Exploring practices for facilitating integrated strategic land use and transport planning in the Nordic countries

Drawing on examples from the Nordic countries, this article aims to explore the practical application of strategic policy and planning instruments and approaches that facilitate the integration of land use and transport planning and promote sustainable policy measures through collaboration among stakeholders across various governance levels. This research applies a qualitative research design including literature research, interviews, and workshops involving practitioners from the five Nordic countries. In this paper, we present an overview of the planning structure in the Nordic countries, including institutions that govern land use and transport planning. We identify different approaches to bridge the gap between land use and transport planning, such as the Finger Plan in Denmark, MAL in Finland, Concept Studies in Norway, and Strategic Choice of Measures in Sweden. Many of the examples employ informal collaborative approaches among authorities to form a shared vision and seek consensus on a combination of policy measures and actions. The paper examines collaborative approaches in relation to regulatory planning and discusses the role of these processes in advancing integrated land use and transport planning and fostering sustainable urban development

Exploring practices for facilitating integrated strategic land use and transport planning in the Nordic countries

Drawing on examples from the Nordic countries, this article aims to explore the practical application of strategic policy and planning instruments and approaches that facilitate the integration of land use and transport planning and promote sustainable policy measures through collaboration among stakeholders across various governance levels. This research applies a qualitative research design including literature research, interviews, and workshops involving practitioners from the five Nordic countries. In this paper, we present an overview of the planning structure in the Nordic countries, including institutions that govern land use and transport planning. We identify different approaches to bridge the gap between land use and transport planning, such as the Finger Plan in Denmark, MAL in Finland, Concept Studies in Norway, and Strategic Choice of Measures in Sweden. Many of the examples employ informal collaborative approaches among authorities to form a shared vision and seek consensus on a combination of policy measures and actions. The paper examines collaborative approaches in relation to regulatory planning and discusses the role of these processes in advancing integrated land use and transport planning and fostering sustainable urban development

Uppdatering av Intensitets-Varaktighetskurvor i Sverige med hänsyn till observera- de ökande trender av extrem nederbörd

Increased extreme precipitation has been documented in many regions around the world, in- cluding central and northern Europe. Global warming increases average temperature, which in turn enhances atmospheric water holding capacity. These changes are believed to increase the frequency and/or intensity of extreme precipitation events. In determining the design storm, or a worst probable storm, for infrastructure design and failure risk assessment, experts commonly assume that statistics of extreme precipitation do not change significantly over time. This so- called notion of stationarity assumes that the statistics of future extreme precipitation events will be similar to those of historical observations. This study investigates the consequences of using a stationary assumption as well as the alternative: a non-stationary framework that con- siders temporal changes in statistics of extremes. Here we evaluate stationary and non-stationary return levels for 10-year to 50-year extreme precipitation events for different durations (1-day, 2-day, ..., 7-day precipitation events), based on the observed daily precipitation from Sweden. Non-stationary frequency analysis is only considered for stations with statistically significant trends over the past 50 years at 95% confidence (i.e., 15 to 39 % out of 139 stations, depend- ing on duration, 1-day, 2-day, ..., 7-day). We estimate non-stationary return levels using the General Extreme Value distribution with time-dependent parameters, inferred using a Bayesian approach. The estimated return levels are then compared in terms of duration, recurrence in- terval and location. The results indicate that a stationary assumption might, when a significant trend exists, underestimate extreme precipitation return levels by up to 40 % in Sweden. This report highlights the importance of considering better methods for estimating the recurrence in- terval of extreme events in a changing climate. This is particularly important for infrastructure design and risk reduction. Ökad extrem nederbörd har dokumenterats globalt, däribland centrala och norra Europa. Den globala uppvärmningen medför en förhöjd medeltemperatur vilket i sin tur ökar avdunstning av vatten från ytor samt atmosfärens förmåga att hålla vatten. Dessa förändringar tros kunna öka och intensifiera nederbörd. Vid bestämning av dimensionerande nederbördsintensiteter för byggnationsprojekt antas idag att frekvensen och storleken av extrem nederbörd inte kommer att förändras i framtiden (stationäritet), vilket i praktiken innebär ingen förändring i klimatet. Den här studien syftar till att undersöka effekten av en icke-stationärt antagande vid skattning av dimensionerande nederbördsintensitet. Icke-stationära och stationära nerderbördsintensiteter föråterkomsttider mellan 10 och 100år bestämdes utifrån daglig och flerdaglig svensk nederbörds- data. Nederbördintensiteterna bestämdes med extremvärdesanalys i mjukvaran NEVA, där den generella extremvärdesfördelningen anpassades till årlig maximum nederbörd på platser i Sverige som påvisade en ökande trend under de senaste 50åren (15% till 39 % utav 139 stationer, beroende på varaktighet). De dimensionerande nederbördsintensiteterna jämfördes sedan med avseende på varaktighet, återkomsttid och plats. Resultaten indikerade på att ett stationärt antagande riskerar att underskatta dimensionerande nederbördsintensiteter för en viss återkomsttid med upp till 40 %. Detta indikerar att antagandet om icke-stationäritet har större betydelse för olika platser i Sverige, vilket skulle kunna ge viktig information vid bestämning av dimensionerande regnintensiteter

New perspectives on Strategic Choice of Measures in Swedish Transport Planning

Rapid changes in the global climate and declining biodiversity pronounces the need for adapting the transport system and transport infrastructure, which influence several sustainability issues and cause direct environmental impact through their use of land, as well as indirect impacts, for example, emissions of pollutants to air and water. The Swedish Transport Administration (STA) is responsible for and conducts a large part of the transport planning in Sweden and the STA endeavor to increase collaboration with other societal actors in transport planning. In 2013, the Strategic Choice of Measure (SCM) process was introduced by the STA to facilitate collaboration among multiple societal actors in the early stages of transport planning. In the SCM process many of the choices are made that will affect the development of the transport system as well as the future transport system's impact on the environment. Integrating environmental aspects at an early planning stage, such as in the SCM process, can help reduce and avoid the environmental impact of the transport system. Therefore, this licentiate thesis aims to explore the consideration of environmental aspects in the SCM process (Paper 1), and to analyze the SCM process from a systems perspective in order to illuminate the consequences of system boundaries on how environmental aspects are considered and what aspects are included or left out (Paper 2). In addition, proposals are being developed to strengthen practice (Papers 1 and 2). To achieve the aims of the thesis, interview studies, document studies and observational studies have been performed. Also, a case study of two SCM processes was conducted. This dissertation shows that there are several challenges associated with the consideration of environmental aspects in SCM processes. For example, the increased element of collaboration in the planning process implies that the coordination of the process will affect which environmental aspects are considered and in what way. Furthermore, land-use and transport planning are coordinated in the SCM process, which often leads to conflicting ideas about how an area should be developed. By finding solutions to transport and land-use related problems with synergetic effects, conflicts may be solved, and transport, land-use and environmental needs may be met simultaneously. To identify this type of measure and packages of measures in an SCM process, tools that enable the identification of links between transport, land-use and environmental aspects can be used as support.Drastiska förändringar av det globala klimatet och minskande biodiversitet tydliggör behovet av att ställa om till ett hållbart samhälle. Transportsystemet är kopplat till flera hållbarhetsfrågor och orsakar direkt miljöpåverkan genom användande av land för transportinfrastruktur, såväl som indirekt miljöpåverkan genom exempelvis emissioner av föroreningar till luft och vatten. För att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön är det viktigt att redan i ett tidigt skede integrera miljöaspekter i transportplaneringen. Trafikverket ansvarar för och bedriver en stor del av transportplaneringen i Sverige och planeringspraktiken har fått ett ökat inslag av samverkan mellan trafikverket och andra samhällsaktörer i samband med införandet av Åtgärdsvalstudier (ÅVS) som en del av den tidiga transportplaneringen. ÅVS processen föregår den fysiska planeringen av transportinfrastruktur och syftar till att flera samhällsaktörer tillsammans ska hitta lösningar till transportrelaterade problem. I ÅVS:er görs många av de val som kommer att påverka utvecklingen av transportsystemet och processen avgör därmed i hög utsträckning det framtida transportsystemets belastning på miljön.  En lyckad integrering av miljöaspekter i ÅVS processen kan bidra till att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön. Därför syftar denna licentiatavhandling till att utforska hanteringen av miljöaspekter i ÅVS:er (Artikel 1), samt att analysera ÅVS processen från ett systemperspektiv för att belysa konsekvenserna av systemgränser på hanteringen av miljöaspekter (Artikel 2). Dessutom utvecklas förslag för att stärka ÅVS-praktiken (Artikel 1 och 2). De metoder som tillämpats i uppsatsen är intervjustudier, dokumentstudier och observationer av praktiken. Dessutom har en fallstudie av två ÅVS processer utförts. Denna avhandling visar att det finns flera utmaningar kopplat till hantering av miljöaspekter i ÅVS. Bland annat har koordineringen av processen en stor påverkan på vilka miljöaspekter som hanteras i processen och på vilket sätt de hanteras. Vidare finns också en utmaning kopplad till att planering av markanvändning och transport koordineras i åtgärdsvalstudier, vilket ofta innebär att arbetsgruppen måste hantera motstridiga idéer om det specifika områdets utveckling. En nyckel till att komma överens om vad som är lösningen på ett i en ÅVS adresserat planeringsproblem är att hitta åtgärder och åtgärdspaket med synergieffekter, dvs. som kan lösa olika typer av problem simultant. För att identifiera den här typen av åtgärder och åtgärdspaket i en ÅVS kan verktyg tillämpas som möjliggör identifiering av länkar mellan transport, markanvändning och miljöaspekter. Exempel på ett sådant verktyg är landskapsanalys. Arbetet i ÅVS processen skapar också en möjlighet för olika aktörer att utveckla gemensamma mål och visioner för utvecklingen av ett område, vilket också bidrar till att skapa förutsättningar för att lösa gränsöverskridande planeringsproblem.QC 20220511</p

New perspectives on Strategic Choice of Measures in Swedish Transport Planning

Rapid changes in the global climate and declining biodiversity pronounces the need for adapting the transport system and transport infrastructure, which influence several sustainability issues and cause direct environmental impact through their use of land, as well as indirect impacts, for example, emissions of pollutants to air and water. The Swedish Transport Administration (STA) is responsible for and conducts a large part of the transport planning in Sweden and the STA endeavor to increase collaboration with other societal actors in transport planning. In 2013, the Strategic Choice of Measure (SCM) process was introduced by the STA to facilitate collaboration among multiple societal actors in the early stages of transport planning. In the SCM process many of the choices are made that will affect the development of the transport system as well as the future transport system's impact on the environment. Integrating environmental aspects at an early planning stage, such as in the SCM process, can help reduce and avoid the environmental impact of the transport system. Therefore, this licentiate thesis aims to explore the consideration of environmental aspects in the SCM process (Paper 1), and to analyze the SCM process from a systems perspective in order to illuminate the consequences of system boundaries on how environmental aspects are considered and what aspects are included or left out (Paper 2). In addition, proposals are being developed to strengthen practice (Papers 1 and 2). To achieve the aims of the thesis, interview studies, document studies and observational studies have been performed. Also, a case study of two SCM processes was conducted. This dissertation shows that there are several challenges associated with the consideration of environmental aspects in SCM processes. For example, the increased element of collaboration in the planning process implies that the coordination of the process will affect which environmental aspects are considered and in what way. Furthermore, land-use and transport planning are coordinated in the SCM process, which often leads to conflicting ideas about how an area should be developed. By finding solutions to transport and land-use related problems with synergetic effects, conflicts may be solved, and transport, land-use and environmental needs may be met simultaneously. To identify this type of measure and packages of measures in an SCM process, tools that enable the identification of links between transport, land-use and environmental aspects can be used as support.Drastiska förändringar av det globala klimatet och minskande biodiversitet tydliggör behovet av att ställa om till ett hållbart samhälle. Transportsystemet är kopplat till flera hållbarhetsfrågor och orsakar direkt miljöpåverkan genom användande av land för transportinfrastruktur, såväl som indirekt miljöpåverkan genom exempelvis emissioner av föroreningar till luft och vatten. För att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön är det viktigt att redan i ett tidigt skede integrera miljöaspekter i transportplaneringen. Trafikverket ansvarar för och bedriver en stor del av transportplaneringen i Sverige och planeringspraktiken har fått ett ökat inslag av samverkan mellan trafikverket och andra samhällsaktörer i samband med införandet av Åtgärdsvalstudier (ÅVS) som en del av den tidiga transportplaneringen. ÅVS processen föregår den fysiska planeringen av transportinfrastruktur och syftar till att flera samhällsaktörer tillsammans ska hitta lösningar till transportrelaterade problem. I ÅVS:er görs många av de val som kommer att påverka utvecklingen av transportsystemet och processen avgör därmed i hög utsträckning det framtida transportsystemets belastning på miljön.  En lyckad integrering av miljöaspekter i ÅVS processen kan bidra till att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön. Därför syftar denna licentiatavhandling till att utforska hanteringen av miljöaspekter i ÅVS:er (Artikel 1), samt att analysera ÅVS processen från ett systemperspektiv för att belysa konsekvenserna av systemgränser på hanteringen av miljöaspekter (Artikel 2). Dessutom utvecklas förslag för att stärka ÅVS-praktiken (Artikel 1 och 2). De metoder som tillämpats i uppsatsen är intervjustudier, dokumentstudier och observationer av praktiken. Dessutom har en fallstudie av två ÅVS processer utförts. Denna avhandling visar att det finns flera utmaningar kopplat till hantering av miljöaspekter i ÅVS. Bland annat har koordineringen av processen en stor påverkan på vilka miljöaspekter som hanteras i processen och på vilket sätt de hanteras. Vidare finns också en utmaning kopplad till att planering av markanvändning och transport koordineras i åtgärdsvalstudier, vilket ofta innebär att arbetsgruppen måste hantera motstridiga idéer om det specifika områdets utveckling. En nyckel till att komma överens om vad som är lösningen på ett i en ÅVS adresserat planeringsproblem är att hitta åtgärder och åtgärdspaket med synergieffekter, dvs. som kan lösa olika typer av problem simultant. För att identifiera den här typen av åtgärder och åtgärdspaket i en ÅVS kan verktyg tillämpas som möjliggör identifiering av länkar mellan transport, markanvändning och miljöaspekter. Exempel på ett sådant verktyg är landskapsanalys. Arbetet i ÅVS processen skapar också en möjlighet för olika aktörer att utveckla gemensamma mål och visioner för utvecklingen av ett område, vilket också bidrar till att skapa förutsättningar för att lösa gränsöverskridande planeringsproblem.QC 20220511</p

Strategier för integrering av miljöfunktioner i transportplaneringen : med fokus på Åtgärdsvalstudier

QC 20210623</p

Inclusion and exclusion of environmental aspects in early-stage planning of transport infrastructure projects: A Swedish case study

QC 20220530</p

Challenges and Opportunities in Early Stage Planning of Transport Infrastructure Projects: Environmental Aspects in the Strategic Choice of Measures Approach

The Strategic Choice of Measures (SCM) approach aims to integrate different perspectives and identify measures to adapt new infrastructure projects to their local context at an early stage of Swedish transport planning. SCM is a loosely structured framework for collaboration between actors from, e.g., municipalities and the Swedish Transport Administration, in order to facilitate the coordination of transport planning and land use planning. This paper aims to explore the consideration of environmental aspects in early-stage transport planning by analyzing the SCM approach. An explorative research approach is applied based on literature studies, semi-structured interviews, and a focus group interview. The result shows that in the SCM process, environmental aspects such as noise and air pollution generated by road traffic in urban areas, engage the actors, whereas aspects related to landscape and water were perceived as poorly addressed and received less attention. The consideration of environmental aspects in the SCM process is affected by the local and national authorities&rsquo; different interests and the competences involved. To consolidate environmental aspects in early transport planning, these aspects need to be explicitly addressed in the SCM guidelines and the link between the SCM and preceding and following planning stages needs to be strengthened

Challenges and Opportunities in Early Stage Planning of Transport Infrastructure Projects: Environmental Aspects in the Strategic Choice of Measures Approach

The Strategic Choice of Measures (SCM) approach aims to integrate different perspectives and identify measures to adapt new infrastructure projects to their local context at an early stage of Swedish transport planning. SCM is a loosely structured framework for collaboration between actors from, e.g., municipalities and the Swedish Transport Administration, in order to facilitate the coordination of transport planning and land use planning. This paper aims to explore the consideration of environmental aspects in early-stage transport planning by analyzing the SCM approach. An explorative research approach is applied based on literature studies, semi-structured interviews, and a focus group interview. The result shows that in the SCM process, environmental aspects such as noise and air pollution generated by road traffic in urban areas, engage the actors, whereas aspects related to landscape and water were perceived as poorly addressed and received less attention. The consideration of environmental aspects in the SCM process is affected by the local and national authorities’ different interests and the competences involved. To consolidate environmental aspects in early transport planning, these aspects need to be explicitly addressed in the SCM guidelines and the link between the SCM and preceding and following planning stages needs to be strengthened