5 research outputs found

    Optimization of CarG crystals : a protein involved in the biosynthesis of 1-carbapen-2-em-3-carboxylic acid (Car); a beta-lactam antibiotic

    Get PDF
    Carbapenems are one of the most widely used groups of antibiotics because of their broad spectrum against both gram positive and gram negative bacteria. The biosynthesis of the simplest carbapenem, 1-carbapen-2-em-3- carboxylic acid (Car) is controlled by an operon of eight genes, CarA-H. CarG is believed to possess a function of self-resistance but the mechanism is not solved. The structure of CarG was solved a few years ago. The aim of this study was to improve the crystal quality to open up for further binding studies on CarG. The protein was purified in a 4 step process; Ni2+-column, desalting, MonoQ and gelfiltration. MonoQ was added to the previous protocol with hope to further purify the protein. Different screening protocols were used and as in earlier studies of CarG, AmSO4 was a suitable precipitant. Crystals were obtained in a concentration range between 1.3-1.8 M AmSO4 and pH 7.5 and 8, respectively. Using these conditions seeding techniques and cocrystallization with imipenem and meropenem were performed. In this study I show that by adding MonoQ chromatography to the purification protocol bigger crystals and more single crystals can be obtained. Seeding, in drops with no substrate added, resulted in more square-shaped crystals but often much thinner crystals. Results from cocrystallization and seeding with imipenem show no improvement in crystal quality. Cocrystallization with meropenem gave clear crystals but was not further improved by seeding

    Process intensification through integration of upstream perfusion cell culture with downstream continuous chromatography in monoclonal antibody production

    Get PDF
    Process intensification is gaining interest as a strategy to reduce production costs, while improving product quality and throughput in the manufacturing of biopharmaceuticals. For a competitive production process, continuous or semi-continuous upstream and downstream processing can be employed. Compared with a process performed in batch runs, continuous processing allows for increased capacity utilization and eliminates or minimized the need for intermediate hold-up steps. Here, we describe the integration of a high-performing upstream cell culture process with downstream purification utilizing new emerging technologies such as periodic counter-current (PCC) chromatography and straight-through processing (STP). A high-cell density perfusion process based on commercially available ActiCHO™ cell culture media was developed for a MAb-producing Chinese hamster ovary (CHO) cell line. Medium prototypes were evaluated in small scale using the single-use ReadyToProcess WAVE™ 25 bioreactor system. Medium optimization resulted in a final process with a cell-specific perfusion rate (CSPR) of less than 50 pL/cell/d. Process performance was verified at laboratory scale using single-use stirred-tank bioreactor systems. Productivity and product quality of the developed perfusion process were compared with a standard fed-batch process. MAb capture on MabSelect SuRe™ LX protein A chromatography medium (resin) was performed in a three-column PCC (3C PCC) setup. The capture step was followed by two polishing steps using Capto™ S ImpAct ion exchange and Capto adhere multimodal ion exchange media in serially connected columns in a STP setup. MAb purity and yield of the developed continuous processes were compared with traditional setups performed in batch runs. In this case study, we demonstrate the feasibility of integrated upstream and downstream MAb processing performed in a continuous manner. The developed process shows a performance equivalent to traditional processing performed in batch runs

    Efficient approaches for perfusion medium development

    Get PDF
    Here, we present a fast and convenient strategy for developing a high-cell density perfusion process for antibody-producing Chinese hamster ovary (CHO) cells based on the commercially available ActiCHO™ Media System. ActiCHO P base medium was used as a starting point and ActiCHO Feed-A and Feed-B were added in various concentrations as supplements. The resulting perfusion medium prototypes were first evaluated in batch cultures, applying a design of experiment (DoE) strategy (Figure 1), and then tested in small-scale perfusion cultures in rocking single-use WAVE bioreactor™ systems (Figure 2). The medium optimization resulted in a final process with a cell-specific perfusion rate (CSPR) of less than 50 pL/cell/d, which is a more than 45% decrease compared with the starting process conditions. The performance of the perfusion process was further validated in lab-scale single-use stirred-tank bioreactor systems. Productivity and product quality of the perfusion process were compared with a standard fed-batch culture process

    Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av uppföljningssamtal med närstående efter dödsfall på en intensivvårdsavdelning

    No full text
    Intensivvårdssjuksköterskorna ska kunna stödja och hjälpa närstående med hantering av kris och sorgereaktioner i livets slutskede. Även stödja och informera närstående i samband med organdonation. Årligen avlider det ca 3500 patienter på intensivvårdsavdelningar runt om i Sverige. När en anhörig avlider på en intensivvårdsavdelning kan många frågor uppstå en tid efter dödsfallet som de närstående behöver få svar på. Därför erbjuder många intensivvårdsavdelningar uppföljningssamtal efter dödsfall. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av uppföljningssamtalet med närstående till patienter som avlidit på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes för att få kunskap om sjuksköterskans upplevelse av uppföljningssamtalet. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta intensivvårdssjuksköterskor från fyra olika intensivvårdsavdelningar på olika sjukhus i Västra götalandsregionen. Insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i två huvudkategorier inför samtalet med närstående och intensivvårdssjuksköterskans samtal med närstående. Resultatet visade att alla intensivvårdsavdelningar hade uppföljningssamtal i någon form och att alla intensivvårdssjuksköterskorna är positiva och känner trygghet till uppföljningssamtalet.  Det framkom att på några intensivvårdsavdelningar fick inte alla närstående möjlighet till uppföljningssamtal utan endast närstående till patienter som blivit organdonatorer. Vilket medför att vissa närstående förlorar möjligheten till dessa viktiga möten och samtal som gynnar närstående i deras sorgearbete

    Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av uppföljningssamtal med närstående efter dödsfall på en intensivvårdsavdelning

    No full text
    Intensivvårdssjuksköterskorna ska kunna stödja och hjälpa närstående med hantering av kris och sorgereaktioner i livets slutskede. Även stödja och informera närstående i samband med organdonation. Årligen avlider det ca 3500 patienter på intensivvårdsavdelningar runt om i Sverige. När en anhörig avlider på en intensivvårdsavdelning kan många frågor uppstå en tid efter dödsfallet som de närstående behöver få svar på. Därför erbjuder många intensivvårdsavdelningar uppföljningssamtal efter dödsfall. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av uppföljningssamtalet med närstående till patienter som avlidit på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes för att få kunskap om sjuksköterskans upplevelse av uppföljningssamtalet. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta intensivvårdssjuksköterskor från fyra olika intensivvårdsavdelningar på olika sjukhus i Västra götalandsregionen. Insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i två huvudkategorier inför samtalet med närstående och intensivvårdssjuksköterskans samtal med närstående. Resultatet visade att alla intensivvårdsavdelningar hade uppföljningssamtal i någon form och att alla intensivvårdssjuksköterskorna är positiva och känner trygghet till uppföljningssamtalet.  Det framkom att på några intensivvårdsavdelningar fick inte alla närstående möjlighet till uppföljningssamtal utan endast närstående till patienter som blivit organdonatorer. Vilket medför att vissa närstående förlorar möjligheten till dessa viktiga möten och samtal som gynnar närstående i deras sorgearbete
    corecore