Relevance of microbial finished product testing in food safety management

Management of microbiological food safety is largely based on good design of processes, products and procedures. Finished product testing may be considered as a control measure at the end of the production process. However, testing gives only very limited information on the safety status of a food. If a hazardous organism is found it means something, but absence in a limited number of samples is no guarantee of safety of a whole production batch. Finished product testing is often too little and too late. Therefore most attention should be focussed on management and control of the hazards in a more pro-active way by implementing an effective food safety management system. For verification activities in a food safety management system, finished product testing may however be useful. For three cases studies; canned food, chocolate and cooked ham, the relevance of testing both of finished products and the production environment is discussed. Since the level of control of different processes can be largely different it is beneficial if the frequency of sampling of finished products and production environments would be related to the associated human health risk, which can be assessed on the basis of risk assessment and epidemiological data. Keywords: Sampling; Verification; Microbiological food safet

Do landscape properties influence the migration of Ospreys? : a study of migration patterns using GIS

Tre fiskgjusar utrustades med sändare innehållande GPS-mottagare inför hösten 2006. Sändarna gav information om fågelns position varje timme under hela flytten från Sverige till Afrika. Data från sändarna användes i den här studien tillsammans med marktäckedata för att ta fram en metod för att undersöka samband mellan landskapet och olika aspekter av flytten. Fiskgjusen förväntades välja en väg som passerar områden med stor tillgång på föda och i dessa områden flyga långsammare. Fiskgjusar äter fisk och därmed är det i sjöar och vattendrag som de hittar sin föda. Två olika metoder användes för att utvärdera tillgången på vatten i landskapet. 1. Andelen vatten beräknades inom buffertzoner runt flygvägen. 2. Avståndet till närmsta vatten från flygvägen beräknades. Vägvalet analyserades genom att jämföra den verkliga vägen med antingen simulerade vägar, eller den kortaste vägen. Vägar simulerades genom att dela upp den verkliga vägen i olika segment och kasta om dem. Den kortaste vägen skapades genom att dra en rak linje från start till mål varje dag. För att undersöka om fiskgjusarna flög snabbare inom områden med mycket vatten jämfördes flytthastigheten med andelen vatten. Flyttvägen delades upp i segment för vilka hastighet och andel vatten i buffertzoner runt dem beräknades. Marktäckedata fanns tillgänglig i 1 km upplösning globalt, 250 och 100 m för Europa och 25 m för Sverige. En jämförelse av olika data visade att metoden för att beräkna avstånd till vatten var mer beroende av upplösning än metoden för beräkning av andel vatten. Inga säkra slutsatser kunde dras om fiskgjusarnas beteende under flytten. Det enda resultat som var signifikant var när påverkan på vägval av avstånd till vatten analyserades, men eftersom resultatet baserades på 1 km upplösning i data är det tveksamt om det är tillförlitligt. Inget samband hittades mellan andelen vatten och flyttväg. Det skulle kunna bero på den grova upplösningen i marktäckedata. Under flera dagar var andelen vatten 0 % när den beräknades med 1 km upplösning, även i de områden där det i finare upplösning i data visade sig finnas vatten. Något samband mellan flyghastighet och andel vatten kunde inte visas. Antagligen påverkas hastigheten mer av vilken tid på dagen det är. Det verkar fungera bättre att dela in vägen i längre dagslånga segment istället för att dela upp varje dag.Three Ospreys were fitted with satellite transmitters including GPS receivers in autumn 2006. These transmitters provide hourly data of the birds’ positions during their migration from Sweden to Africa. These data, together with land cover data, was used in this study to develop a method for investigating the influence of landscape properties on different aspects of bird migration. The Ospreys were assumed to choose a route that goes through a landscape rich in feeding habitat and in these areas the migration speed was believed to be slower. Since Ospreys feed on fish their feeding habitat consists of water. Two different methods were developed to estimate the availability of feeding habitat in the landscape: 1. The proportion of water within buffer areas around the route was calculated. 2. The distance to nearest water body from the route was calculated. The choice of route was analysed by comparing the real route to either simulated routes or the shortest route. The comparison was made for each day. Routes were simulated by rearranging the different segments of the real route. The shortest route was drawn as a straight line from the first to the last position of the day. The relation between migration speed and the proportion of water in the landscape was tested. The route was divided into different segments and the proportion of water and speed for each segment was calculated. Land cover data was available in 1 km resolution globally, 250 and 100 m for Europe and 25 m for Sweden. An evaluation of land cover data showed that the calculation of distance to water was more resolution dependent than calculating the proportion of water. No definite conclusions about the Osprey’s behaviour could be drawn. The only significant result was from the comparison between distance to water and choice of route, but since this was done with 1 km resolution it is not very reliable. When the proportion of water was calculated to analyse the migration route no relationship was found. This could be because of the coarse resolution in data. On several of the days the proportion of water was 0 % when the 1 km resolution in data was used, even in areas where there was water represented in finer resolution data. Migration speed did not seem to be dependent on the proportion of water. Only when the days were not divided into segments there is some indication that there is a relationship. The time of day probably affects the length of the segments to a greater extent than proportion of water