Fältinstruktion för skogsbruksplanering av inhemska skogar i Andinska Patagonien

The thesis first objective was to develop field instructions for forest planning of native forests in Andean Patagonia, and the second objective was to test the plan on an actual property in the area. The thesis was limited to studies in the province of Rio Negro. Today, there are no official forest management plans for native forests in the Argentinean province of Rio Negro; thus, there is an obvious need for an official forest management plan with clear guidelines. To be granted permission to manage, i.e. through thinning, the native forests on a property it is required to have a forest management plan that is approved by the Forestry Board in the province in question (Thill, B. 2006/2007). The methodology of the thesis was as follows: first, an thorough examination of the general conditions of forests, forest laws and forest uses and values in the region was undertaken, and then, the Swedish methodology for forest management plans was adapted to fit the Patagonian circumstances. The field study was carried out on a property dominated by the tree species Coihue (Nothofagus dombeyi) and the Cordilleran Cypress (Austrocedrus chilensis) in the El Manso-valley south of the city of Bariloche. The results are presented as two appendices: • Appendix 1- A field instruction for forest management planning • Appendix 2- An example of a forest management plan for a property in the Rio Negro province The following are conclusions based on the study: • The making of forest management plans in the province of Rio Negro should be based on multi-use planning. Multi-use planning entails taking into consideration the many different benefits from that come from forested land like timber, berry picking and recreation. • It is of great importance to be versatile and flexible during inventory or proposing forestry measures since there are many different interests like tourism, timber production, firewood extraction, nature conservation and other types of forest products and services that must be weighed together if the Rio Negron forests are to be sustainably managed. • Similar to Swedish forests, the Andean Patagonian forests are relatively homogeneous and can be stratified into compartments according to species, density and age. This homogeneity is due to the presence of a relatively few number of species and to the forest being in various stages of succession after forest fires. • The author is convinced that with more local knowledge and further research on the Patagonian forests, the field instructions and forestry management plans can be improved and adapted to a larger extent. Continued development of multi-use management plans for Rio Negron forest properties is suggested.Syftet med examensarbetet var att utarbeta en fältinstruktion för skogsbruksplanering av inhemska skogar i Andinska Patagonien och tillämpa den på en fastighet i området. Detta examensarbete är begränsat till studier i provinsen Rio Negro. I nuläget finns inga officiella skogsbruksplaner för inhemsk skog i provinsen Rio Negro, således finns det ett behov av en officiell skogsbruksplan med klara riktlinjer.För att få bruka de inhemska skogarna, t.ex. genom gallring, krävs bland annat en skogsbruksplan som godkänts av Skogsstyrelsen i aktuell provins (Thill, B. 2006/2007). Examensarbetets metod har varit att studera förhållanden för en skogsbruksplan för regionen genom generell granskning av skogarna, skogslagarna och användning av skogen i regionen, samt revision och adaptering av metodologin för skogsbruksplaner i Sverige. Fältarbetet är utfört på en fastighet söder om staden Bariloche i Rio Negro där de dominerande trädslagen är lövträdet Nothofagus dombeyi och barrträdet Austrocedrus chilensis. Resultaten redovisas som två bilagor: • En fältinstruktion för skogsbruksplanering -Bilaga 1 • Ett exempel på en skogsbruksplan på en fastighet gjord i regionen -Bilaga 2 Slutsatserna utifrån studien: • Skapandet av en skogsbrukplan i provinsen Rio Negro bör inriktas mot mångbruksplanering. Med mångbruksplanering menas planering för produktion av olika nyttigheter på skogsmark som t.ex. virke, bärplockning och rekreation. • Behovet av mångsidighet t.ex. vid inventering och åtgärdsförslag för att nå olika målsättningar på skogsmark i Rio Negro är viktigt då många intressen som turism, brännved, timmer, naturvård och andra typer av skogsprodukter och tjänster ska vägas samman för att uthålligt bruka skogen. • Skogarna går att dela in i avdelningar efter t.ex. art, struktur och ålder, liknande en skogsbruksplan från Sverige, eftersom de är relativt homogena p.g.a. olika successionsstadier efter bränder och innehåller relativt få arter. • Med mer lokal kunskap och vidare efterforskningar är författaren säker på att instruktionen för skogsbruksplanering kan förbättras och adapteras i större utsträckning. En fortsatt utveckling av mångsbruksplan för skogsmark i området föreslås

Специфика стратегии распределительной политики предприятий промышленности строительных материалов

Сужение основных регионов сбыта отечественных предприятий промышленности строительных материалов обусловило необходимость разработки и применения целевых маркетинговых стратегий, максимально учитывающих специфику отрасли рынка и акцентирующих финансовые и трудовые усилия в приоритетном адаптивном векторе. Все это вызывает необходимость активизировать усилия маркетологов в исследовании специфики комплекса промышленного маркетинга (КПМ) с последующей расстановкой приоритетов составляющих комплекса при стратегическом планировании. Применение авторской методики детерминирования приоритетных элементов КПМ посредством факторного, дискриминантного и кластерного анализа выявило однозначный приоритет распределительной политики как основного фактора формирования стратегической конкурентоспособности предприятия. Это обуславливает тот факт, что отечественным производителям необходимо активнее отстаивать свою позицию в вопросах реализации стратегии сезонного сбыта. Соответственно необходимо развивать соответствующую инфраструктуру, обеспечивающую сохранность продукции, а параллельно заключать долгосрочные годовые контракты и искать формы оптимального обоюдовыгодного разделения рисков со своими контрагентами.Shrinkage of major market regions of domestic constructional material producing enterprises caused the necessity of developing and applying goal-oriented marketing strategies maximally taking into account the specificity of market sectors and concentrating financial and labour efforts in a priority adaptive vector. All this necessitates intensification of marketing specialist work on the study of the specificity of industrial marketing complex with the follow­ing determination of the priorities of the complex components during strategic planning. Ap­plying the author’s methods of determining priority components of the industrial marketing complex by factor, discriminant and cluster analysis revealed definite priority of distribution policy as the major factor of the formation of strategic competitiveness of an enterprise. This preconditions the fact that for domestic manufacturers it is necessary to more actively advocate their position in implementing the strategy of seasonal market. Accordingly it is necessary to develop an appropriate infrastructure ensuring product safekeeping and at the same time con­clude long-term year-long contracts and also search for the forms of optimum mutually benefi­cial sharing risks with the contractors

Effect of Aspect-Slope on the Growth of Conifers in a Harsh Boreal Climate of Northwest Sweden

Tree development is affected by different factors including topographic features. The effect could be even more complex in harsh environments such as in the northwest of Sweden. In this study, we analyzed the effect of aspect-slope on the development up to the age of 34 years of five species: black spruce, lodgepole pine, Norway spruce, Siberian larch and Scots pine. The species were planted in a field experiment on the southwest slope, mountaintop, and northeast slope in a randomized complete block design in the northwest of Sweden (latitude 67 degrees) with 2 m x 2 m spacing. No re-measurement data were available and, as such, retrospective diameters and heights were derived from sample discs and measurement of length to every branch whorl, respectively. Variations in tree survival rate, height and diameter were analyzed using a linear mixed-effect model. The results showed that there were significant (p < 0.05) differences between species in survival rate, diameter and height growth; in some cases, differences were found between contrasting aspect-slope. Black spruce and Siberian larch had the best survival rate under this harsh boreal climate. However, Siberian larch had the best growth and developed well on the mountaintop and northeast slope. Lodgepole pine developed well on the southwest slope. Scots pine also grew well on the southwest slope and mountaintop. Norway spruce had the slowest growth. Based on this study, Siberian larch and lodgepole pine can serve as alternatives to the two traditional conifer species, Norway spruce and Scots pine, used in Sweden. Siberian larch is particularly suitable because it is able to withstand the harshness of the boreal environment

Effect of arginine-phosphate addition on early survival and growth of Scots pine, Norway spruce and silver birch

Applying arginine-phosphate (AP) to tree seedlings at planting is a novel silvicultural practice in Northern Europe to improve the success of forest regeneration. We present three case-studies of the potential advantages of adding AP at planting on the establishment and damage susceptibility of seedlings in pure and mixed plantings of Scots pine (Pinus sylvestris L.), Norway spruce (Picea abies (L.) H. Karst. ) and silver birch (Betula pendula Roth) over two years in the field. Location of study sites were in southern (S), northeastern (NE) and northwestern (NW) Sweden. The main agents of damage were pine weevil (Hylobius abietis L.) on conifers at the south site, browsing of birch at all sites and browsing/other top damage to conifers at the north sites. The effect of adding AP varied between the sites. It was positive for survival of pine at site S, despite considerable damage by pine weevil. However, at the S site more of the surviving spruce and birch were browsed when treated with AP. At the NE site AP-treatment had positive effects on conifer growth. At the NW site adding AP positively affected survival and growth of all three species, and AP-treated seedlings of all species were less browsed than untreated seedlings. AP treatment presents a potential tool to improve the success of forest regeneration, especially when establishing pine stands in south Sweden

A transcriptional timetable of autumn senescence

BACKGROUND: We have developed genomic tools to allow the genus Populus (aspens and cottonwoods) to be exploited as a full-featured model for investigating fundamental aspects of tree biology. We have undertaken large-scale expressed sequence tag (EST) sequencing programs and created Populus microarrays with significant gene coverage. One of the important aspects of plant biology that cannot be studied in annual plants is the gene activity involved in the induction of autumn leaf senescence. RESULTS: On the basis of 36,354 Populus ESTs, obtained from seven cDNA libraries, we have created a DNA microarray consisting of 13,490 clones, spotted in duplicate. Of these clones, 12,376 (92%) were confirmed by resequencing and all sequences were annotated and functionally classified. Here we have used the microarray to study transcript abundance in leaves of a free-growing aspen tree (Populus tremula) in northern Sweden during natural autumn senescence. Of the 13,490 spotted clones, 3,792 represented genes with significant expression in all leaf samples from the seven studied dates. CONCLUSIONS: We observed a major shift in gene expression, coinciding with massive chlorophyll degradation, that reflected a shift from photosynthetic competence to energy generation by mitochondrial respiration, oxidation of fatty acids and nutrient mobilization. Autumn senescence had much in common with senescence in annual plants; for example many proteases were induced. We also found evidence for increased transcriptional activity before the appearance of visible signs of senescence, presumably preparing the leaf for degradation of its components

Kvalitetsarbete inom Elsäkerhetsverkets tillsynsverksamhet : Det är effekten som räknas

Denna rapport är en studie över hur Elsäkerhetsverket kan förbättra sitt arbete med att mäta och följa upp sitt kvalitetsarbete avseende handläggningen enligt förvaltningslagen. Rapporten inleds med en genomgång av vad kvalitetsarbete inom offentlig sektor innebär och hur det skiljer sig från det privata näringslivet. Begreppen aktiviteter, prestationer och effekter definieras och skillnaden mellan dessa studeras. Därefter analyseras statistik gällande tillsynsverksamheten avseende så kallad indikationsstyrd tillsyn. Efter en nulägesanalys utförs en studie av de metoder som kan vara relevanta för uppföljning av verksamheten så att man verkligen mäter effekter, och inte som vanligt är, aktiviteter, vilka är kvantitativa storheter som inte i sig ger något svar på frågan om någon effekt uppnåtts. Fundamentala och instrumentella mål studeras för att sedan kunna användas i framtagandet av relevanta effekter. För att identifiera de effekter man önskar uppnå när det gäller handläggning av tillsynsärenden kan tillämpliga paragrafer i förvaltningslagen användas som fundamentala mål. Dessa ligger sedan till grund för effekterna. Rapporten belyser några av de svårigheter och utmaningar som finns när det gäller att använda sig av effekter i kvalitetsarbetet. En viktig slutsats är utmaningen att identifiera vilka delar av verksamheten som verksamheten kan påverka och vilka som är beroende av externa omständigheter. Rapporten avslutas med en diskussion om hur kvalitetsarbete skulle kunna utföras i framtiden

Noise in the preschool : health and preventive measures

This thesis is based on noise recordings and health evaluations carried out at preschools in the northern part of Sweden. Sound level recordings were made on individuals and by use of stationary devices in dining rooms and play halls. Health evaluations were based on ratings by use of questionnaires and by analyses of cortisol. The average equivalent individual noise exposure was 71 dB(A). The average equivalent noise levels in the dining room and playing halls were 64 dB(A). The hearing loss of the employees was significantly higher for the frequencies tested than in an unexposed control group. Symptoms of tinnitus were reported among 31% of the employees. Noise annoyance was rated as somewhat to very annoying, and the voices of the children were the most annoying noise source. The dB(A) level and fluctuations of the noise exposure were significantly correlated with the number of children per department. Stress and energy output were pronounced among the employees. About 30% of the staff experienced strong burnout syndromes. Mental recovery was low as indicated by noise fatigue and high levels of stress after work. Increased cortisol levels during work were associated with higher number of children present at the department. An essential finding of the thesis was that noise and noise sources may impair the pedagogic work, thereby increasing the work load of employees. It is concluded that noise exposure in the preschool, isolated or in combination with other stressors, plays a fundamental role in the building up of acute as well as long term stress. An intervention study implementing six acoustical and seven organizational measures was tested, aimed to improve the noise situation in the departments. Acoustical measures improved the noise situation as well as the rated noise experiences better than the organizational measures.Avhandlingen baseras på ett samarbete med förskoleverksamheten inom Umeå kommun och har innefattat medverkan från 101 pedagoger i delstudie 1 och 24 pedagoger i en delstudie 2. Studie 1 som redovisas i tre delarbeten, I, II och III, har innefattat personburna och stationära bullermätningar i lekhallar och i matsalar. Påverkan på upplevelser samt hälsoeffekter av ljudmiljön har analyserats via frågeformulär och analyser av kortisol. Kontroll av hörselstatus har genomförts via audiometrisk screening. Studie 1 innefattar analys av bullrets effekter på såväl hörselrelaterad (Delarbete I) som stressrelaterad ohälsa (Delarbete II). Olika typer av åtgärder för att förbättra ljudmiljön och minska den bullerrelaterade ohälsan redovisas i delarbete III. Delarbete IV fokuserar på hur samverkan mellan buller och arbetsorganisation kan påverka den stressrelaterade ohälsan. Genomförda analyser av buller visar på förhållandevis likvärdiga bullerexponeringsnivåer förskolor och avdelningar emellan. Skillnaderna i exponeringsnivåer veckodagar emellan var små, skillnader mellan individer var däremot stora. Påtagliga skillnader i exponeringsnivåer förelåg som väntat under arbetsdagen. I synnerhet den personburna bulleranalysen pekade på en bullerexponering med påtagliga inslag av variation och transienter i exponeringen. Ljudmiljön karaktäriserades av medverkande pedagoger som den enskilt mest besvärande arbetsmiljöfaktorn. Barnens röster och ljud från deras aktiviteter klassificerades som de mest besvärande bullerkällorna. Personalen uppvisade sämre hörtrösklar för samtliga testade frekvenser jämfört med svensk ej bullerexponerad referenspopulation. De försämrade hörtrösklarna var relativt låga och föranledde inte i något fall remittering till hörselklinik. Prevalensen för tinnitus var 31 %, vilket motsvarar en överfrekvens på 15-20 %, jämfört med svenskt normalvärde. Ljudtrötthet efter arbetsdagens slut utgjorde ett uttalat symptom bland pedagogerna liksom försämrad sömnkvalitet och förhöjd sömnighet vid uppvaknande. Analyser av arbetsbelastning baserat på skattning och kortisolmätningar, indikerade höga energiuttag under arbete och inslag av utpräglad stress, och i flera fall utbrändhet. Signifikanta samband mellan upplevd dålig ljudmiljö, maskering av tal, försämrade förutsättningar för det pedagogiska arbetet och därmed ökad ohälsa kunde påvisas. Ljudmiljön, såväl nivåer som fluktuationer påverkades på ett uttalat sätt av antalet barn på avdelningen. Detta utgjorde också den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra såväl ljudmiljön som den till ljudmiljön relaterade hälsan. Akustiska åtgärder visade sig genomgående mer framgångsrika för att förbättra ljudklimatet än organisatoriska åtgärder.      

Noise in the preschool : health and preventive measures

This thesis is based on noise recordings and health evaluations carried out at preschools in the northern part of Sweden. Sound level recordings were made on individuals and by use of stationary devices in dining rooms and play halls. Health evaluations were based on ratings by use of questionnaires and by analyses of cortisol. The average equivalent individual noise exposure was 71 dB(A). The average equivalent noise levels in the dining room and playing halls were 64 dB(A). The hearing loss of the employees was significantly higher for the frequencies tested than in an unexposed control group. Symptoms of tinnitus were reported among 31% of the employees. Noise annoyance was rated as somewhat to very annoying, and the voices of the children were the most annoying noise source. The dB(A) level and fluctuations of the noise exposure were significantly correlated with the number of children per department. Stress and energy output were pronounced among the employees. About 30% of the staff experienced strong burnout syndromes. Mental recovery was low as indicated by noise fatigue and high levels of stress after work. Increased cortisol levels during work were associated with higher number of children present at the department. An essential finding of the thesis was that noise and noise sources may impair the pedagogic work, thereby increasing the work load of employees. It is concluded that noise exposure in the preschool, isolated or in combination with other stressors, plays a fundamental role in the building up of acute as well as long term stress. An intervention study implementing six acoustical and seven organizational measures was tested, aimed to improve the noise situation in the departments. Acoustical measures improved the noise situation as well as the rated noise experiences better than the organizational measures.Avhandlingen baseras på ett samarbete med förskoleverksamheten inom Umeå kommun och har innefattat medverkan från 101 pedagoger i delstudie 1 och 24 pedagoger i en delstudie 2. Studie 1 som redovisas i tre delarbeten, I, II och III, har innefattat personburna och stationära bullermätningar i lekhallar och i matsalar. Påverkan på upplevelser samt hälsoeffekter av ljudmiljön har analyserats via frågeformulär och analyser av kortisol. Kontroll av hörselstatus har genomförts via audiometrisk screening. Studie 1 innefattar analys av bullrets effekter på såväl hörselrelaterad (Delarbete I) som stressrelaterad ohälsa (Delarbete II). Olika typer av åtgärder för att förbättra ljudmiljön och minska den bullerrelaterade ohälsan redovisas i delarbete III. Delarbete IV fokuserar på hur samverkan mellan buller och arbetsorganisation kan påverka den stressrelaterade ohälsan. Genomförda analyser av buller visar på förhållandevis likvärdiga bullerexponeringsnivåer förskolor och avdelningar emellan. Skillnaderna i exponeringsnivåer veckodagar emellan var små, skillnader mellan individer var däremot stora. Påtagliga skillnader i exponeringsnivåer förelåg som väntat under arbetsdagen. I synnerhet den personburna bulleranalysen pekade på en bullerexponering med påtagliga inslag av variation och transienter i exponeringen. Ljudmiljön karaktäriserades av medverkande pedagoger som den enskilt mest besvärande arbetsmiljöfaktorn. Barnens röster och ljud från deras aktiviteter klassificerades som de mest besvärande bullerkällorna. Personalen uppvisade sämre hörtrösklar för samtliga testade frekvenser jämfört med svensk ej bullerexponerad referenspopulation. De försämrade hörtrösklarna var relativt låga och föranledde inte i något fall remittering till hörselklinik. Prevalensen för tinnitus var 31 %, vilket motsvarar en överfrekvens på 15-20 %, jämfört med svenskt normalvärde. Ljudtrötthet efter arbetsdagens slut utgjorde ett uttalat symptom bland pedagogerna liksom försämrad sömnkvalitet och förhöjd sömnighet vid uppvaknande. Analyser av arbetsbelastning baserat på skattning och kortisolmätningar, indikerade höga energiuttag under arbete och inslag av utpräglad stress, och i flera fall utbrändhet. Signifikanta samband mellan upplevd dålig ljudmiljö, maskering av tal, försämrade förutsättningar för det pedagogiska arbetet och därmed ökad ohälsa kunde påvisas. Ljudmiljön, såväl nivåer som fluktuationer påverkades på ett uttalat sätt av antalet barn på avdelningen. Detta utgjorde också den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra såväl ljudmiljön som den till ljudmiljön relaterade hälsan. Akustiska åtgärder visade sig genomgående mer framgångsrika för att förbättra ljudklimatet än organisatoriska åtgärder.      

Kvalitetsarbete inom Elsäkerhetsverkets tillsynsverksamhet : Det är effekten som räknas

Denna rapport är en studie över hur Elsäkerhetsverket kan förbättra sitt arbete med att mäta och följa upp sitt kvalitetsarbete avseende handläggningen enligt förvaltningslagen. Rapporten inleds med en genomgång av vad kvalitetsarbete inom offentlig sektor innebär och hur det skiljer sig från det privata näringslivet. Begreppen aktiviteter, prestationer och effekter definieras och skillnaden mellan dessa studeras. Därefter analyseras statistik gällande tillsynsverksamheten avseende så kallad indikationsstyrd tillsyn. Efter en nulägesanalys utförs en studie av de metoder som kan vara relevanta för uppföljning av verksamheten så att man verkligen mäter effekter, och inte som vanligt är, aktiviteter, vilka är kvantitativa storheter som inte i sig ger något svar på frågan om någon effekt uppnåtts. Fundamentala och instrumentella mål studeras för att sedan kunna användas i framtagandet av relevanta effekter. För att identifiera de effekter man önskar uppnå när det gäller handläggning av tillsynsärenden kan tillämpliga paragrafer i förvaltningslagen användas som fundamentala mål. Dessa ligger sedan till grund för effekterna. Rapporten belyser några av de svårigheter och utmaningar som finns när det gäller att använda sig av effekter i kvalitetsarbetet. En viktig slutsats är utmaningen att identifiera vilka delar av verksamheten som verksamheten kan påverka och vilka som är beroende av externa omständigheter. Rapporten avslutas med en diskussion om hur kvalitetsarbete skulle kunna utföras i framtiden