Constructing Gender in the Economics Lab

Several experimental studies on altruism have found women to be more generous than men. We investigate whether observed gender gaps in generosity can be explained by experimental setting, where some settings are more conducive than others to activating gender identity and social norms. In a dictator game we study priming along two dimensions: 1) some subjects enter their gender on the first page of the questionnaire (Pre) while others enter their gender on the last page (Post) and 2) some subjects are seated in single-sex rooms (Homogeneous) while others are seated in gender-mixed rooms (Mixed). It turns out that gender differences occur (women are more generous than men) only for the combination Pre and Mixed. The effect is driven by males: men are sensitive to priming, while women are not.Gender roles; social norms; altruism; generosity; dictator game; priming

making a case for a qualitative research approach

Participative Enterprise Modelling (PEM) has been used in Information Systems Development and Business Development for some time now. Research has shown that the full and positive effects of PEM methods heavily depends on the ability of its users to manage situational factors, which characterise, influence and constrain development situations where it is used. Therefore, a shift must be made in method development, from the invention of new methods to the development of guidelines for the practical use of current methods in various situations. Such a shift calls for research into the complex relationships between situational factors in development processes. This paper discusses the challenges of investigating the impact of situational factors on PEM and outlines an approach to be used as part of ongoing research

Building knowledge repositories with enterprise modelling and patterns – from theory to practice

An approach to building knowledge repositories, Enterprise Knowledge Patterns (EKP), has been developed and applied throughout a number of research projects, most recently in the ELEKTRA, HyperKnowledge1 and EKLär projects. The EKP approach combines Enterprise Modelling with organisational patterns. Systematic evaluations of applying the approach have been carried out in two of the projects, while the third project is currently running. The aim of this paper is to provide an overview of the evaluation results and to share practical experiences from building knowledge repositories with Enterprise Modelling and organisational patterns. We discuss issues concerning the knowledge content of pattern based knowledge repositories, the language used to express knowledge in organisational patterns and technology support for storing and retrieving knowledge components.

What is Folk Music?

Qu’est-ce que le folklore? présente une discussion de lanature des chansons traditionelles entretenues par David Spalding, Ann Lederman, Ken Persson, et Jay Rahn — quatre directeurs de la Société canadienne de musique folklorique — pendant la réunion du bureau de direction en 1987

Miljöstrategi: Miljökrav, profil, organisation samt medvetande

The main reason for this project is my interest of our environment. What are our two largest grocerychains doing to maintain our environment? The aim of the project is to show the consumer which similarities and differences there are between ICA and Coop. My questions are: What are ICA and Coop doing to satisfy the demands to preserve our environment, are they going further than they have to? What do they think is important? Environment, price, consumer friendly? Answers: ICA and Coop are working to keep up with the demands, but are they doing more than they have to? The branch is a close world; it's hard to get impartial information. They are turning towards different consumer groups. ICA and Coop has different ways to interest consumers, ICA points out the importance of the meals, while Coop points at the environment. New questions has risen during my work: How far will their own brandnames go? Will ICA, Coop and others have their own farms, producers and suppliers? How can the consumer be protected? The competition will decrease with an increase of their own brandnames.Bakgrunden till den här uppsatsen är framförallt mitt intresse för miljö som fick mig att undra över två av våra största butikskedjors olika strategier och trovärdighet. Som småbarnsförälder började jag fundera över hur jag ska kunna välja rätt butik för att bevara vår miljö och natur till våra barn. Syftet med den här rapporten är att undersöka likheter och skillnader mellan ICA och Coop, framförallt hur de framställer sig själv gentemot kunden. Jag vill ge läsaren, den enskilda konsumenten, en uppfattning om vad ICA och Coop gör för miljön, hur påverkar de oss kunder att välja det miljövänliga alternativet, hur ser deras profil egentligen ut? Mina frågeställningar: hur hanterar ICA och Coop de olika miljökrav som förekommer t.ex. inom transport, kraven på sina egna leverantörer? Gör de bara vad de är tvungna att göra? Kan ICA och Coop kanske gå ännu längre för att stärka sina miljövänliga profiler? Vilka profiler har ICA och Coop idag? Vad tycker de själva är viktigt? Billigt, miljövänligt, kundvänligt? Jag har bl.a. undersökt historiken för att få en inblick i hur och varför ICA och Coop startade och för att se om det har någon betydelse för dagens strategier. Andra ämnesområden jag har fördjupat mig i är bl. a. organisation, egna varumärken, transporter och olika butikskoncept. En slutsats är att både ICA och Coop jobbar för att nå upp till de krav som är ställda på branschen, frågan är om de gör mer än de måste. Detaljhandeln är en sluten bransch och det är svårt att få tag på opartisk information. ICA och Coop riktar sig till olika konsumentgrupper, men slåss samtidigt om de konsumenter som står och väger mellan de två. ICA och Coop har olika strategier för att locka till sig kunder, ICA trycker på gemensamma måltider och Coop framhäver sin miljömedvetenhet. Nya frågeställningar som har dykt upp under arbetets gång: Hur långt kommer det här med egna varumärken att gå? Kommer ICA, Coop och andra dagligvarukedjor i framtiden att ha egna gårdar, producentled och leverantörer? Vilka konsekvenser kan detta få? Hur pass insynsskyddat och kontrollerat blir det då, hur skyddas kunden? Vad gör EU? Med alla egna märkesvaror minskar konkurrensen på lika villkor

Why resilience is unappealing to social science : Theoretical and empirical investigations of the scientific use of resilience

Resilience is often promoted as a boundary concept to integrate the social and natural dimensions of sustainability. However, it is a troubled dialogue from which social scientists may feel detached. To explain this, we first scrutinize the meanings, attributes, and uses of resilience in ecology and elsewhere to construct a typology of definitions. Second, we analyze core concepts and principles in resilience theory that cause disciplinary tensions between the social and natural sciences (system ontology, system boundary, equilibria and thresholds, feedback mechanisms, self-organization, and function). Third, we provide empirical evidence of the asymmetry in the use of resilience theory in ecology and environmental sciences compared to five relevant social science disciplines. Fourth, we contrast the unification ambition in resilience theory with methodological pluralism. Throughout, we develop the argument that incommensurability and unification constrain the interdisciplinary dialogue, whereas pluralism drawing on core social scientific concepts would better facilitate integrated sustainability research.Peer reviewe