47 research outputs found
Kasvatuksella kohti kestÀvÀÀ maaseutua
YmpÀristökasvatus on osa kestÀvÀn kehityksen kasvatusta. Se puhuttelee kasvatusalan ja politiikan toimijoita ItÀmeren kaikilla rannoilla. Huolta ei aiheuta ainoastaan ItÀmeren heikkenevÀ tila, vaan myös lasten ja nuorten suhde omaan ympÀristöön, luontoon ja kulutusvalintoihin.vo
Farm Education â sustainability, food and education
This work addresses two central societal issues: food and learning. Personal experience and first-hand knowledge are becoming scarce amongst todayâs children, which might affect their food-related behaviour and future decisions as consumers and policymakers. The incidence of learning difficulties has increased and an increased number of pupils require special education. At the same time, headlines are declaring an increase in young peopleâs ill-health and educational dropout.
In this work, I am studying how the learning environment affects learning of âthe route of foodâ, both qualitatively and quantitatively. I explore the phenomenon from the views of environmental education as well as biology, not forgetting pupilsâ personal learning preferences. An interdisciplinary angle is applied by using both pedagogical and biological research findings and theories for background. I have developed an educational model based on international, as well as my own findings on an optimal learning environment and the learning preferences of different pupils. The authentic learning environment of Farm Education, as a result, is based on environmental education theories, other educational thoughts and research results. Farm Education is in this work understood as the route of food from field to table. This work explains the background and definition of Farm Education, but also what learning in an authentic learning environment could be. As a research strategy, I have used experiential mixed methods with interventions. A total of 318 participants, including students from the countryside and cities, their teachers and farmers were included in the study.Mixed methods indicate in this work that I have used both qualitative and quantitative data collection and analysis methods, with the main intention of being as true as possible to the phenomenon studied. Data collection methods I have used are questionnaires, pre-, post- and delayed learning tests, interviews and subject-produced drawings for data collection and for analysing methods inductive content analysis, visual content analysis and statistical analysis with SPSS.
Results show that learning in the authentic environment of the studied phenomenon is effective and supports equally academic achievers ranging from low to high ability. Pupils experienced learning as effortless and appreciated that they could study the phenomenon to be learnt comprehensively, firsthand and in different ways, compared to learning in a classroom. The delayed learning test was carried out five months after the interventions. It revealed that low academic achievers that learnt in an authentic learning environment gained significantly higher grades than high academic achievers that had learnt in classroom settings. Pupils in the 5th and 6th grade of primary school had several misconceptions regarding farms, farming and farmers, even though they had studied the theme in school in 4th grade. The effect of media on pupilsâ conceptions could be seen in the results. An educational farm visit decreased effectively such irrational elements. When comparing experiences of educational farm visits between pupils from the countryside and cities, there were no notable differences. Based on this sample, the educational models that have been developed in this work can be seen as effective and motivating ways of learning.
In conclusion, the use of Farm Education as an authentic learning environment strengthens pupilsâ understanding and learning of âthe route of foodâ and enables responsible and healthy consumer behaviour. Farm Education may also decrease learning difficulties and increase wellbeing in school, and by this prevent educational dropout. This will need further research on a larger sample and additional research on how emotions and cognitive features are connected.
TÀmÀ työ pureutuu kahteen yhteiskunnallisesti keskeiseen kysymykseen: ruokaan ja oppimiseen. YhÀ harvemmalla lapsella on omakohtaista tietoa ja kokemusta ruoan reitistÀ, mikÀ voi vuorostaan vaikuttaa omakohtaiseen ruokakÀyttÀytymiseen kuin myös tulevaisuuden pÀÀtöksentekoon ruokaan liittyen. Oppimisvaikeudet ovat lisÀÀntyneet peruskoulussa ja yhÀ suurempi mÀÀrÀ oppilaita on tehostetun tai erityisen tuen piirissÀ. Samaan aikaan lisÀÀntyy huoli nuorten heikentyvÀstÀ terveydestÀ ja syrjÀytymisestÀ.
TÀssÀ työssÀ tarkastelen miten oppimisympÀristö vaikuttaa oppimiseen ruoan reitistÀ, niin laadullisesti kuin mÀÀrÀllisesti. Tarkastelen aihetta niin ympÀristökasvatuksen kuin biologian nÀkökulmista, unohtamatta oppilaan henkilökohtaisia oppimismieltymyksiÀ. Olen kÀyttÀnyt soveltavaa tutkimusotetta hyödyntÀmÀllÀ niin kasvatustieteellistÀ kuin biologista teoriataustaa. TyössÀni olen kehittÀnyt opetusmallin perustuen kansainvÀlisiin sekÀ oman tutkimukseni tuloksiin optimaalisesta oppimisympÀristöstÀ, joka tukee opittavaa aihetta, oppimisprosessia kuin myös erilaisten oppilaiden oppimismielty-myksiÀ. Tuloksena on mÀÀritelmÀ miten ruoan reitti osana opetusta kytkeytyy eri teoriataustoihin ja tutkimuksiin. TÀlle mÀÀritelmÀlle kÀytetÀÀn tÀssÀ työssÀ nimikettÀ Ruokakasvatus (Farm Education). Ruokakasvatus tarkoittaa tÀssÀ työssÀ oppimista ruoan reitistÀ sen autenttisessa oppimisympÀristössÀ, maatilalla, ja pohjautuu ympÀristökasvatukseen sekÀ kasvatustieteen nÀkemyksiin ja tutkimuksiin eri tieteen aloilta. Ruokakasvatus (Farm Education) ymmÀrretÀÀn tÀssÀ työssÀ menetelmÀnÀ, joka kÀsittÀÀ oppimisympÀristön, ympÀristön tekijÀt ja kÀytÀnnön aktiviteetit mahdollistaen relaation oppijan ja opitun vÀlille. TyössÀ selvitetÀÀn ruokakasvatuksen (Farm Education) oppimisympÀristön tausta ja mÀÀritelmÀ kuin myös millaista oppiminen kyseisessÀ oppimisympÀristössÀ voi olla. TyössÀni olen hyödyntÀnyt kokeellista monimenetelmÀistÀ (mixed methods) tutkimusstrategiaa, jossa olen hyödyntÀnyt interventioita. Interventioihin on osallistunut 318 oppilasta, maaseudulta ja kaupungeista, sekÀ heidÀn opettajiaan ja maatilayrittÀjiÀ. MonimenetelmÀisyys (mixed methods) tarkoittaa tÀssÀ työssÀ sitÀ, ettÀ olen hyödyntÀnyt laadullisia ja mÀÀrÀllisiÀ aineistonkeruumenetelmiÀ sekÀ analysointimenetelmiÀ, jotka parhaimmalla tavalla luovat ymmÀrrystÀ tutkimuskysymyksilleni. AineistonkeruumenetelminÀ olen kÀyttÀnyt kyselyitÀ, ennakko-, jÀlki- ja viivÀstettyÀ koetta, haastatteluja ja piirustuksia. Aineiston analysoinnissa olen kÀyttÀnyt induktiivista sisÀllönanalysointia, visuaalista sisÀllönanalysointia ja tilastollista analysointia (SPSS ohjelmistoa).
Tuloksista voi todeta, ettÀ oppiminen opetettavan ilmiön autenttisessa ympÀristössÀ, on tuloksellista ja se tukee niin heikkojen kuin lahjakkaiden oppilaiden oppimista. Oppilaiden mielestÀ oppiminen oli vaivattomampaa autenttisessa oppimisympÀristössÀ ja he arvostivat sitÀ, ettÀ opittavaa aihetta pystyi tarkastelemaan kokonaisuutena, omakohtaisesti ja monella eri tavalla, verrattuna luokkahuoneessa oppimiseen. ViivÀstynyt koe toteutettiin viisi kuukautta interventioiden jÀlkeen. KyseisessÀ kokeessa autenttisessa oppimisympÀristössÀ opiskelleiden heikkojen oppilaiden tietotaso, oli huomattavasti korkeampi kuin niiden kiitettÀvien oppilaiden, jotka olivat oppineet samasta ilmiöstÀ luokkahuoneessa. Alakoulun 5- ja 6- luokkalaisilla on monia virheellisiÀ kÀsityksiÀ maatiloista, maataloudesta ja maatilayrittÀjyydestÀ, vaikka he ovat opiskelleet aihetta koulussa. Etenkin median vaikutuksen pystyi huomaamaan tuloksissa. Maatilavierailu muokkasi virheellisiÀ kÀsityksiÀ huomattavasti realistisemmiksi. Kun verrataan kaupunkilaisia ja maaseudun oppilaita, ryhmien kokemukset oppimisesta maatilalla eivÀt eroa toisistaan. TyössÀ kehitetyt mallit on työstetty opetussuunnitelman mukaisiksi ja todistettu tÀllÀ otannalla tuloksellisiksi ja motivoivaksi opetusmenetelmÀksi.
Ruokakasvatus (Farm Education) menetelmÀn hyödyntÀminen opetuksessa vahvistaa lasten ja nuorten ymmÀrrystÀ ja oppimista ruoan reitistÀ ja mahdollistaa nÀin vastuullisen ja terveellisen kulutuskÀyttÀytymisen. Ruokakasvatus (Farm Education) menetelmÀ voi myös vÀhentÀÀ oppimisongelmia ja lisÀtÀ kouluviihtyvyyttÀ ja nÀin ennaltaehkÀistÀ syrjÀytymistÀ. TÀmÀ vaatii nykyistÀ laajempaa tutkimusaineistoa sekÀ syventÀvÀÀ tutkimusta tunteiden ja oppimisen linkitykseen.
Detta arbete fokuserar pÄ tvÄ samhÀlleligt centrala frÄgor: mat och lÀrande. Allt fler barn saknar personlig erfarenhet och förstahands kunskap om matens rutt, vilket kan pÄverka konsumtionsbeteende och beslutsfattning angÄende matrelaterade frÄgor. InlÀrningssvÄrigheter har ökat i grundskolan och allt fler elever Àr tvungna att delta i specialundervisning. Samtidigt ökar oron för ungas ohÀlsa och marginalisering.
I detta arbete granskar jag bĂ„de kvalitativt och kvantitativt hur lĂ€romiljön pĂ„verkar lĂ€randet av temat matens rutt. Jag betraktar frĂ„gan ur bĂ„de miljöpedagogikens och ur en biologisk synvinkel, utan att glömma elevernas personliga lĂ€ropreferenser. Jag har utnyttjat en tillĂ€mpad forskningsstrategi genom att utnyttja bakgrundsfakta och âteorier frĂ„n pedagogiken och biologisk forskning. I mitt arbete har jag utvecklat undervisningsmodeller baserade pĂ„ internationell forskning, samt mina egna resultat, för en optimal lĂ€romiljö. LĂ€romiljön ska stöda det valda undervisningstemat och olika elevers lĂ€roprocesser och âpreferenser. Resultatet av detta Ă€r Matfostran (Farm Education), i en autentisk lĂ€romiljö, som baserar sig pĂ„ miljöpedagogiken och andra pedagogiska teorier, synvinklar och forskning. Matfostran (Farm Education) beskrivs i detta arbete av teorier och forskning relaterat till lĂ€rande av matens rutt frĂ„n jord till bord. I arbetet klargörs och definieras Matfostran (Farm Education) och dess funktion som lĂ€romiljö, dess bakgrund, samt hur eleverna upplever lĂ€randet dĂ€r. Jag har utnyttjat en experimentell mixed methods forskningsstrategi med interventioner. I interventionerna deltog 318 elever frĂ„n landsbygd och stĂ€der, samt deras lĂ€rare och lantbruksföretagare. Mixed methods betyder i detta arbete att jag har utnyttjat bĂ„de kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder samt analysmetoder, med mĂ„lsĂ€ttningen att vara sĂ„ trogen som möjligt till egenskaperna av fenomenet som undersöks. Jag har anvĂ€nt mig av frĂ„geformulĂ€r, för-, efter och försenad studie, intervjuer och teckningar. I analyseringen av materialet har jag anvĂ€nt mig av induktiv innehĂ„llsanalys, visuell innehĂ„llsanalys och statistikprogrammet SPSS.
Om resultaten kan jag konstatera att lÀrande i en autentisk miljö Àr effektivt och stöder bÄde svaga och starka elevers lÀrande. Eleverna anser att lÀrande krÀver mindre anstrÀngning och de vÀrdesatte att de kunde granska undervisningens tema sjÀlva, ur ett helhetsperspektiv, och pÄ mÄnga olika sÀtt jÀmfört med lÀrandet i klassrummet. Den försenade studien gjordes fem mÄnader efter interventionerna. Denna studie pÄvisade att svaga elever, som hade studerat i en autentisk lÀrmiljö, hade signifikant högre kunskapsnivÄ, Àn de starka elever som endast hade studerat samma fenomen i klassrummet. Eleverna i Ärskurs 5 och 6 hade flera felaktiga uppfattningar angÄende lantgÄrdar, lantbruk och lantbrukare, fast de hade studerat temat i skolan. Speciellt kunde man se medias inverkan pÄ resultatet. Ett lantgÄrdsbesök rÀttade signifikant till dessa missupp-fattningar. Vid jÀmförelse av urbana och rurala elever, kunde man inte se nÄgon större skillnad mellan elevernas erfarenheter av lÀrande i lantgÄrdsmiljö. De utvecklade modellerna har utarbetats enligt lÀroplanen och med detta sampel pÄvisats vara effektiva och en motiverande undervisningsmetod.
Slutligen, utnyttjandet av Matfostran (Farm Education) som metod stÀrker barns och ungas förstÄelse för och lÀrande om matens rutt och möjliggör pÄ sÄ vis ett ansvarsfullt och hÀlsosamt konsumtionsbeteende. Matfostran (Farm Education) metoden kan möjligen Àven minska inlÀrningssvÄrigheter och öka skoltrivseln, och pÄ detta sÀtt förebygga marginaliseringen. Detta krÀver dock ett större elevsampel, samt Àven fortsatt forskning om kopplingen mellan kÀnslor och lÀrande.2017Diss. : University of Oulu, 201
KALA : Temaattinen ulko-opetus sinisessÀ ympÀristössÀ - opettajan opas
TÀmÀ on opettajan opas, joka auttaa sinua kasvattajana työskentelemÀÀn kalateeman parissa. Olemme laatineet aineiston, joka tekee siitÀ helppoa ja innostavaa sinulle ja oppilaillesi, vaikka ette etukÀteen tietÀisikÀÀn kaloista kovin paljon.
TĂ€ssĂ€ oppaassa on tietoa helposti saatavilla olevassa muodossa sekĂ€ materiaaleja ulko-opetukseen ja aineistovinkkejĂ€ jĂ€lkitehtĂ€viin. Olemme keskittyneet oman alueemme eli Kvarkenin alueen olosuhteisiin, SelkĂ€meren ja PerĂ€meren rannikkoalueisiin sekĂ€ meren murtoveteen virtaaviin vesistöihin. Aineisto sopii parhaiten niille, jotka työskentelevĂ€t 4.â7. luokkien kanssa, mutta sitĂ€ voidaan tarvittaessa mukauttaa myös muihin ikĂ€ryhmiin.
Kalojen sisĂ€inen elĂ€mĂ€, yrityskoulutus, kestĂ€vĂ€ kehitys, kluuvijĂ€rvet elinympĂ€ristönĂ€ sekĂ€ avotulella muurinpohjapannulla paistetut kalapullat â aineistossa on paljon jĂ€nnittĂ€viĂ€ ja mielenkiintoisia mahdollisuuksia kokemuspohjaiseen, yhteistyöhön perustuvaan oppimiseen sinisessĂ€ ympĂ€ristössĂ€, samoin kuin syventĂ€vÀÀn luokkahuoneoppimiseen jĂ€lkitehtĂ€vien muodossa.
Muista myös, ettĂ€ luonnonympĂ€ristössĂ€ oleskelulla on positiivisia terveysvaikutuksia. ĂĂ€rettömyyden tuntu, jonka voit kokea meren rannalla, antaa mielenrauhaa.202
FISK : Tematisk uteundervisning i blÄ miljöer - en lÀrarhandledning
Det hÀr Àr en lÀrarhandledning som ska hjÀlpa dig som pedagog att arbeta kring temat fisk. Vi har arbetat fram ett material som ska göra det lÀtt och inspirerande för dig och dina elever, fastÀn ni inte kÀnner till sÄ mycket om fisk pÄ förhand.
HÀr finns fakta i lÀttillgÀnglig form, material för uteundervisning samt tips pÄ efterarbetesmaterial. Vi har fokuserat pÄ förhÄllandena i vÄr region, det vill sÀga KvarkenomrÄdet, Bottenhavets och Bottenvikens kusttrakter och de vattendrag som rinner ut i vÄrt brackvattenshav. Materialet passar bÀst för dig som arbetar med elever i Äk 4-7, men kan anpassas till andra Äldersgrupper vid behov.
Fiskens inre liv, företagsfostran, hĂ„llbar utveckling, glosjöar som livsmiljö och fiskbullar stekta pĂ„ stekhĂ€ll över öppen eld â hĂ€r finns en mĂ€ngd spĂ€nnande och intressanta möjligheter till upplevelsebaserat, kollaborativt lĂ€rande i blĂ„ miljöer, samt fördjupning i klassrummet som efterarbete.
Kom ocksÄ ihÄg att vistelse i naturmiljöer ger positiva hÀlsoeffekter. En kÀnsla av rymd, som du kan uppleva pÄ en havsstrand, ger vila.202
Haptic contents of a movie dynamically engage the spectator's sensorimotor cortex
Observation of another person's actions and feelings activates brain areas that support similar functions in the observer, thereby facilitating inferences about the other's mental and bodily states. In real life, events eliciting this kind of vicarious brain activations are intermingled with other complex, ever-changing stimuli in the environment. One practical approach to study the neural underpinnings of real-life vicarious perception is to image brain activity during movie viewing. Here the goal was to find out how observed haptic events in a silent movie would affect the spectator's sensorimotor cortex. The functional state of the sensorimotor cortex was monitored by analyzing, in 16 healthy subjects, magnetoencephalographic (MEG) responses to tactile finger stimuli that were presented once per second throughout the session. Using canonical correlation analysis and spatial filtering, consistent single-trial responses across subjects were uncovered, and their waveform changes throughout the movie were quantified. The long-latency (85-175 ms) parts of the responses were modulated in concordance with the participants' average moment-by-moment ratings of own engagement in the haptic content of the movie (correlation r=0.49; ratings collected after the MEG session). The results, obtained by using novel signal-analysis approaches, demonstrate that the functional state of the human sensorimotor cortex fluctuates in a fine-grained manner even during passive observation of temporally varying haptic events. Hum Brain Mapp 37:4061-4068, 2016. (c) 2016 The Authors Human Brain Mapping Published by Wiley Periodicals, Inc.Peer reviewe
Maalle oppimaan â tietoa, taitoja, elĂ€myksiĂ€, osallistumista!
Nykyajan palveluyhteiskunta on etÀÀnnyttÀnyt kansalaisensa monista elÀmÀnperusasioista. Etenkin kaupunkilaislasten ja -nuorten siteet luontoon ja maatalouteen ovatlöyhtyneet, mutta ilmiö tulee vastaan yhÀ useammin myös maaseutukunnissa. Harvallalapsella tai nuorella on tÀnÀ pÀivÀnÀ kokemuksia maaseudun elÀmÀstÀ. Vaikka merkittÀvÀosa pÀivittÀisistÀ kulutusvalinnoistamme liittyy ruokaan, tiedot ruoan tuotannosta ovatlisÀÀntyvÀssÀ mÀÀrin puutteelliset. Mittava haaste on osoittaa, minkÀlainen yhteysmaataloudella on ruokaan, kulttuuriin, maisemaan ja ympÀristöön ja mikÀ onmaatalouden yhteiskunnallinen ja kansantaloudellinen merkitys. Jotta pystymmevaikuttamaan ruoan saatavuuteen eli ruokaturvaan, tuotteiden laatuun eliruokaturvallisuuteen ja tuotannosta aiheutuvaan ympÀristökuormitukseen, onruoantuotanto sÀilytettÀvÀ omissa kÀsissÀ. TÀmÀ edellyttÀÀ, ettÀ kasvava sukupolvi oppiiarvostamaan kotimaista ruokaa ja tietÀÀ, miten se on tuotettu.MaaseutulÀhtöinen kestÀvÀn kehityksen kasvatus tarjoaa mahdollisuuden lÀhestyÀnÀitÀ kysymyksiÀ perusopetuksen opetussuunnitelman pohjalta. Maatilat soveltuvatoivallisesti koulun ulkopuoliseen opetukseen, sillÀ kulttuurin ja luonnon vuorovaikutusnÀkyy viljelymaisemassa ja ympÀröivÀssÀ luonnossa. Omakohtainen kosketus luontoon jamaatilan elÀmÀÀn ja toimintaan on luonteva keino lujittaa siteitÀ maaseutuun ja osoittaaihmisen riippuvuus luonnosta ja omasta elinympÀristöstÀÀn.Koulujen ja maatilojen vÀliseen yhteistyöhön on luotu kaksi erilaista toimintamallia.Maalle oppimaan -leirikoulut toimivat maatiloilla. NiissÀ kestÀvÀn kehityksen kasvatustatoteutetaan toimintaa varten erityisesti suunniteltujen opetuskokonaisuuksien pohjalta,jotka tukevat kansallisen perusopetuksen opetussuunnitelman tavoitteita. Koulujen janiitten lÀheisyydessÀ sijaitsevien maatilojen vÀliseen kanssakÀymiseen on puolestaankehitetty jatkuvaan yhteistyöhön perustuvaa toimintaa. SiinÀ opettaja yhdessÀmaatilayrittÀjÀn kanssa suunnittelee maatilavierailujen sisÀllön, joka rÀÀtÀlöidÀÀnyksilöllisesti koulun tarpeiden ja maatilan tarjoamien puitteiden pohjalta. LisÀksimaatalouden esittelypuisto Elonkierto Jokioisilla on avoin yleisölle ja tarjoaa tietoa,toimintaa ja elÀmyksiÀ kaikenikÀisille.MaaseutulÀhtöinen kestÀvÀn kehityksen kasvatus on kokonaisvaltaista jatilannesidonnaista, ja siinÀ yhdistyvÀt tieto, tekeminen, tunteet, aistit ja arvot. Se lisÀÀkoulun ja yhteiskunnan keskinÀistÀ vuorovaikutusta. Yhteistyö opetustoimen kanssa lisÀÀmaatiloilla tehtÀvÀn työn arvostusta, ja se voi olla myös lisÀtulonlÀhde maatiloille
Kokemus kÀytÀnnönlÀheisessÀ oppimisympÀristöissÀ lisÀÀ oppimisen iloa ja tukee syvÀoppimista
vo