaks are the climatic conditions. In most cases, the outbreaks have occurred during hot and dry summers with previous periods of heavy precipitation and flooding. As anthrax spores can be released from the soil, the graves could be a potential source of contamination when digging and/or trenching. A key in management is vaccination. In endemic areas, annual vaccination is performed and in areas with more sporadic occurrence vaccination is used for controlling the infection. Timing of vaccination is highly important; an amount of time must pass by before you achieve adequate immunity. In endemic areas, vaccination is recommended four weeks before letting the animals out on pasture. The greatest risk in Sweden is presented by the anthrax graves. These are burial sites from outbreaks that occurred in the past century, and most of these are not marked on any maps. If a proper carcass disposal did not take place, there is a risk that viable spores are still present in the soil and may, under favorable conditions, cause disease. Anthrax will never be eradicated but with a good surveillance and awareness, suspected cases can be quickly confirmed and adequate measures can be taken. With early vaccination, the mortality decreases and animals without symptoms can remain healthy. If animals are found with symptoms early in the onset of the disease, then treatment with antibiotics is a good strategy. The bacteria are generally susceptible to most classes of antibiotics. However, the last outbreak in Sweden 2011 showed that resistance can arise quite quickly. Finally, the conclusion is that in spite of its capricious nature, anthrax can be controlled, but this requires an effective vaccination strategy. Furthermore, attention should be paid to harvest and pasture routines in risk areas, i.e. areas with flooding followed by draught. If there is a known anthrax grave nearby that could be a possible source of infection

Blackleg in Västra Götaland 2015 – investigation of outbreak and farmers′ perspective

Under 2015 pågick ett större sjukdomsutbrott bland nötkreatur i trakterna kring SkaraFalköping. Ett stort antal djur insjuknade och dog i frasbrand. Oron bland traktens djurägare var stor och bakgrunden till varför djuren insjuknade var okänd för både veterinärer och lantbrukare. Syftet med detta projekt är att försöka kartlägga möjliga orsaker till frasbrandsutbrottet och identifiera riskfaktorer i hopp om att kunna undvika liknande scenarion i framtiden. Om man lyckas identifiera och förebygga utbrott har vi en stor vinst i både djurhälsa, ekonomi och en minskad antibiotikaanvändning. Frasbrand är en sjukdom hos nötkreatur som förekommer globalt och som är känd sedan länge. Sjukdomen orsakas av den sporbildande bakterien Clostridium chauvoei och kännetecknas av ett snabbt sjukdomsförlopp med nedbrytning och gasbildning i muskelvävnad, toxinemi, feber och påverkat allmäntillstånd. Dödligheten är hög, men sjukdomen är behandlingsbar vid tidig upptäckt. Frasbrand har fått sitt namn efter de dramatiska kliniska symtomen. Bakteriesporerna finns i gödsel och jord och på vissa betesmarker kan smittrycket bli mycket högt. Nötkreatur infekteras troligen när de betar och får i sig bakteriesporer från marken, vilka kan överleva många år i miljön. Risken för utbrott bedöms öka efter grävarbeten eller översvämningar på betet. I Sverige är sjukdomen anmälningspliktig (SJVFS 2012:24) och prevalensen varierar mellan länen. Årligen rapporteras mellan 5 och 15 indexfall spridda över landet. Under utbrottet 2015 bekräftades 13 fall av frasbrand och antalet misstänkta fall överstiger hundratalet. Detta projekt har genom en enkät- och intervjustudie försökt kartlägga möjliga orsaker till frasbrandsutbrottet. 19 djupintervjuer har genomförts med både djurägare och veterinärer och stor vikt har lagts vid hanteringen av betesmarker i området. Kartläggningen av utbrottet kunde tyvärr inte påvisa några tydliga slutsatser om utbrottsorsaker och sannolikt samverkar flertalet faktorer. Rötslammet vilket initialt pekades ut som en möjlig smittkälla kan sannolikt inte enskilt vara orsak till utbrottet, men kan ha betydelse för hur smittan har introducerats på gården med indexfall. Kända smittvägar är sedan tidigare djurförflyttningar vilka har förekommit i området, dock inte i någon större omfattning. Däremot har förflyttning från drabbade beten på de enskilda gårdarna sannolikt bidragit till att utbrottet ändå kunde hejdas så snabbt. Inte heller faller sambeten, grävarbeten, vilt- och fågelförekomst ut som faktorer specifika för utbrottsåret. Nederbördsmängder över det normala kan ha påverkat förutsättningarna då flera intervjuer belyser upptrampade utfodringsplatser och höga vattenstånd. Vattnet är en omdiskuterad spridningsväg och flera gårdar har betesmarker där djuren dricker från naturliga vattendrag, flera från samma vattentäkt. Att peka ut vattnet som bakomliggande orsak är dock tveksamt då vattentäkten som åsyftas är mycket stor och en tillräcklig koncentration av sporer kan troligen inte uppnås. Det råder en påtaglig kunskapsbrist avseende flera aspekter av frasbrand. Brist på kunskap om smittvägar, uppförökning och patogenes, inkubationstid och infektionsdos bidrar bland annat till osäkerhet gällande betydelsen av mekaniska vektorer för kontamination av betesmarker varför fler studier inom området behövs.Blackleg is a bacterial disease in cattle, known for a long time and occuring globally. The disease is caused by the sporeforming bacterium Clostridium chauvoei and is characterized by rapid progression with tissue degradation and gas formation in muscles, toxemia, fever and affected general condition. The mortality is high, but the disease is treatable when early detected. Blackleg has got its name from the dramatic clinical symptoms. Bacterial spores are found in manure, soil and in some pastures, the infection pressure can be very high. Cattle are probably infected orally when grazing, with bacterial spores from the ground that can survive for many years in the environment. The risk of outbreaks is believed to increase after digging or flooding of the pastures. In Sweden, the disease is subject to notification (SJVFS 2012: 24) and the prevalence varies between the counties. Annually 5 to 15 index cases occur across the country. In 2015, a larger outbreak occurred in the areas surrounding Skara and Falköping. There were 13 confirmed cases of blackleg and the number of suspected cases exceeds one hundred. Through a questionnaire and interviews, this project has attempted to identify possible causes of the outbreak in the hope of preventing future outbreaks. A total of 19 interviews were conducted with farmers and veterinarians. Unfortunately no definite conclusions could be drawn about causes, different factors probably act in combination. The sludge, which was initially pointed out as a possible source of infection, is unlikely to be the sole cause of the outbreak, but may be relevant to the introduction of the infection on the index case farm. Known routes of infection are animal movements which previously occurred in the area, but not to a large extent. On the other hand, the movement away from affected pastures on the specific farms has probably contributed to the outbreak being halted so quickly. Risk factors such as common pastures, digging or the presence of wildlife and birds were not specific to the outbreak during 2015. Increased rainfall during summer may have influenced the conditions and several interviews highlight muddy, heavily trafficked feeding sites and high water levels. Water could be a route of infection and several farms have pastures where the animals drink from natural streams, several from the same lake. However, the surface water system is very large and a sufficient concentration of spores is unlikely to have been reached. There is a significant lack of knowledge for several aspects of blackleg. Lack of knowledge about route of infections, proliferation and pathogenesis, incubation time and infection dose, among other things, contribute to uncertainty regarding the importance of mechanical vectors for contamination of pastures, so more studies on this topic are needed

The establishment of Swedish biosphere reserves

Biosfärområden utgör ett nätverk av modellområden som praktiskt visar hur man nyttjar jordens resurser på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Dessa områden utses av Unesco:s program Man and Biosphere (MaB). Min studie utgår från två frågor i syfte att visa hur det går till när ett svenskt biosfärområde bildas. Uppsatsen skall dels svara på vilka drivkrafterna bakom bildandet av biosfärområdena är, dels visa hur och varför personer och organisationer i Sverige engagerar sig i bildandeprocessen. Detta undersöks med hjälp av litteraturstudier och kompletterande intervjuer. Det är viktigt att sprida kunskap om denna process eftersom biosfärområden utgör verktyg i det globala hållbarhetsarbetet. Litteraturstudier av främst rapporter från Naturvårdsverket och dokument publicerade av Unesco visar att det bör finnas ett brett samarbete mellan olika intressenter när biosfärområden bildas. Intervjuer med verksamma personer inom svenska MaB bekräftar detta. Litteraturstudierna visar också att MaB och Naturvårdsverket är pådrivande och ekonomiskt stöttande aktörer för både biosfärområden och kandiderande områden. Den primära slutsatsen är att medborgarmedverkan är den viktigaste komponenten i ett långsiktigt fungerande biosfärområde och är därför särskilt angeläget vid bildandeprocessen. Min förhoppning med denna kandidatuppsats är att den ska inspirera läsaren till ett engagemang för den lokala samhällsutvecklingen. Alla medborgargrupper är viktiga i det arbetet.Biosphere Reserves make a network of model regions that physically show how resources can be used in an ecologically, economically and socially sustainable way. These regions are elected by Unesco:s programme Man and Biosphere (MaB). This thesis aims to examine how Biosphere Reserves are established in Sweden. This study is based on two questions. Firstly, what are the driving forces behind the creation of Biosphere Reserves? Secondly, how and why are people and organisations in Sweden involved in the creation process? This is investigated with the use of literature studies and interviews. Spreading knowledge about Biosphere Reserves is of significance because they are important tools in the global quest for sustainable development. The study of reports and documents published by Unesco and others, show the importance of a broad cooperation between groups of interest when Biosphere Reserves are to be established. Interviews with members of the Swedish MaBcommittee confirm this. The literature studies also show that MaB and Naturvårdsverket (Swedish Environmental Protection Agency) support candidates as well as established Biosphere Reserves. The primary conclusion is that citizen participation is the key component in a Biosphere Reserve, if it is to function on a long-term basis. Citizen participation is therefore of special importance when Biosphere Reserves are established. My intention in this thesis is to inspire the reader to get involved in the local development of both society and the nature it is situated in. All citizen groups are important participants in this pursuit

The Swede Midge, Contarinia nasturtii Kieffer : a pest on cabbage

The purpose of this paper is to examine what problems cabbage growers have with the Swede Midge. The last few years the Swede Midge, Contarinia nasturtii, has become a larger problem for cabbage growers in several countries in Europe as well as in Sweden. In Canada the problems are so severe that the midge is classified as a quarantine pest and therefore certain rules have to be followed. I have collected facts of the biology, host plants and reproduction of the Swede Midge, as well as the growers experiences and the occurrence of the midge in Canada, Europe and Sweden. The Swede Midge is hard to control because of its short life cycle and the larvae are protected between the heartleaves of the plant. When the larva feeds on the growth point the plant becomes distorted, in some cases several heads develop or none at all. When the midge infests spring rape its flower buds become undeveloped and rosette like. By severe infestations in spring rape the fields can re-flower later during the season. In Sweden the midge has two to three generations per year. The larvae overwinter in the soil for about 1-2 years. I have counted midges caught in the pheromone traps, placed in fields of winter wheat, spring rape and cabbage by Växtskyddscentralen, Alnarp, 2005, to get a picture of the generations and reproduction of the Swede Midge. The results show that a large amount of midges overwinter in the spring rape fields and hatch the following year. Then the midges fly to new hostplants and start a new generation. If there are cabbage fields nearby, the next generation of the Swede Midge can cause severe damage. An investigation was made in the 1970's in Skåne and Blekinge, which showed that the infestations were severe. Already then it was established that a large increase of the midge population in spring rape could lead to huge consequences for the cabbage grower. The pheromone traps in the cabbage fields show that if cabbage is grown year after year or on a field nearby, the population is kept alive. The chemical control should be directed towards the adult midges. However, today there is no good method of actually knowing when the midge flies. The pheromon traps have made it possible to start the development of a monitoring system. Research and trials are in progress to optimize the pesticide treatment to the flight peaks and to prevent egg-laying. Still there are some preventive measures to be taken, such as crop rotation, controlling weeds and field selection. Except developing a reliable monitoring system, further knowledge of the overwintering of the larvae in the soil and of its natural enemies is needed. Together with the preventive measures it is possible to find new ways of controlling the Swede Midge and hopefully to reduce the use of pesticides.Syftet med detta examensarbete är att undersöka kålodlarens problem med kålgallmyggan. Kålgallmyggan, Contarinia nasturtii, har sedan några år tillbaka blivit ett allt större problem för kålodlare i flera länder i Europa och även i Sverige. I Canada är problemen så stora att myggan klassas som en karantänskadegörare med flera regler som följd. Jag har sammanställt fakta om kålgallmyggans biologi, värdväxter, uppförökning och odlarnas erfarenheter samt utbredning i Canada, Europa och Sverige. På grund av myggans kortvariga utvecklingsstadier och larvens skydd i tillväxtpunkten på värdväxten är den svårbekämpad. Dessutom övervintrar larven i en kokong i marken troligen minst två år. Symtomen när larven äter på tillväxtpunkten blir en missbildad kålplanta, i vissa fall bildas flera huvuden eller inga alls. Vid angrepp på vårraps blir blomställningarna tillbakabildade och rosettlika, vid riktigt stora angrepp kan fälten t o m ”blomma om” senare på säsongen. I Sverige har myggan 2-3 generationer per år. Jag har avläst fångster från feromonfällor som Växtskyddscentralen, Alnarp, 2005, har haft utsatta i höstvete (kläckningsfält), vårraps och kål. Detta för att få en bild av generationer och uppförökning av kålgallmyggan. Resultaten visar att en stor mängd myggor övervintrar i fältet och kläcks på våren året därpå. Därefter tar sig myggorna till lämplig värdväxt för att starta nya generationer. Finns kålodlingar i närheten kan andra generationen kålgallmygga orsaka stora skador. En undersökning av utbredningen i Skåne och Blekinge gjordes på 1970-talet då angreppen av kålgallmyggan var stora. Redan då konstaterades det att vårrapsens uppförökning av kålgallmyggan kunde få stora konsekvenser för kålodlaren. Feromonfällorna i kål visar att om det odlas kål efter kål eller på angränsade fält hålls populationen i gång och angrepp uppstår. Det är de vuxna myggorna som ska bekämpas men eftersom det är svårt att veta när de flyger finns det idag ingen bra bekämpningsmetod. Feromonfällorna har dock gjort det möjligt att börja utveckla ett prognosverktyg. Forskning och försök pågår för att kunna optimera den kemiska bekämpningen vilken bör göras när myggorna flyger och parar sig för att förhindra äggläggning. Det finns dock flera förebyggande åtgärder att vidta som t.ex. minst 3-årig växtföljd, bekämpning av korsblommigt ogräs och fältval. Förutom utveckling av en prognosmetod behövs ytterligare kunskap om larvens övervintring i jorden och även kunskap om naturliga fiender. Tillsammans med förebyggande åtgärder finns möjligheter att hitta nya effektiva sätt för att bekämpa kålgallmyggan och förhoppningsvis minska den kemiska bekämpningen

Использование социально-ориентированной рыночной экономики санаторно-курортным хозяйством Беларуси

Материалы IV Республик. науч. конф. студентов, магистрантов и аспирантов, Гомель, 12 мая 2011 г

Tillfredställelse med vardagsaktiviteter och självrapporterad hälsa hos personer med och utan spinalskada

Att kunna vara delaktig i aktiviteter anses vara sammankopplat med tillfredsställelse i aktivitet som i sin tur kan relateras till att ha hälsa. Tidigare forskning undersöker livstillfredsställelsen i livet som helhet hos personer med spinalskada. Lite forskning finns om hur dessa personer upplever tillfredsställelse i enskilda aktivitetsområden såsom arbete/studier, hem och familj, skötselaktiviteter, lek och fritid samt vila och återhämtning och om detta har samband med upplevelsen av hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka tillfredsställelse i vardagsaktiviteter och självrapporterad hälsa bland personer i arbetsför ålder med spinalskada samt jämföra resultaten med hur en grupp personer utan spinalskada svarat. Urvalsgrupperna bestod av 21 individer i vardera gruppen. Genom ett enkätutskick fick personerna med spinalskada skatta tillfredställelse i vardagsaktiviteter, i vilken grad de utför ett visst aktivitetsområde, i vilken grad de önskar utföra detta samt upplevd hälsa. Resultatet visade att grupperna överlag inte utför vardagsaktiviteter i den grad de önskar. Resultatet tyder även på att de som upplevde mycket god tillfredsställdhet i vardagsaktiviteter även upplevde mycket god hälsa. Resultatet i studien stöder att det är av stor vikt för det arbetsterapeutiska arbetet att inrikta sina åtgärder i rehabiliteringen för spinalskadade på att åter igen kunna utföra vardagsaktiviteter