Ротаційно–ударна обробка спіралей шнеків

Forskningsinriktningen vid den historiska avdelningen vid Linköpings universitet har sedan länge en stark socialhistorisk profil. kollektivens vardag studeras på en rad områden, på olika nivåer och över sinsemellan skilda tidsperioder. Det gäller inom såväl agrara som industriella miljöer, på samhällelig liksom på grupp-, familje- och individnivå samt över tid som omspänner senantiken till det sena 1900-talets historia. Hur identiteter skapas, tillägnas och förändras är en alltmer växande inriktning, liksom anknytningen till socialpolitiska ideer, normsystem, attityder, värderingar och mentaliteter. Även den  rättshistoriska och ekonomiskhistoriska forskningen ryms inom detta fält. Den historiska demografin utgör också traditionellt en stark del av det socialhistoriska fältet. Studier av arbeta och ohälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsopolitik ligger långt framme. Bredden i den socialhistoriska profilen morsvaras av en mångfald melodologiska inslag. Skriftserien Socialhistoria i Linköping uppmärksammar denna profil och vilka uttryck den tar sig i grundutbildningen. I serien publiceras i första hand uppsatser skrivna på C- och D- nivå, men även bidrag från lärare och doktorander vid avdelningen förekommer. Detta nummer av Socialhistoria i Linköping är en specialutgåva till Svenska historikermötet i Linköping 23-25 april 199

Blir man frisk av kultur?

Att det sätt på vilket människan väljer eller tvingas att leva har betydelse för hennes hälsa är en mycket gammal insikt. Den kanske rent av är äldre än den medicinska läkekonsten, eftersom tanken att det är enklare att förebygga än att bota redan uppkomna sjukdomar finns i alla äldre idétraditioner. Att följa moraliska och dietiska regler, delta i religiösa riter och kulturtraditioner samt att omfatta gemensamma åskådningar och läror har uppfattats som en förutsättning för ett individuellt och kollektivt välbefinnande. Det finns också många exempel på att man i såväl äldre som nyare tid uppfattat deltagandet i någon form av kulturell tradition eller rit som en slags sjukdomsbehandling

Maten och vetenskapen. Näringslära, kostvanestudier och socialpolitik ca 1880-1960

The science of nutrition, social surveys and social policy in Sweden, c. 1880–1960. By Roger Qvarsell. In the late 1880s, the new nutritional science was introduced in Sweden, foremost at the Karolinska institute in Stockholm and with the physiologist Robert Tigerstedt as the driving force. He organized both experimental studies on human metabolism and social research concerning the eating habits among members of the working class. During the following decades, several studies concerning food supply and eating habits among the woodmen, living in cabins or shacks a long way from home during the winter season, was carried out. As it was very difficult to get new supplies, their eating habits were totally under control, and the scientific conditions for the studies closely resembled experimental research. In the 1930s these studies ended in governmental support for the building of better lodgings and the employment of female housekeepers. But at the same time new problems with the eating habits among the population were identified, most of these concerning the families with low income and many children. And after the Second World War, the new knowledge about the relationship between consumption of fat and heart diseases once again changed the role of medicine in the discussion of eating habits. It is almost impossible to evaluate the role of the nutritional science for the food and social policy during this period of modernization of Swedish society. But this story of the close relationship between science and politics should be seen as just one example of the role of scientific ideals and methods in the ambitious striving for a more rational and modern social policy during this period

Maten och vetenskapen. Näringslära, kostvanestudier och socialpolitik ca 1880-1960

The science of nutrition, social surveys and social policy in Sweden, c. 1880–1960. By Roger Qvarsell. In the late 1880s, the new nutritional science was introduced in Sweden, foremost at the Karolinska institute in Stockholm and with the physiologist Robert Tigerstedt as the driving force. He organized both experimental studies on human metabolism and social research concerning the eating habits among members of the working class. During the following decades, several studies concerning food supply and eating habits among the woodmen, living in cabins or shacks a long way from home during the winter season, was carried out. As it was very difficult to get new supplies, their eating habits were totally under control, and the scientific conditions for the studies closely resembled experimental research. In the 1930s these studies ended in governmental support for the building of better lodgings and the employment of female housekeepers. But at the same time new problems with the eating habits among the population were identified, most of these concerning the families with low income and many children. And after the Second World War, the new knowledge about the relationship between consumption of fat and heart diseases once again changed the role of medicine in the discussion of eating habits. It is almost impossible to evaluate the role of the nutritional science for the food and social policy during this period of modernization of Swedish society. But this story of the close relationship between science and politics should be seen as just one example of the role of scientific ideals and methods in the ambitious striving for a more rational and modern social policy during this period

Order and treatment : psychiatry and the care and treatment of the mentally ill in Sweden during the first half of the 19th century

During the first half of the 19th century institutions for the treatment of the insane were established throughout Europe and North America. These institutions were generally the result of government initiative and were founded on a belief that existed in the new psychiatric theories of treatment. Psychiatry was, at this time, an embryonic science, in which great conflict existed between different theoretical schools of thought, but in which a remarkable concensus existed regarding methods of treatment. Treatment was based on a view of the nature of man inspired by the philosophy of the Enlightenment, in which up-bringing was considered to be able to affect a person's entire character. In 1823, the Swedish Riksdag voted in favour of the etablishment of treatment hospitals. The background to this decision was the belief that it should be possible to diminish the costs of caring for the poor if mental illness could be treated. However, fears of a general increase in social unrest and philanthropic motives seem also to have been important factors. Sweden's first hospital for the treatment of the insane was established in Vadstena in 1826. Georg Engström (1 795-1 855) became the country's first full-time asylum doctor. Georg Engström was well-read in German, French and English psychiatric literature, but never himself formulated any psychiatric theory, neither did he write any articles of a principiai nature. His psychiatric activities may, however, be followed in his comprehensive medical journals and regular official reports. Engström saw the roots of mental illness in the existence of a surplus, a shortage, or an inbalance in the energy of the psyche. The cause of illness lay in the patients manner of living and, Engström stressed, in the importance of intense feelings and passions. The essence of treatment lay in the patient's being kept occupied and in his manner of living. Most of the recommendations for methods of treatment contained in the literature were tried out, a number of which — for example, being spun in a revolving chair — were quickly abandoned. The development of psychiatry and of the care and treatment of the mentally ill during the first half of the 19th century can be seen as a sign of the fact that science itself was developing and becoming paradigmatic. However, it is also possible the view developments from the perspective of the ideology of treatment and to focus on the way in which the philosophy of treatment and its concomitent optimism spread and reformed the old asylum system. Finally, it is also possible to observe developments from a pedagogical perspective, stressing the state's desire for control and order in a situation in which there were fears of an increasing social unrest.Behandlar huvudsakligen Georg Engström och förhållandena vid Vadstena hospitaldigitalisering@um

Arvspolitik och sociala frågor : Allmänna Arvsfonden och ett samhälle i förändring

Syftet med den här aktuella skriften är att ge en första redovisning av ett pågående arbete om Allmänna arvsfondens verksamhet från dess tillkomst 1928 till 2008. Vi har valt att i en förhoppningsvis lättillgänglig form berätta om en del av den allmänna historiska bakgrunden tillfondens tillkomst, något om verksamhetens inriktning samt ge ett par mycket konkreta exempel på ärenden som kan belysa de levnads- och samhällsförhållanden som man hade att förhålla sig till. Tyngdpunkten ligger på den första hälften av fondens åttioåriga verksamhet, medan den senare utvecklingen behandlas i en kommande studie. Av utrymmesskäl är redovisningen av det material som använts begränsad i denna första skrift från arbetet.  Detaljerade hänvisningar till arkivmaterial, tidningsartiklar och offentligt tryck kommer i en kommande mer utförlig rapport

Arvspolitik och sociala frågor : Allmänna Arvsfonden och ett samhälle i förändring

Syftet med den här aktuella skriften är att ge en första redovisning av ett pågående arbete om Allmänna arvsfondens verksamhet från dess tillkomst 1928 till 2008. Vi har valt att i en förhoppningsvis lättillgänglig form berätta om en del av den allmänna historiska bakgrunden tillfondens tillkomst, något om verksamhetens inriktning samt ge ett par mycket konkreta exempel på ärenden som kan belysa de levnads- och samhällsförhållanden som man hade att förhålla sig till. Tyngdpunkten ligger på den första hälften av fondens åttioåriga verksamhet, medan den senare utvecklingen behandlas i en kommande studie. Av utrymmesskäl är redovisningen av det material som använts begränsad i denna första skrift från arbetet.  Detaljerade hänvisningar till arkivmaterial, tidningsartiklar och offentligt tryck kommer i en kommande mer utförlig rapport