Decrease in the incidence of total hip arthroplasties in patients with rheumatoid arthritis - results from a well defined population in south Sweden

To access publisher full text version of this article. Please click on the hyperlink in Additional Links field.INTRODUCTION: One aim of modern pharmacologic treatment in rheumatoid arthritis (RA) is to prevent joint destruction and reduce the need for surgery. Our purpose was to investigate secular trends in the incidence of primary total hip and knee arthroplasties in a well defined sample of patients with RA. METHODS: Prevalent cases with RA in 1997 and incident cases from 1997 to 2007 in a community based register in Malmö, south Sweden, were included. Based on a structured review of the medical records, patients were classified according to the 1987 ACR criteria for RA. This cohort was linked to the Swedish Hip Arthroplasty Register (through December 2006) and the Swedish Knee Arthroplasty Register (through October 2007). Patients with a registered total hip or knee arthroplasty before 1997 or before RA diagnosis were excluded. Incidence rates for the period of introduction of TNF inhibitors (1998 to 2001) were compared to the period when biologics were part of the established treatment for severe RA (2002 to 2006/2007). RESULTS: In the cohort (n = 2,164; 71% women) a primary hip arthroplasty was registered for 115 patients and a primary knee arthroplasty for 82 patients. The incidence of primary total hip arthroplasties decreased from the period 1998 to 2001 (12.6/1,000 person-years (pyr)) to 2002 to 2006 (6.6/1,000 pyr) (rate ratio (RR) 0.52; 95% confidence interval (CI) 0.35 to 0.76). There was a trend towards an increase of primary knee arthroplasties (incidence 4.8/1,000 pyr vs. 6.8/1,000 pyr; RR 1.43; 95% CI 0.89 to 2.31). CONCLUSIONS: Our investigation shows a significant decrease in the incidence of total hip arthroplasties in patients with RA after 2001. Possible explanations include a positive effect on joint damage from more aggressive pharmacological treatment.The Swedish Research Council Lund University Crafoord Foundation Swedish Rheumatism Associatio

The CCL-K11 ongoing key comparison:Final report for the year 2015

Lasers from two national metrological institutes (NMIs) were compared in 2015 as part of the CCL-K11 ongoing key comparison, initiated by the 13th meeting of the Comité Consultative des Longuers (CCL) in 2007. The absolute frequency of R(127) 11-5 transitions of molecular iodine was measured for these lasers following the technical protocol for CCL-K11. The results of these measurements are compiled in the present report. The comparison reports, as communicated by each participant, are included as appendices. This document constitutes the seventh final report for the ongoing key comparison CCL-K11. Main text To reach the main text of this paper, click on Final Report. Note that this text is that which appears in Appendix B of the BIPM key comparison database kcdb.bipm.org/. The final report has been peer-reviewed and approved for publication by the CCL, according to the provisions of the CIPM Mutual Recognition Arrangement (CIPM MRA).</jats:p

Effekter på luft och hälsa i områden utsatta för rök från skogsbränder : med fokus på Jämtland Härjedalen 2018

Denna studie syftar till att följa upp episoden med skogsbrandrök som drabbade Östersund och Jämtland Härjedalen sommaren 2018, samt att belysa vilka erfarenheter man har från andra länder om nivåer för exponering och risker. Tyvärr hade ingen av regionens tätorter kontinuerliga partikelmätningar sommaren 2018. En spridningsmodell vid SMHI användes för att beskriva spridning av rök från skogsbränderna 2018, samt en jämförbar period 2017 (då antalet bränder var färre), med fokus på fina partiklar (PM2.5) och sot-partiklar. Utifrån halt- och befolkningsskikt användes befolkningsviktade dygnsmedelhalter som mått på exponeringen i respektive kommun. Statistik över dagligt antal akuta besök för problem från andnings-organen vid sjukhuset i Östersund och regionens olika vårdcentraler och mottagningar, samt över antalet samtal till sjukvårdsupplysningen 1177 om andningsproblem, användes för att studera eventuella akuta hälsoeffekter inom respektive kommuns befolkning. Enligt beräkningarna förekom befolkningsviktade dygnsmedelhalter på upp till 97 μg/m3. I verkligheten förekom sannolikt, under kortare tid och avgränsade platser, betydligt högre halter. När brand-röksepisoder definierades som dygn med PM2.5&gt;20 μg/m3 beräknades den sammanviktade relativa ökningen av akuta besök gällande astma till 68% (RR=1.68, 95% KI:1.09-2.57). För diagnoser gällande nedre luftvägar totalt observerades en ökning med 40% (RR=1.4, 95% KI:1.01-1.92). I genomsnitt innebar brandröksepisoder en ökning av halten PM2.5 med 28 μg/m3 i jämförelse med referensdygnen. Analyserna av förhöjda partikelhalter i Jämtland-Härjedalen under brandröksperioden sommaren 2018 tyder på att en ökning av akuta problem gällande de nedre luftvägarna kan förväntas från dygns-medelhalter på 20-40 μg/m3 av PM2.5 med ursprung i huvudsak från bränder. För information och varningar under pågående exponering för PM2.5 i skogsbrandrök torde de kriterier för korttidshalter som finns i USA och Kanada vara tillämpliga även för Sverige. Om haltbidraget från branden förväntas bli omkring 60-90 μg/m3 av PM2.5 under 1 timme eller längre bör känsliga grupper uppmanas att begränsa sin exponering

Luftföroreningsepisoden över södra Sverige

Utgående från föroreningsdata från stationer inom IVLs så kallade urbanmätnät för tätortsluft och det så kallade EMEP-nätet för bakgrundsluft samt meteorologisk information har IVL och SMHI i samarbete utvärderat luftföroreningssituationen i Sverige under de sex första dygnen av februari 1987. Under perioden 2-4 februari inträffade över södra Sverige en av de kraftigaste episoder av förorenad luft som över huvud taget registrerats i Sverige. Vid detta tillfälle nådde svaveldioxidhalten i Skåne värden omkring 300 µg/m3 såväl i bakgrundsområden som i tätorter. Svaveldioxidhalten var i tätorter utefter västkusten 10-20 gånger högre och i bakgrundsluften 40-50 gånger högre än medelbelastningen på motsvarande platser. Förutom höga halter av svaveldioxid uppträdde även förhöjda halter av sot och kvävedioxid. De meteorologiska transportberäkningarna visar att mycket stora svavelutsläpp i Centraleuropa hade påverkat den luft som strömmade in över sydligaste Sverige under perioden 2-4 februari. Emissionerna av svaveldioxid och sot i Centraleuropa var extremt höga pga det mycket kalla vädret. Nattemperaturer på -15ºC till -20ºC förekom allmänt. Under perioden rådde mycket stabil skiktning i de lägre delarna av atmosfären med liten omblandning och dålig utspädning av luftföroreningarna som följd. De höga halterna av svaveldioxid och sot som uppträdde över södra Sverige var till största delen (ca 90 % eller mer) orsakade av den långväga föroreningstransporten.Utgående från föroreningsdata från stationer inom IVLs så kallade urbanmätnät för tätortsluft och det så kallade EMEP-nätet för bakgrundsluft samt meteorologisk information har IVL och SMHI i samarbete utvärderat luftföroreningssituationen i Sverige under de sex första dygnen av februari 1987. Under perioden 2-4 februari inträffade över södra Sverige en av de kraftigaste episoder av förorenad luft som över huvud taget registrerats i Sverige. Vid detta tillfälle nådde svaveldioxidhalten i Skåne värden omkring 300 µg/m3 såväl i bakgrundsområden som i tätorter. Svaveldioxidhalten var i tätorter utefter västkusten 10-20 gånger högre och i bakgrundsluften 40-50 gånger högre än medelbelastningen på motsvarande platser. Förutom höga halter av svaveldioxid uppträdde även förhöjda halter av sot och kvävedioxid. De meteorologiska transportberäkningarna visar att mycket stora svavelutsläpp i Centraleuropa hade påverkat den luft som strömmade in över sydligaste Sverige under perioden 2-4 februari. Emissionerna av svaveldioxid och sot i Centraleuropa var extremt höga pga det mycket kalla vädret. Nattemperaturer på -15ºC till -20ºC förekom allmänt. Under perioden rådde mycket stabil skiktning i de lägre delarna av atmosfären med liten omblandning och dålig utspädning av luftföroreningarna som följd. De höga halterna av svaveldioxid och sot som uppträdde över södra Sverige var till största delen (ca 90 % eller mer) orsakade av den långväga föroreningstransporten

Effekter på luft och hälsa i områden utsatta för rök från skogsbränder : med fokus på Jämtland Härjedalen 2018

Denna studie syftar till att följa upp episoden med skogsbrandrök som drabbade Östersund och Jämtland Härjedalen sommaren 2018, samt att belysa vilka erfarenheter man har från andra länder om nivåer för exponering och risker. Tyvärr hade ingen av regionens tätorter kontinuerliga partikelmätningar sommaren 2018. En spridningsmodell vid SMHI användes för att beskriva spridning av rök från skogsbränderna 2018, samt en jämförbar period 2017 (då antalet bränder var färre), med fokus på fina partiklar (PM2.5) och sot-partiklar. Utifrån halt- och befolkningsskikt användes befolkningsviktade dygnsmedelhalter som mått på exponeringen i respektive kommun. Statistik över dagligt antal akuta besök för problem från andnings-organen vid sjukhuset i Östersund och regionens olika vårdcentraler och mottagningar, samt över antalet samtal till sjukvårdsupplysningen 1177 om andningsproblem, användes för att studera eventuella akuta hälsoeffekter inom respektive kommuns befolkning. Enligt beräkningarna förekom befolkningsviktade dygnsmedelhalter på upp till 97 μg/m3. I verkligheten förekom sannolikt, under kortare tid och avgränsade platser, betydligt högre halter. När brand-röksepisoder definierades som dygn med PM2.5&gt;20 μg/m3 beräknades den sammanviktade relativa ökningen av akuta besök gällande astma till 68% (RR=1.68, 95% KI:1.09-2.57). För diagnoser gällande nedre luftvägar totalt observerades en ökning med 40% (RR=1.4, 95% KI:1.01-1.92). I genomsnitt innebar brandröksepisoder en ökning av halten PM2.5 med 28 μg/m3 i jämförelse med referensdygnen. Analyserna av förhöjda partikelhalter i Jämtland-Härjedalen under brandröksperioden sommaren 2018 tyder på att en ökning av akuta problem gällande de nedre luftvägarna kan förväntas från dygns-medelhalter på 20-40 μg/m3 av PM2.5 med ursprung i huvudsak från bränder. För information och varningar under pågående exponering för PM2.5 i skogsbrandrök torde de kriterier för korttidshalter som finns i USA och Kanada vara tillämpliga även för Sverige. Om haltbidraget från branden förväntas bli omkring 60-90 μg/m3 av PM2.5 under 1 timme eller längre bör känsliga grupper uppmanas att begränsa sin exponering

Recent progress on the BIPM watt balance

We present the recent progress on the BIPM (Bureau International des Poids et Mesures) watt balance. The existing apparatus was transferred to the dedicated new laboratory with better thermal and vibrational conditions. The apparatus is fully operational in air. An improvement by a factor of three was achieved on the S/N ratio of both the voltage-to-velocity and force-to-current ratios. The fabrication of the parts of the new magnet is completed and its assembly is finished