Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet: Nordiska erfarenheter och perspektiv p\ue5 MaaS och autonoma bussar

Automatisering, elektrifiering, integrerad mobilitet samt plattforms- och delnings- ekonomin diskuteras i allt st\uf6rre omfattning. Smart mobilitet \ue4r en samlingsterm f\uf6r dessa olika fenomen och trender. Smart mobilitet anses kunna bidra till ett mer h\ue5llbart transportsystem, attraktiva st\ue4der och levande landsbygd, men kan ocks\ue5 leda till \uf6kad privatbilism, mer tr\ue4ngsel och en f\uf6rs\ue4mrad stadsmilj\uf6. Forskning visar att en central f\uf6ruts\ue4ttning f\uf6r att smart mobilitet ska kunna bidra till ett mer h\ue5llbart transportsystem \ue4r att andelen kollektivtrafik och delade mobilitetstj\ue4nster \uf6kar. Nya akt\uf6rer har dykt upp p\ue5 transportomr\ue5det och erbjuder olika typer av mobilitetstj\ue4nster. Fr\ue5gan \ue4r hur befintliga kollektivtrafikmyndigheter strategiskt ska positionera sig i detta nya och snabbt f\uf6r\ue4nderliga landskap. Vilken typ av ansvarsf\uf6rdelning och vilken typ av samverkan kommer att kr\ue4vas f\uf6r att uppn\ue5 attraktiva och h\ue5llbara transporter i en framtid pr\ue4glad av smart mobilitet? Det \ue4r bakgrunden till detta forskningsprojekt, som har finansierats av K2.I projektets har vi genomf\uf6rt fallstudier fr\ue5n (fr\ue4mst) nordiska storst\ue4der om det som betecknas kombinerad mobilitet eller Mobility as a Service (MaaS), samt p\ue5g\ue5ende f\uf6rs\uf6k med autonoma bussar. Hanteringen av MaaS har studerats i storstadsregionerna Stockholm, V\ue4stra G\uf6taland, Sk\ue5ne, Oslo, Helsingfors, K\uf6penhamn. Utblickar har \ue4ven gjorts till Birmingham och Amsterdam. N\ue4r det g\ue4ller autonoma bussar har merparten av det empiriska arbetet genomf\uf6rts i Barkarby i J\ue4rf\ue4lla kommun (Region Stockholm). D\ue4rtill har vi \ue4ven genom en workshop inh\ue4mtat erfarenheter fr\ue5n Oslo och Sj\ue4lland (Danmark) samt fr\ue5n ett utredningsarbete i Sj\uf6bo och Tomelilla kommuner (Sk\ue5ne). Vidare har vi studerat uppfattningar om autonoma bussar bland representanter f\uf6r svenska bussf\uf6rare.Analyserna i projektet har lett fram till en tydlig bild av att den offentliga sektorns organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen, f\uf6rmedlingen och integreringen av smart mobilitet. I praktiken har vi sett att olika kollektivtrafikmyndigheter har tagit olika roller; medan vissa \ue4r mycket aktiva och engagerade, h\ue5ller sig andra mer avvaktande och f\uf6rsiktiga.Rapportens analyser visar att de nordiska RKM-erna ofta har liknande m\ue5l med att inf\uf6ra MaaS och autonoma bussar, men att de har valt olika ansatser f\uf6r att realisera dessa m\ue5l. I samtliga fall pr\ue4glas arbetet av en \uf6nskan att skapa b\ue4ttre mobilitet och fler m\uf6jligheter f\uf6r medborgarnas resande, samt en ambition att bidra till en s\ue5 kallad ”modal shift” till mer h\ue5llbart resande och d\ue4rmed en h\ue5llbar utveckling.Under den tidsperiod som vi har arbetat med detta projekt har MaaS framst\ue5tt som en ”st\uf6rre” fr\ue5ga och mer uttalat utvecklingsomr\ue5de f\uf6r de nordiska RKM-erna \ue4n autonoma bussar. Men autonoma bussar ing\ue5r ocks\ue5 i deras arbete, och hanteras ibland som en mer eller mindre integrerad del av arbetet med MaaS. Det avs\ue4tts sammantaget stora resurser till arbetet med b\ue5de MaaS och autonoma bussar, men initiativ med MaaS kr\ue4ver, under\ua0f\uf6r \uf6vrigt lika f\uf6rh\ue5llanden, ett st\uf6rre samordningsarbete \ue4n initiativ med autonoma bussar.Introduktion av smart mobilitet \ue4r inte en neutral fr\ue5ga, utan tv\ue4rtom en fr\ue5ga med ett utpr\ue4glat politiskt inneh\ue5ll, eftersom den r\uf6r formandet av framtidens mobilitet, samt makt och f\uf6rdelning av resurser i samh\ue4llet. Regionala kollektivtrafikmyndigheter \ue4r i grunden politiskt styrda organisationer, men vi kan notera att fr\ue5gan om smart mobilitet trots detta inte diskuteras som den politiskt laddade fr\ue5ga den \ue4r. Det finns idag en tendens att reducera den till en fr\ue5ga om renodlad teknikutveckling, och det finns i flera fall en ben\ue4genhet att l\ue4mna \uf6ver viktiga strategiska och principiella v\ue4gval till marknadsakt\uf6rer. Detta \ue4r problematiskt. Vi efterlyser en bredare politisk diskussion om smart mobilitet. Vi menar ocks\ue5 att regionala kollektivtrafikmyndigheter skulle beh\uf6va komplettera sin verksamhet med nya kompetenser. Det \ue4r bland annat n\uf6dv\ue4ndigt f\uf6r samarbetet med nya akt\uf6rer och f\uf6r att kunna st\ue4lla krav p\ue5 nya leverant\uf6rer av mobilitetstj\ue4nster. Det \ue4r viktigt att RKM och andra politiska institutioner tar st\ue4llning till syftet med smart mobilitet som MaaS, autonoma bussar, privata sj\ue4lvk\uf6rande bilar (delade eller ej), elsparkcyklar m.m. Om man inte kan precisera syftet med smart mobilitet \ue4r det kanske inte h\ue4r man ska anv\ue4nda resurser. Bland de nordiska RKM-erna finns m\ue5nga olika strategier f\uf6r hur myndigheterna f\uf6rh\ue5ller sig till MaaS, och det \ue4r f\uf6r n\ue4rvarande inte m\uf6jligt att s\ue4ga vilken strategi som \ue4r den mest f\uf6rnuftiga. En medvetet \ue5terh\ue5llsam strategi kan om n\ue5gra \ue5r visa sig b\ue4ttre \ue4n en mer aktiv strategi. Det motsatta \ue4r dock naturligtvis ocks\ue5 m\uf6jligt

Parents’ experiences of having an excessively crying baby and implications for enhancing support services

Evidence suggests that around 20% of healthy babies cry for long periods without apparent reason, causing significant distress to parents and a range of adverse outcomes. This study explored parents' experiences of having an excessively crying baby and their suggestions for improved NHS support. Focus groups and interviews with 20 parents identified three key themes: disrupted expectations and experiences of parenthood; stigma and social isolation; seeking support and validation of experience. Parents experienced shock, anxiety and a sense of failure, leading to self-imposed isolation and a reluctance to seek help. Other people's reactions sometimes reinforced their feelings. Parents need more support, including from health professionals, to cope with excessive crying, and recommendations for this support are given

Problembilder som formar framtidens mobilitet: exemplet "mobilitet som tj\ue4nst" i kollektivtrafikplanering

Samh\ue4llet byggs och utvecklas av m\ue5nga akt\uf6rer tillsammans. Offentlig sektor, n\ue4ringslivet och civilsamh\ue4llets akt\uf6rer deltar alla i samh\ue4llsbygget - om \ue4n p\ue5 olika s\ue4tt, med olika resurser, f\uf6rm\ue5gor, mandat och uppdrag. I den h\ue4r boken bidrar en rad forskare – verksamma inom olika discipliner och vid olika l\ue4ros\ue4ten – till en kvalificerad diskussion om dessa akt\uf6rers f\uf6r\ue4nderliga betydelse i samh\ue4llsbyggnadsprocesser. I boken diskuteras fr\ue5gor som handlar om makt och ansvar, samt betydelsen av kulturens, idrottens och medborgarnas engagemang. H\ue4r finns ocks\ue5 en diskussion om digitaliseringens betydelse f\uf6r omst\ue4llning och samh\ue4llsutveckling och om hur teknisk infrastruktur och system f\uf6r transport och energi kan omvandlas i takt med f\uf6r\ue4ndrade behov och \uf6kade krav p\ue5 h\ue5llbarhet. I boken diskuteras ocks\ue5 urbana experiment f\uf6r samh\ue4llsbyggnad, nya modeller f\uf6r platsutveckling, och de nya krav som offentlig f\uf6rvaltning st\ue4lls inf\uf6r. Flera av bidragen diskuterar hur akt\uf6rer med olika f\uf6ruts\ue4ttningar och resurser kan samverka med varandra

Basosquamous Carcinoma: A Single Centre Clinicopathological Evaluation and Proposal of an Evidence-Based Protocol

Basosquamous carcinoma (BSC) is an uncommon skin malignancy with significant invasive and metastatic potential. There are currently no clear management guidelines. This study evaluates the management and outcomes of patients diagnosed with BSC over a 7-year period. We present an evidence-based unit protocol for the management of BSC. All patients treated for BSC between 2009 and 2015 were reviewed. Data collected included patient demographics, tumour-specific information, management strategy, presence of recurrence or metastasis, and details of follow-up. 74 patients were identified, making this one of the largest cohorts of BSC patients reported. Mean age at diagnosis was 75.4 years, with a male:female ratio of 1.6:1. The most common tumour site was the head and neck (n=43, 58.1%). All tumours were graded at pT1 (n=51) or pT2 (n=23). Inadequate excision occurred in 17 patients (23%). Mean excision margins were >4mm peripherally and deep. Inadequately excised BSCs were further treated with wide local excision (n=6) or radiotherapy (n=5), or both (n=1). There were no cases of local recurrence or metastatic disease. This study demonstrates a cohort of patients with BSCs that appear less aggressive than previously reported. Current management with surgical excision appears to produce adequate results. However, an evidence-based guideline is still lacking