Skolerfarenheter och självskattad hälsa bland elever i särskolan

Särskolan är en skolform för elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Forskning visar att elever i särskolan, trots olika insatser från olika aktörer, inte erbjuds full delaktighet i samhället. En god förståelse för dessa elevers skolgång är därför viktig för att arbeta för de ska få en så tillfredställande livssituation som möjligt. Syftet med projektet var att få ökad kunskap om vilka samband som finns mellan elevernas socioekonomiska bakgrund, sociodemografiska förhållanden, upplevelse av skolsituation samt deras egna skattningar av hälsa. Särskoleelevernas svar jämförs även med svar från elever i övrig skola. Data bygger på enkätundersökningar som genomförts bland 1320 särskoleelever i högstadium och gymnasium i olika kommuner åren 2003-2015. En jämförelse görs även mellan elever i särskolan och elever i övriga skolan i Stockholm för åren 2013-2015. Tre frågor har formulerats: Hur upplever elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan sin skolsituation och hälsa? Vilka samband finns mellan särskoleelevernas socio-ekonomiska bakgrund, sociodemografiska förhållanden, upplevelse av skolsituation samt deras självskattade hälsa och egenrapporterade hälsobesvär. Finns det några skillnader mellan elever i särskolan och övrig skola avseende skolsituation och hälsa? Data visar att: Ungefär hälften av eleverna i särskolan skattar sin hälsa som mycket bra, ca 10 % anser att den är dålig. Majoriteten särskoleelever upplever skolklimatet som positivt med goda möjligheter till inlärning. Mer än hälften av eleverna i särskolan har förtroende för lärare För självskattad hälsa framträder inga signifikanta samband med utländsk bakgrund. Bland särskoleelever på högstadiet är psykiska besvär mindre vanliga bland invandrarungdomar. Elever i särskolan med utländsk bakgrund är överrepresenterade jämfört med motsvarande andel i grundskolan och gymnasieskolan. Resultaten visar att kön spelar roll. Ser vi till olika uppskattade hälsobesvär gäller genomgående att dessa är vanligare bland flickor. Detta gäller både särskola och övrig skola. Förtroende för föräldrar och skoltrivsel kan kopplas samman med självskattad hälsa både bland elever i särskolan och bland elever i övriga skolan. Ungdomar som har förtroende för föräldrar skattar sin hälsa högre. För skoltrivsel följer sambandet i huvudsak ett mönster där bättre skoltrivsel kopplas till bättre självskattad hälsa. Bland elever på högstadiet i övriga skolan finns en koppling till familjesituation och socioekonomisk bakgrund. Ungdomar som bor hos båda föräldrar eller har växelvis boende redovisar lägre förekomst av psykiska besvär än ungdomar i andra boenden. Bland eleverna i gymnasiesärskolan framträder ett klart samband med förtroende för lärare. De som inte angett att de har förtroende för lärare redovisar högre förekomst av besvär. Det finns några skillnader mellan elever i särskolan och övrig skola avseende skolsituation och hälsa, men de grundläggande dragen är desamma. Sammantaget tyder resultaten på att det är samma faktorer som påverkar hälsa bland elever i särskolan och i övriga skolan. Det centrala är om eleverna har förtroende för sina föräldrar och hur de trivs i skolan

Vem kan man lita på? Skolelevers förtroende för skolpersonal

Syftet var att studera skolelevers förtroende för lärare och elevhälsopersonal i förhållande till sociala bakgrundsfaktorer och familjesituation. Elever från mellan-, högstadium samt gymnasieskolan (n=28,798) besvarade enkätfrågor på skoltid. Elevernas svar analyserades med binära logistiska regressioner. Resultatet visar att elever som har förtroende för skolpersonal oftare har förtroende för sina föräldrar, bor med båda föräldrarna och kommer från resursstarka hem. Äldre elever har mer sällan förtroende för skolpersonal än yngre. Äldre elever med invandrarbakgrund har i lägre grad förtroende för skolpersonal än de med svensk bakgrund. Pojkar på högstadiet uppger oftare att de har förtroende för lärare än flickor, medan flickor i högre grad har förtroende för skolsköterska

Patient charges -- a hindrance to financially and psychosocially disadvantage groups seeking care

This study examines the extent to which people forego seeking primary health care due to the cost and to investigate the associated demographic, physical, psychological and social factors. In 1995, questionnaires were sent to a random sample of the population in two healthcare regions in the Stockholm area in Sweden covering a total of about 400[punctuation space]000 inhabitants. Among the sample of 8200 people over the age of 17 yr, 69% replied to the questionnaire. About 22% stated that on one or more occasions during the past year they had foregone seeking care due to the cost. About 30% stated that they had foregone or hesitated seeking medical help due to the cost during the past year. This applied to women to a greater extent than men. Not seeking medical care was strongly correlated to a self-assessment of personal finances. Among those who described their financial situation as poor, more than half stated that, on at least one occasion, they had foregone seeking medical care due to the cost. As a consequence, weaker groups in society such as the unemployed, students, foreign nationals and single mothers were overrepresented in this group. Those who had foregone care perceive their health as worse and they had a greater degree of general pains and a higher occurrence of chronic disease/disability compared to those who had not foregone care. Between 1970 and 1995, patient charges for consulting a general practitioner within Stockholm County have increased more than three times faster than the consumer price index. The results suggest that the rapidly increasing patient charges particularly affect the weaker social groups and thus pose a threat to the aim of Swedish healthcare legislation -- that good care should be available to everyone on equal terms.patient charges primary care healthcare utilisation

Time Trends in Incidence and Mortality of Acute Myocardial Infarction, and All-Cause Mortality following a Cardiovascular Prevention Program in Sweden

<div><p>Background</p><p>In 1988, a cardiovascular prevention program which combined an individual and a population-based strategy was launched within primary health-care in Sollentuna, a municipality in Stockholm County. The aim of this study was to investigate time trends in the incidence of and mortality from acute myocardial infarction and all-cause mortality in Sollentuna compared with the rest of Stockholm County during a period of two decades following the implementation of a cardiovascular prevention program.</p><p>Materials and Methods</p><p>The average population in Sollentuna was 56,589 (49% men) and in Stockholm County (Sollentuna included) 1,795,504 (49% men) during the study period of 1987–2010. Cases of hospitalized acute myocardial infarction and death were obtained for the population of Sollentuna and the rest of Stockholm County using national registries of hospital discharges and deaths. Acute myocardial infarction incidence and mortality were estimated using the average population of Sollentuna and Stockholm in 1987–2010.</p><p>Results</p><p>During the observation period, the incidence of acute myocardial infarction decreased more in Sollentuna compared with the rest of Stockholm County in women (-22% vs. -7%; for difference in slope <0.05). There was a trend towards a greater decline in Sollentuna compared to the rest of Stockholm County in the incidence of acute myocardial infarction (in men), acute myocardial mortality, and all-cause mortality but the differences were not significant.</p><p>Conclusion</p><p>During a period of steep decline in acute myocardial infarction incidence and mortality in Stockholm County the municipality of Sollentuna showed a stronger trend in women possibly compatible with favorable influence of a cardiovascular prevention program.</p><p>Trial Registration</p><p>ClinicalTrials.gov <a href="https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02212145" target="_blank">NCT02212145</a></p></div

Age standardized AMI mortality in men and women per 100 000 inhabitants in Stockholm and Sollentuna in five year groups between 1987 to 2010.

<p>Age standardized AMI mortality in men and women per 100 000 inhabitants in Stockholm and Sollentuna in five year groups between 1987 to 2010.</p

Characteristics of the population who lived in Sollentuna, and Stockholm in 1990 and 2010.

<p>Source: Statistics Sweden and Public Health Agency of Sweden</p><p>^¤ Mean income data from 1991 in both Sollentuna Municipality and Stockholm County.</p><p>^§ High income was defined as the aggregate income of the 20 percent highest and low income was defined as the aggregated income of the 20 percent lowest in Sweden. All persons aged 20–64 years of age with an income of zero Swedish crowns and above were included.</p><p>*** p<0.001 comparison between Sollentuna Municipality and Stockholm County.</p><p>Characteristics of the population who lived in Sollentuna, and Stockholm in 1990 and 2010.</p