Business Groups owned by Family and Sustainability Embeddedness: Understanding the Family Sustainability Spectrum

Increased awareness about the climate emergency, social and environmental inequalities, and ecological degradation influence the adoption of sustainability by business groups worldwide, including business groups owned by family. The owning families are developing awareness and strategies to pursue ecological, social, and ethical challenges and opportunities. We argue that research at the interface of family, business groups, and corporate sustainability is important to advance our understanding of the influence that the owning family has (and their related sustainability approaches). Thus, in this chapter, we develop a conceptual framework that examines the commitment, control, and continuity of the owning family to its business group’s global corporate sustainability. We merge family business literature with corporate sustainability literature and adopt a sustainability embeddedness perspective. We argue that our proposed conceptual model on sustainability embeddedness is a useful tool when analysing how diverse degrees and forms of involvement by the owning family lead to a variety of approaches to sustainability that are distinct in the business groups owned by family.Peer reviewe

Exploring logics in corporate brand identity formation – the case of family business

Purpose:  The aim of this paper is to understand the logics at work when companies establish their corporate brand identities. Essential to this quest is to understand the reasoning of which corporate traits to communicate. As a case in point we target firms that make reference to being a “family business” on their websites and investigate their decision to include this feature in corporate brand identity.   Design/methodology/approach: Interviews are made with 14 CEOs in 12 companies. Through discourse analysis, we identify three logics for the selection of corporate brand identity features; the habit, organic and intended logics. On account of these findings, we develop a three logics model of corporate brand identity formation; proposing differences between arbitrary, emergent and strategic processes.   Findings: Our results highlight how decisions that define corporate brand identity are not necessarily a consequence of rigorous marketing planning, but are sometimes made without concern for marketing matters.   Research limitations/implications: The current research is limited in terms of the sample size and geographic origin. The sample was chosen to vary in size and industry but primarily reflects small and medium-sized enterprises, all in a Swedish context. The focus on family business as facet of corporate brand identity is another limitation. Given the inescapable connection of the feature family business to individuals in the firm, it could imply a somewhat special case.   Originality/value: Research on corporate brand identity is still largely conceptual. Based on empirical exploration, our paper reveals that varying logics lead to corporate brand identity formation. We introduce a theoretical model to guide further research

From breaking-ice to breaking-out : Integration as an opportunity creation process

This paper conducts an inductive case study to understand how the opportunity creation process leads to integration. It examines four cases of immigrant entrepreneurs of Cameroonian, Lebanese, Mexican and Assyrian origins who founded their businesses in Sweden. The study relies on process-oriented theory building and develops an inductive model of integration as an opportunity creation process. The model identifies entrepreneurial ‘breaking’ actions occurring in the integration process. This entails that immigrants act when they are socially excluded and discriminated in the labour market by developing business ideas and becoming entrepreneurs. By practicing the new language and accommodating native customers’ preferences, immigrants then reorient their entrepreneurial ideas. Finally, the immigrants tailor their ideas to suit their new customers by strengthening their sense of belonging to the local community. The suggested model shows immigrants’ acculturation into the host society via three successive phases: breaking-ice, breaking-in, and breaking-out. In the breaking-ice phase, immigrants trigger entrepreneurial ideas to overcome the disadvantages that they face as immigrants in the host country. In the breaking-in phase, immigrants articulate their entrepreneurial ideas by bonding with the ethnic community. In the breaking-out phase, the immigrants reorient their entrepreneurial ideas by desegregating them locally. The paper concludes by elaborating theoretical and practical implications of the research

Högskoleutbildning för hållbar utveckling : En kartläggning vid Jönköpings högskola

Högre utbildning i Sverige ska enligt Högskolelagens paragraf 5 främja hållbar utveckling (Svensk högskolelag 1992:1434). Hållbar utveckling har definierats som en ”utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att kompromissa med kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (United Nations, 1987). Hållbar utveckling innebär ansvarstagande för kommande generationer och utsträcker sig globalt. När ekologiska gränser överskrids kan människors möjligheter till goda liv undermineras. Våren 2013 fick författarna till denna rapport pedagogiska medel för att kartlägga undervisning om och för hållbar utveckling vid Högskolan i Jönköping. Syftet var att undersöka omfattningen av hållbar utveckling i undervisningen på strategisk nivå, programnivå, kursplanenivå och undervisningsnivå. Ett ytterligare syfte var att utifrån en analys av resultatet föreslå åtgärder som kan stärka högskolan i arbetet med utbildning för hållbar utveckling. Kartläggningen började med ett liknande upplägg på samtliga fackhögskolor men fick också anpassas till förutsättningarna på varje skola. Resultatet av kartläggningen visar skillnader mellan de olika fackhögskolorna i hur hållbarhetsfrågor inkluderas i undervisningen. Allt från att ingen kursplan innehållande hållbar utveckling identifierats till att undervisningen måste inkludera ett visst antal högskolepoäng. Kartläggningen visar också att tolkningarna av hållbar utveckling och undervisning för/om hållbar utveckling varierar mellan enskilda lärare. På Hälsohögskolan är området osynligt i kursplaner och inkluderandet av hållbar utveckling i undervisningen bygger på enskilda lärares engagemang. På Högskolan för lärande och kommunikation skiljer det sig mellan olika program där inslaget av hållbar utveckling varierar från att behandlas ingående till att inte synas explicit. Internationella handelshögskolan har prioriterat arbete med etiska och sociala frågor i utbildning och ekologisk hållbarhet är mindre framträdande. Det finns dock kurser som inkluderar ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner. Jönköpings tekniska högskola har en genomarbetad strategi för hur hållbar utveckling skall finnas med i utbildningarna. Varje utbildning skall integrera minst sex högskolepoäng. Sammantaget konstateras fortsatta förbättringsmöjligheter för Högskolan i Jönköping på strategisk nivå, programnivå, kursplanenivå och undervisningsnivå. Skillnader mellan bolagen, programmen och kurserna kan utnyttjas som en tillgång i förbättringsarbetet. En framgångsfaktor verkar vara att som JTH ha med hållbar utveckling i strategidokument med tydliga mål på omfattning samt att kursplaner innehåller moment som förklarar hur hållbar utveckling avhandlas. Vi rekommenderar också att tydliga mål sätts upp på varje fackhögskola och att lärare ges tid och resurser att ta del av de verktygslådor för hållbar utveckling som finns (en lista på sådana finns i rapporten). Ytterligare förslag på hur implementering kan stimuleras ges också, så som skapande av nätverk, införlivande av ämnet i högskolepedagogiska kurser samt högskolegemensamma temadagar för studenter