171 research outputs found
SisÀpuolisen lÀmmöneristÀmisen vaikutukset massiivitiiliseinien kosteustekniseen toimintaan
Vanhojen massiivitiiliseinien lÀmmöneristyskyky on nykyÀÀn rakennettaviin uudiskohteisiin verrattuna heikko, mutta niiden energiankulutusta voidaan vÀhentÀÀ lisÀlÀmmöneristÀmisen avulla. LÀmmöneriste on lÀmpö- ja kosteusteknisesti parasta sijoittaa alkuperÀisten rakenteiden ulkopuolelle, jotka siirtyvÀt siten lÀmpimÀmpiin ja kuivempiin olosuhteisiin. Ratkaisuna ulkopuolinen lÀmmöneriste muuttaa kuitenkin tiilijulkisivun ulkonÀköÀ, mikÀ ei ole yleensÀ rakennussuojelun nÀkökulmasta sallittua.
SisÀpuolinen lÀmmöneristys on kosteusteknisesti haastava tapa parantaa massiivitiiliseinÀn lÀmmöneristÀvyyttÀ, sillÀ rakenteita rasittavat sekÀ sisÀilmasta vesihöyryn diffuusiolla siirtyvÀ kosteus ettÀ tiileen sadevedestÀ kapillaarisesti imeytyvÀ vesi. SisÀpintaan asennettava höyrynsulku ei ole toimiva ratkaisu, koska se estÀÀ rakenteeseen tunkeutuneen sadeveden kuivumisen sisÀÀnpÀin. Ratkaisuna voidaan kÀyttÀÀ kapillaarista lÀmmöneristettÀ, joka voi varastoida kosteutta nesteenÀ ja vesihöyrynÀ, ja siirtÀÀ materiaalin huokosverkoston kapillaari-imun avulla rakenteen sisÀpintaa kohti, josta kosteus voi kuivua sisÀilmaan.
Tutkimuksessa etsittiin kosteusteknisesti toimivia sisÀpuolelta eristettyjÀ rakenteita nykyilmaston ja ennustetun tulevaisuuden ilmaston olosuhteissa kÀyttÀmÀllÀ FRAME-projektissa valmistunutta rakenteiden kosteusteknisen toiminnan analysointimenetelmÀÀ. Rakenteet mallinnettiin yksiulotteisina lÀmpö- ja kosteustekniseen laskentaan sopivalla WUFI Pro 6.5 -ohjelmalla, ja rakenteiden toimivuutta arvioivana toimintakriteerinÀ kÀytettiin Suomalaisen homemallin homeindeksin maksimiarvoa. Homeen kasvua ei sallittu tiilimuurin sisÀpuolisissa rakennekerrosten rajapinnoissa, joten toimintakriteerin raja-arvoksi valittiin Mmax < 1.
Kosteusteknisesti parhaiksi rakenteiksi todettiin kalsiumsilikaatilla lÀmmöneristetyt rakenteet, mutta niiden toimivuus vuoden 2100 ilmastossa vaikutti epÀvarmalta. Kalsiumsilikaattieristeen toiminta heikentyi oleellisesti, jos rakenteessa kÀytettiin sen kanssa yhteensopimatonta sisÀverhouslevyÀ tai rakenteen sisÀpinnassa vesihöyrytiivistÀ pinnoitetta. EpÀvarmuutta sisÀltÀvien reunaehtojen ja materiaaliominaisuuksien vaikutuksia saatuihin tuloksiin arvioitiin useiden herkkyystarkasteluiden avulla, ja etenkin tiilen materiaaliominaisuuksien havaittiin vaikuttavan homeindeksien suuruuksiin merkittÀvÀsti.
Rakenteiden toimivuutta voitiin parantaa merkittÀvÀsti sadeveden imeytymistÀ tiileen vÀhentÀvÀn impregnointikÀsittelyn avulla. Impregnoinnin avulla 100 mm kalsiumsilikaattieristys havaittiin kosteusteknisesti toimivaksi ratkaisuksi myös tulevaisuuden ilmastossa
Model selection for metabolomics : predicting diagnosis of coronary artery disease using automated machine learning (AutoML)
MOTIVATION: Selecting the optimal machine learning (ML) model for a given dataset is often challenging. Automated ML (AutoML) has emerged as a powerful tool for enabling the automatic selection of ML methods and parameter settings for the prediction of biomedical endpoints. Here, we apply the tree-based pipeline optimization tool (TPOT) to predict angiographic diagnoses of coronary artery disease (CAD). With TPOT, ML models are represented as expression trees and optimal pipelines discovered using a stochastic search method called genetic programing. We provide some guidelines for TPOT-based ML pipeline selection and optimization-based on various clinical phenotypes and high-throughput metabolic profiles in the Angiography and Genes Study (ANGES). RESULTS: We analyzed nuclear magnetic resonance-derived lipoprotein and metabolite profiles in the ANGES cohort with a goal to identify the role of non-obstructive CAD patients in CAD diagnostics. We performed a comparative analysis of TPOT-generated ML pipelines with selected ML classifiers, optimized with a grid search approach, applied to two phenotypic CAD profiles. As a result, TPOT-generated ML pipelines that outperformed grid search optimized models across multiple performance metrics including balanced accuracy and area under the precision-recall curve. With the selected models, we demonstrated that the phenotypic profile that distinguishes non-obstructive CAD patients from no CAD patients is associated with higher precision, suggesting a discrepancy in the underlying processes between these phenotypes. AVAILABILITY AND IMPLEMENTATION: TPOT is freely available via http://epistasislab.github.io/tpot/. SUPPLEMENTARY INFORMATION: Supplementary data are available at Bioinformatics online
CLU, CR1 and PICALM genes associate with Alzheimer's-related senile plaques
Introduction
APOE is the strongest risk gene for sporadic Alzheimer's disease (AD) so far. Recent genome wide association studies found links for sporadic AD with CLU and CR1 involved in AÎČ clearance, and PICALM affecting intracellular trafficking.
Methods
We investigated the associations of senile plaques (SP) and neurofibrillary tangles (NFT) with the proposed risk genes and APOE, in the Tampere Autopsy Study (TASTY) series (603 cases), a sample of the general population (0 to 97 yrs), who died out-of-hospital.
Results
Age and the APOEΔ4 allele associated strongly with all phenotypes of SP, as expected. In age and APOEΔ4 adjusted analyses, compared to the most common homozygous genotype, burnt out SP were more common among carriers of the C-allele of CLU, whereas the T-allele of PICALM and C-allele of CR1 were linked with lower SP coverage. We found no significant associations between any of the genetic variants and NFT.
Conclusions
Marginal effects from CLU, CR1 and PICALM suggest that these genes have minimal effects on the development of AD lesions.BioMed Central Open acces
Environmental Radiation Monitoring in Finland : Annual Report 2022
YHTEENVETO
TÀmÀ raportti on yhteenveto ympÀristön sÀteilyvalvonnan tuloksista Suomessa vuonna 2022. Tuloksia raporttiin ovat toimittaneet SÀteilyturvakeskuksen lisÀksi Ilmatieteen laitos ulkoilman kokonaisbeeta-aktiivisuudesta.
YmpÀristön sÀteilyvalvontaohjelma sisÀltÀÀ ulkoisen annosnopeuden jatkuvan ja automaattisen valvonnan, ulkoilman radioaktiivisten aineiden ja kokonaisbeeta-aktiivisuuden valvonnan sekÀ radioaktiivisen laskeuman, pinta- ja talousveden, jÀtelietteen, maidon ja elintarvikkeiden radioaktiivisuuden sÀÀnnöllisen seurannan. LisÀksi ohjelmaan sisÀltyy ihmisen kehossa olevien radioaktiivisten aineiden seuranta sekÀ asuntojen sisÀilman radonin seuranta. TÀmÀ raportti sisÀltÀÀ myös yhteenvedot ItÀmeren radioaktiivisuusvalvonnan tuloksista ja ympÀristön sÀteilyvalvontaan kuuluvien osaohjelmien aihekohtaisista selvityksistÀ.
Vuoden 2022 tulokset osoittavat, ettÀ ympÀristössÀ olevat keinotekoiset radioaktiiviset aineet ovat pÀÀosin perÀisin vuoden 1986 Tƥernobylin onnettomuudesta ja ilmakehÀssÀ 1950- ja 1960-luvuilla tehdyistÀ ydinkokeista. Keinotekoisten radioaktiivisten aineiden mÀÀrÀ ympÀristössÀ vÀhenee.
Vuoden 2022 aikana neljÀssÀ ulkoilmasta kerÀtyssÀ nÀytteessÀ havaittiin vÀhÀisiÀ mÀÀriÀ muualta kuin Tƥernobylin ydinlaitosonnettomuudesta perÀisin olevia keinotekoisia radioaktiivisia aineita. Havaittujen radioaktiivisten aineiden alkuperÀÀ ei voitu varmuudella selvittÀÀ. Vuoden aikana havaittujen keinotekoisten radioaktiivisten aineiden mÀÀrÀt ulkoilmassa olivat ÀÀrimmÀisen pieniÀ eikÀ niillÀ ole vaikutuksia ihmisten terveyteen.
Ulkoinen sÀteilyn valvontaverkko toimi hyvin. Mittausasemien tuloksista kerÀttiin ulkoisen sÀteilyn valvontatietojen hallintajÀrjestelmÀ USVAan yli 97 % kaikkien mittausasemien tuottamista mit-tauksista. Puuttuvat tiedot aiheutuivat laitehÀiriöistÀ tai tietoliikenneongelmista.
Vuoden 2022 aikana valvontaverkon GM-anturit hÀlyttivÀt kerran syyn ollessa tekninen vika. Spektrometriverkon kautta ei tullut hÀlytyksiÀ.
Laskeuma- ja talousvesinĂ€ytteiden tritiumpitoisuudet olivat vĂ€lillĂ€ 1 â 3 Bq/l. Elintarvikkeista ei havaittu yli 600 Bq/kg ylittĂ€viĂ€ 137Cs:n aktiivisuuspitoisuuksia. TĂ€tĂ€ pitoisuutta ei suositella ylitettĂ€vĂ€ksi, kun saatetaan markkinoille luonnonvaraista riistaa, metsĂ€marjoja ja -sieniĂ€ sekĂ€ jĂ€rvikaloja.
ItÀmerestÀ kerÀtyissÀ nÀytteissÀ nÀkyy edelleen Tƥernobylin onnettomuudesta perÀisin oleva 137Cs. Kuten muissakin ympÀristönÀytteissÀ, ItÀmerestÀ kerÀttyjen nÀytteidenradioaktiivisuuspitoisuudet ovat laskussa.
JÀtelietteessÀ havaittiin Tƥernobylin onnettomuudesta perÀisin olevaa 137Cs:a, luonnon radioaktiivisia aineita ja sairaalasta kÀytettyjÀ radioaktiivisia aineita. Radionuklideja kÀyttÀvien sairaalojen syöpÀklinikoiden ja isotooppiosastojen potilaiden eritteet kulkeutuvat jÀtevesipuhdistamoon ja nÀkyvÀt siten jÀtelietteissÀ.
YmpÀristön keinotekoisten radioaktiivisten aineiden aiheuttama sÀteilyaltistus vuonna 2022 oli alle 0,02 mSv, mikÀ on pieni suomalaisten vuotuiseen keskimÀÀrÀiseen annokseen 5,9 mSv verrattuna. Vuoden 2022 tulokset osoittavat, ettÀ vuoden aikana ympÀristöön ei tapahtunut sellaisia radioaktiivisten aineiden pÀÀstöjÀ, joilla olisi haittavaikutuksia ihmisen terveydelle tai ympÀristölle Suomessa.
SisÀilman radonin (222Rn) pÀÀasiallinen lÀhde on maaperÀn uraanipitoinen kiviaines. Korkeita radonpitoisuuksia esiintyy niissÀ rakennuksissa, joiden perustusrakenteet eivÀt ole riittÀvÀn tiiviitÀ estÀmÀÀn radonpitoisen maaperÀn huokosilman pÀÀsyn sisÀtiloihin. Tehokkaimmin radonia torjutaan rakennusvaiheen toimenpiteillÀ, eli rakentamalla alapohjarakenteet tiiviiksi ja asentamalla lattialaatan alle radonputkisto. STUKin mittauksissa vuonna 2022 asuntomittausten radonpitoisuuden mediaani oli 109 Bq/m3 ja 15 % radonpitoisuuden vuosikeskiarvoista oli suurempi kuin viitearvo 300 Bq/m3.
RadonrekisteristÀ, johon tallennetaan STUKin tekemien asuntojen radonmittaustulokset, saadut pitoisuuksien tunnusluvut yliarvioivat kaikkien Suomen asuntojen radonpitoisuuksia, koska tunnettujen korkeiden radonpitoisuuksien alueilla asuntoja mitataan enemmÀn kuin matalien radonpitoisuuksien alueella.
Suomalaisten keskimÀÀrÀisen vuotuisen sÀteilyannoksen mÀÀrittÀmistÀ kÀsitellÀÀn STUKin julkaisussa STUK-A263 Suomalaisten keskimÀÀrÀinen efektiivinen annos vuonna 2018.SAMMANDRAG
Denna rapport Àr ett sammandrag av övervakningen av strÄlning i miljön i Finland 2022. Resultaten i rapporten kommer förutom frÄn StrÄlsÀkerhetscentralen Àven frÄn Meteorologiska Institutet som har övervakat den totala betaaktiviteten i utomhusluften.
Programmet för övervakning av strĂ„lning i miljön omfattar fortlöpande automatisk övervakning av den externa dosraten, övervakning av radioaktiva Ă€mnen och den totala betaaktiviteten i utomhusluften samt regelbunden analys av radioaktivt nedfall och radioaktivitet i yt- och hushĂ„llsvatten, avloppsslam, mjölk och livsmedel. I programmet ingĂ„r dessutom uppföljning av radioaktiva Ă€mnen i mĂ€nniskokroppen och radon i inomhusluften i bostĂ€der. Denna rapport innehĂ„ller ocksĂ„ sammandrag av övervakningen av radioaktiviteten i Ăstersjön och sĂ€rskilda utredningar frĂ„n program gĂ€llande övervakningen av strĂ„lning i miljön.
Resultaten för 2022 visar att de artificiella radioaktiva Àmnena i miljön hÀrrör frÀmst frÄn olyckan i Tjernobyl 1986 och frÄn kÀrnvapenprov i atmosfÀren pÄ 1950- och 1960-talet. MÀngden artificiella radioaktiva Àmnen i miljön minskar.
Under 2022 kunde man i fyra prov observera smÄ mÀngder artificiella radioaktiva Àmnen i utomhusluften som inte hÀrstammade frÄn kÀrnkraftsolyckan i Tjernobyl. De observerade radioaktiva Àmnenas ursprung kunde inte utredas med sÀkerhet. MÀngderna artificiella radioaktiva Àmnen i uteluften som mÀttes under Äret var extremt smÄ och de har ingen som helst pÄverkan pÄ mÀnniskornas hÀlsa.
ĂvervakningsnĂ€tverket för extern strĂ„lning fungerade bra. Av resultaten frĂ„n mĂ€tstationerna samlades över 97 procent av de mĂ€tningar som alla mĂ€tstationer producerade i övervakningssystemet för extern strĂ„lning, USVA. Orsaken till att data saknades var störningar i utrustningen eller datakommunikationsproblem.
Under 2022 larmade övervakningsnÀtets GM-detektorer en gÄng pÄ grund av ett tekniskt fel. SpektrometernÀtverket gav inga larm.
Tritiumhalterna i nedfalls- och hushĂ„llsvattenproven var 1 â 3 Bq/l. I livsmedel observerades inga aktivitetskoncentrationer av 137Cs som överskred 600 Bq/kg. Det rekommenderas att inte överskrida denna halt nĂ€r vilt, skogsbĂ€r och skogssvamp samt insjöfisk slĂ€pps ut pĂ„ marknaden.
I proverna som samlats in frĂ„n Ăstersjön syns fortfarande 137Cs som hĂ€rstammar frĂ„n olyckan i Tjernobyl. Liksom i andra miljöprover hĂ„ller radioaktivitetshalterna i prov som samlats in frĂ„n Ăstersjön pĂ„ att sjunka.
I avloppsslam upptÀcktes 137Cs som hÀrstammar frÄn Tjernobyl, naturligt radioaktiva Àmnen och radioaktiva Àmnen som anvÀnts pÄ sjukhus. Avföring och urin frÄn patienter pÄ cancerkliniker och isotopavdelningar pÄ sjukhus som anvÀnder radionuklider hamnar pÄ avloppsreningsverket och syns dÀrför i avloppsslammet.
StrÄlningsexponeringen frÄn artificiella radioaktiva Àmnen i miljön var 2022 under 0,02 mSv, vilket Àr lÄgt jÀmfört med den genomsnittliga strÄldosen som finlÀndarna fÄr under ett Är, 5,9 mSv. Resultaten för 2022 visar att det under Äret inte intrÀffade nÄgra sÄdana utslÀpp av radioaktiva Àmnen i miljön som skulle ha haft nÄgra skadeverkningar pÄ mÀnniskors hÀlsa eller pÄ miljön i Finland.
Radon (222Rn) i inomhusluften hÀrstammar oftast frÄn uranhaltigt stenmaterial i marken. Höga radonhalter förekommer i byggnader vars grundkonstruktion inte Àr tillrÀckligt tÀt för att förebygga att radonhaltig luft trÀnger in i huset. Det effektivaste sÀttet att bekÀmpa radon Àr genom att vidta ÄtgÀrder i byggnadsskedet och bygga ett tÀtt bottenbjÀlklag och montera ett radonrörverk under golvplattan. Vid STUKs mÀtningar 2022 var medianvÀrdet för radonhalten i bostÀder 109 Bq/m3 och 15 procent av Ärsmedeltalen för radonhalten var över referensvÀrdet 300 Bq/m3.
Nyckeltalen för halterna som fÄtts frÄn radonregistret dit STUKs radonmÀtningsresultat för bostÀder sparas överskattar radonhalterna för alla bostÀder i Finland, eftersom det görs fler mÀtningar i bostÀder i sÄdana omrÄden dÀr man vet att radonhalten Àr hög Àn i omrÄden med lÄga radonhalter.
FaststÀllandet av finlÀndarnas genomsnittliga Ärliga strÄldos behandlas i STUK-publikationen STUK-A264 Den genomsnittliga effektiva dosen hos finlÀndarna 2018SUMMARY
This report is a summary of the results of environmental radiation monitoring in Finland in 2022. In addition to the Radiation and Nuclear Safety Authority, results to the report have been provided by the Finnish Meteorological Institute regarding the total beta emission activity of outdoor air.
The environmental radiological monitoring programme includes the continuous and automatic monitoring of the external dose rate, monitoring of radioactive substances and total beta activity in outdoor air as well as the regular radioactivity analysis of radioactive fallout, surface and domestic water, sewage sludge, milk and food. The programme also includes the monitoring of radioactive substances found in the human body and monitoring of the radon in the indoor air of dwellings. This report also includes summaries of the results of the Baltic Sea radioactivity monitoring and topical investigations of the sub-programmes that are a part of environmental radiation monitoring.
The 2022 results indicate that the artificial radioactive substances found in the environment are mostly from the Chernobyl disaster in 1986, and those in the atmosphere are from nuclear tests conducted in the 1950s and 1960s. The amount of artificial radioactive substances in the environment is decreasing.
During 2022, four outdoor air samples detected minuscule amounts of artificial radioactive substances that originate from sources other than the Chernobyl nuclear facility disaster. The source of the radioactive substances detected could not be established with certainty. The amounts of the artificial radioactive substances detected in outdoor air during the year were extremely small, and they do not have any impact on human health.
The external radiation monitoring network worked well. Of the measuring station results, more than 97% of the measurements produced at all measuring stations were collected in the external radiation monitoring data management system USVA. Any missing data was caused by equipment malfunctions or telecommunication problems.
In 2022, the GM sensors in the monitoring network triggered an alarm, which was caused by a technical malfunction. No alarms came through the spectrometer network.
The tritium concentrations in fallout and domestic water samples were in the 1 â 3 Bq/l range. In samples taken from foodstuffs, the 137Cs activity concentrations were found not to exceed 600 Bq/kg. It is a recommendation not to exceed this concentration when putting wild game, berries, mushroom and lake fish on the market.
137Cs originating from the Chernobyl disaster was observed in samples collected from the Baltic Sea. As in other samples collected from the environment, the radioactivity concentrations in samples collected from the Baltic Sea are decreasing.
Sewage sludge was found to contain 137Cs originating from the Chernobyl disaster, natural radioactive substances and radioactive substances used at hospitals. Secretions from patients in the cancer clinics and isotope wards of hospitals using radionuclides migrate to wastewater treatment plants and are thus evident in sewage sludge.
The radiation exposure caused by artificial radioactive substances in the environment was less than 0.02 in 2022, which is low compared to the average annual dose of 5.9 mSv in Finland. The 2022 results demonstrate that there were no releases of radioactive substances into the environment during the year that would have any detrimental impacts on human health or the environment in Finland.
The primary source of radon (222Rn) in indoor air is the rock material containing uranium in the soil. High radon concentrations occur in buildings whose foundations are not sufficiently well-sealed to prevent the entry of radon-carrying soil air into the indoor spaces. Radon is most effectively prevented by measures taken at the construction stage, i.e. by building the base floor structures to be leak-tight and installing radon piping under the floor slab. In the measurements carried out by STUK in 2022, the median for radon concentration in residential measurements was 109 Bq/m3 and 15% of the annual averages for radon concentration were greater than the reference value of 300 Bq/m3.
The concentration key figures available from the radon database, which stores the results of the radon measurement that STUK conducts on dwellings, overestimate the radon concentrations of all dwellings in Finland, because more measurements are carried out in areas of known high radon concentration than in areas of low radon concentration.
The determination of the average annual radiation dose to Finns is discussed in STUK publication STUK-A263 Suomalaisten keskimÀÀrÀinen efektiivinen annos vuonna 2018 (Average effective dose of Finns in 2018)
Accumulation of Lewy-Related Pathology Starts in Middle Age : The Tampere Sudden Death Study
When effective treatments against neurodegenerative diseases become a reality, it will be important to know the age these pathologies begin to develop. We investigated alpha-synuclein pathology in brain tissue of the Tampere Sudden Death Studyâunselected forensic autopsies on individuals living outside hospital institutions in Finland. Of 562 (16â95 years) participants, 42 were positive for Lewy-related pathology (LRP). The youngest LRP case was aged 54 years, and the frequency of LRP in individuals aged â„50 years was 9%. This forensic autopsy study indicates LRP starts already in middle age and is more common than expected in the â„50 years-of-age non-hospitalized population. ANN NEUROL 2024.Peer reviewe
Local C-Reactive Protein Expression in Obliterative Lesions and the Bronchial Wall in Posttransplant Obliterative Bronchiolitis
The local immunoreactivity of C-reactive protein (CRP) was studied in a heterotopic porcine model of posttranplant obliterative bronchiolitis (OB). Bronchial allografts and control autografts were examined serially 2â28 days after subcutaneous transplantation. The autografts stayed patent. In the allografts, proliferation of inflammatory cells (P < .0001) and fibroblasts (P = .02) resulted in occlusion of the bronchial lumens (P < .01). Influx of CD4+ (P < .001) and CD8+ (P < .0001) cells demonstrated allograft immune response. CRP positivity simultaneously increased in the bronchial walls (P < .01), in macrophages, myofibroblasts, and endothelial cells. Local CRP was predictive of features characteristic of OB (R = 0.456â0.879, P < .05âP < .0001). Early obliterative lesions also showed CRP positivity, but not mature, collagen-rich obliterative plugs (P < .05). During OB development, CRP is localized in inflammatory cells, myofibroblasts and endothelial cells probably as a part of the local inflammatory response
Proprotein Convertase Subtilisin/Kexin Type 9 (PCSK9) Gene Is a Risk Factor of Large-Vessel Atherosclerosis Stroke
BACKGROUND/PURPOSE: Genetic variation in proprotein convertase subtilisin/kexin type 9 (PCSK9) gene has been recently identified as an important determinant of plasma LDL-cholesterol and severity of coronary heart disease. We studied whether the PCSK9 gene is linked to the risk of ischemic stroke (IS) and with the development of intracranial atherosclerosis. METHODS/RESULTS: The pivotal E670G polymorphism, tagging an important haplotype of the PCSK9 gene, was genotyped in two independent studies. The Belgium Stroke Study included 237 middle aged (45-60) Belgian patients, with small-vessel occlusion (SVO) and large-vessel atherosclerosis stroke (LVA), and 326 gender and ethnicity matched controls (>60 yrs) without a history of stroke. In multivariate analysis the minor allele (G) carriers appeared as a significant predictor of LVA (OR = 3.52, 95% CI 1.25-9.85; p = 0.017). In a Finnish crossectional population based consecutive autopsy series of 604 males and females (mean age 62.5 years), G-allele carriers tended to have more severe allele copy number-dependent (p = 0.095) atherosclerosis in the circle of Willis and in its branches. CONCLUSION: Our findings in this unique combination of clinical and autopsy data, provide evidence that PCSK9 gene associates with the risk of LVA stroke subtype, and suggest that the risk is mediated by the severity of intracranial atherosclerosis.Journal ArticleResearch Support, Non-U.S. Gov'tinfo:eu-repo/semantics/publishe
Environmental Radiation Monitoring in Finland : Annual Report 2023
YHTEENVETO
TÀmÀ raportti on yhteenveto ympÀristön sÀteilyvalvonnan tuloksista Suomessa vuonna 2023. Tuloksia raporttiin ovat toimittaneet SÀteilyturvakeskuksen lisÀksi Ilmatieteen laitos ulkoilman kokonaisbeeta-aktiivisuudesta.
YmpÀristön sÀteilyvalvontaohjelma sisÀltÀÀ ulkoisen annosnopeuden jatkuvan ja automaattisen valvonnan, ulkoilman radioaktiivisten aineiden ja kokonaisbeeta-aktiivisuuden valvonnan sekÀ radioaktiivisen laskeuman, pinta- ja talousveden, jÀtelietteen, maidon ja elintarvikkeiden radioaktiivisuuden sÀÀnnöllisen seurannan. LisÀksi ohjelmaan sisÀltyy ihmisen kehossa olevien radioaktiivisten aineiden seuranta sekÀ asuntojen sisÀilman radonin seuranta. TÀmÀ raportti sisÀltÀÀ myös yhteenvedot ItÀmeren radioaktiivisuusvalvonnan tuloksista ja ympÀristön sÀteilyvalvontaan kuuluvien osaohjelmien aihekohtaisista selvityksistÀ.
Vuoden 2023 tulokset osoittavat, ettÀ ympÀristössÀ olevat keinotekoiset radioaktiiviset aineet ovat pÀÀosin perÀisin vuoden 1986 Tƥernobylin onnettomuudesta ja ilmakehÀssÀ 1950- ja 1960-luvuilla tehdyistÀ ydinkokeista. Keinotekoisten radioaktiivisten aineiden mÀÀrÀ ympÀristössÀ vÀhenee.
Vuoden 2023 aikana kahdeksassa ulkoilmasta kerÀtyssÀ nÀytteessÀ havaittiin vÀhÀisiÀ mÀÀriÀ muualta kuin Tƥernobylin ydinlaitosonnettomuudesta perÀisin olevia keinotekoisia radioaktiivisia aineita. Havaittujen radioaktiivisten aineiden alkuperÀÀ ei voitu varmuudella selvittÀÀ. Vuoden aikana havaittujen keinotekoisten radioaktiivisten aineiden mÀÀrÀt ulkoilmassa olivat ÀÀrimmÀisen pieniÀ eikÀ niillÀ ole vaikutuksia ihmisten terveyteen.
Ulkoinen sÀteilyn valvontaverkko toimi hyvin. Mittausasemien tuloksista kerÀttiin ulkoisen sÀteilyn valvontatietojen hallintajÀrjestelmÀ USVAan yli 97 % kaikkien mittausasemien tuottamista mittauksista. Puuttuvat tiedot aiheutuivat laitehÀiriöistÀ tai tietoliikenneongelmista.
Vuoden 2023 aikana valvontaverkon GM-anturit hÀlyttivÀt viisi kertaa. Kolme hÀlytyksistÀ aiheutui radiografisista kuvauksista anturin lÀhellÀ ja kaksi hÀlytystÀ aiheutui teknisestÀ virhetilanteesta.
Laskeuma- ja talousvesinĂ€ytteiden tritiumpitoisuudet olivat vĂ€lillĂ€ 1 â 2 Bq/l. Elintarvikkeista havaittiin muutamasta metsĂ€sieninĂ€ytteestĂ€ yli 600 Bq/kg ylittĂ€viĂ€ 137Cs:n aktiivisuuspitoisuuksia. TĂ€tĂ€ pitoisuutta ei suositella ylitettĂ€vĂ€ksi, kun saatetaan markkinoille luonnonvaraista riistaa, metsĂ€marjoja ja -sieniĂ€ sekĂ€ jĂ€rvikaloja. Elintarvikkeiden kĂ€yttĂ€minen on kuitenkin turvallista, eikĂ€ metsĂ€sienien runsaskaan kĂ€yttö aiheuta merkittĂ€vÀÀ sĂ€teilyaltistusta. Vuonna 2023 tutkittiin myös marjanĂ€ytteitĂ€. NĂ€issĂ€ 137Cs-aktiivisuuspitoisuudet olivat metsĂ€marjoilla vĂ€lillĂ€ 1 â 150 Bq/kg ja viljellyillĂ€ mansikoilla 2 Bq/kg tai alle sen.
ItÀmerestÀ kerÀtyissÀ nÀytteissÀ nÀkyy edelleen Tƥernobylin onnettomuudesta perÀisin oleva 137Cs. Kuten muissakin ympÀristönÀytteissÀ, ItÀmerestÀ kerÀttyjen nÀytteidenradioaktiivisuuspitoisuudet ovat laskussa.
JÀtelietteessÀ havaittiin Tƥernobylin onnettomuudesta perÀisin olevaa 137Cs:a, luonnon radioaktiivisia aineita ja sairaalasta kÀytettyjÀ radioaktiivisia aineita. Radionuklideja kÀyttÀvien sairaalojen syöpÀklinikoiden ja isotooppiosastojen potilaiden eritteet kulkeutuvat jÀtevesipuhdistamoon ja nÀkyvÀt siten jÀtelietteissÀ.
YmpÀristön keinotekoisten radioaktiivisten aineiden aiheuttama sÀteilyaltistus vuonna 2023 oli alle 0,02 mSv, mikÀ on pieni suomalaisten vuotuiseen keskimÀÀrÀiseen annokseen 5,9 mSv verrattuna. Vuoden 2023 tulokset osoittavat, ettÀ vuoden aikana ympÀristöön ei tapahtunut sellaisia radioaktiivisten aineiden pÀÀstöjÀ, joilla olisi haittavaikutuksia ihmisen terveydelle tai ympÀristölle Suomessa.
Suomalaisten keskimÀÀrÀisen vuotuisen sÀteilyannoksen mÀÀrittÀmistÀ kÀsitellÀÀn STUKin julkaisussa STUK-A263 Suomalaisten keskimÀÀrÀinen efektiivinen annos vuonna 2018.SAMMANDRAG
Denna rapport Àr ett sammandrag av övervakningen av strÄlning i miljön i Finland 2023. Resultaten i rapporten kommer förutom frÄn StrÄlsÀkerhetscentralen Àven frÄn Meteorologiska Institutet som har övervakat den totala betaaktiviteten i utomhusluften.
Programmet för övervakning av strĂ„lning i miljön omfattar fortlöpande automatisk övervakning av den externa dosraten, övervakning av radioaktiva Ă€mnen och den totala betaaktiviteten i utomhusluften samt regelbunden analys av radioaktivt nedfall och radioaktivitet i yt- och hushĂ„llsvatten, avloppsslam, mjölk och livsmedel. I programmet ingĂ„r dessutom uppföljning av radioaktiva Ă€mnen i mĂ€nniskokroppen och radon i inomhusluften i bostĂ€der. Denna rapport innehĂ„ller ocksĂ„ sammandrag av övervakningen av radioaktiviteten i Ăstersjön och sĂ€rskilda utredningar frĂ„n program gĂ€llande övervakningen av strĂ„lning i miljön.
Resultaten för 2023 visar att de artificiella radioaktiva Àmnena i miljön hÀrrör frÀmst frÄn olyckan i Tjernobyl 1986 och frÄn kÀrnvapenprov i atmosfÀren pÄ 1950- och 1960-talet. MÀngden artificiella radioaktiva Àmnen i miljön minskar.
Under 2023 kunde man i Ätta prov observera smÄ mÀngder artificiella radioaktiva Àmnen i utomhusluften som inte hÀrstammade frÄn kÀrnkraftsolyckan i Tjernobyl. De observerade radioaktiva Àmnenas ursprung kunde inte utredas med sÀkerhet. MÀngderna artificiella radioaktiva Àmnen i uteluften som mÀttes under Äret var extremt smÄ och de har ingen som helst pÄverkan pÄ mÀnniskornas hÀlsa.
ĂvervakningsnĂ€tverket för extern strĂ„lning fungerade bra. Av resultaten frĂ„n mĂ€tstationerna samlades över 97 procent av de mĂ€tningar som alla mĂ€tstationer producerade i övervakningssystemet för extern strĂ„lning, USVA. Orsaken till att data saknades var störningar i utrustningen eller datakommunikationsproblem.
Under 2023 larmade övervakningsnÀtets GM-detektorer fem gÄnger. Tre av larmen orsakades av radiografiska provningar i nÀrheten av detektorn, tvÄ av tekniska fel.
Tritiumhalterna i nedfalls- och hushĂ„llsvattenproven var 1 â 2 Bq/l. I livsmedel observerades i nĂ„gra prov av skogssvamp aktivitetskoncentrationer av 137Cs som överskred 600 Bq/kg. Det rekommenderas att inte överskrida denna halt nĂ€r vilt, skogsbĂ€r och skogssvamp samt insjöfisk slĂ€pps ut pĂ„ marknaden. AnvĂ€ndningen av livsmedel Ă€r dock trygg och inte heller en riklig anvĂ€ndning av skogssvamp orsakar en betydande exponering för strĂ„lning. Ă
r 2023 undersöktes ocksĂ„ prov av bĂ€r. I dessa var aktivitetskoncentrationerna av 137Cs 1â150 Bq/kg i skogsbĂ€r och 2 Bq/kg eller lĂ€gre i odlade jordgubbar.
I proverna som samlats in frĂ„n Ăstersjön syns fortfarande 137Cs som hĂ€rstammar frĂ„n olyckan i Tjernobyl. Liksom i andra miljöprover hĂ„ller radioaktivitetshalterna i prov som samlats in frĂ„n Ăstersjön pĂ„ att sjunka.
I avloppsslam upptÀcktes 137Cs som hÀrstammar frÄn Tjernobyl, naturligt radioaktiva Àmnen och radioaktiva Àmnen som anvÀnts pÄ sjukhus. Avföring och urin frÄn patienter pÄ cancerkliniker och isotopavdelningar pÄ sjukhus som anvÀnder radionuklider hamnar pÄ avloppsreningsverket och syns dÀrför i avloppsslammet.
StrÄlningsexponeringen frÄn artificiella radioaktiva Àmnen i miljön var 2023 under 0,02 mSv, vilket Àr lÄgt jÀmfört med den genomsnittliga strÄldosen som finlÀndarna fÄr under ett Är, 5,9 mSv. Resultaten för 2023 visar att det under Äret inte intrÀffade nÄgra sÄdana utslÀpp av radioaktiva Àmnen i miljön som skulle ha haft nÄgra skadeverkningar pÄ mÀnniskors hÀlsa eller pÄ miljön i Finland.
FaststÀllandet av finlÀndarnas genomsnittliga Ärliga strÄldos behandlas i STUK-publikationen STUK-A264 Den genomsnittliga effektiva dosen hos finlÀndarna 2018.SUMMARY
This report is a summary of the results of environmental radiation monitoring in Finland in 2023. In addition to the Radiation and Nuclear Safety Authority, results to the report have been provided by the Finnish Meteorological Institute regarding the total beta emission activity of outdoor air.
The environmental radiological monitoring programme includes the continuous and automatic monitoring of the external dose rate, monitoring of radioactive substances and total beta activity in outdoor air as well as the regular radioactivity analysis of radioactive fallout, surface and domestic water, sewage sludge, milk and food. The programme also includes the monitoring of radioactive substances found in the human body and monitoring of the radon in the indoor air of dwellings. This report also includes summaries of the results of the Baltic Sea radioactivity monitoring and topical investigations of the sub-programmes that are a part of environmental radiation monitoring.
The 2023 results indicate that the artificial radioactive substances found in the environment are mostly from the Chernobyl disaster in 1986, and those in the atmosphere are from nuclear tests conducted in the 1950s and 1960s. The amount of artificial radioactive substances in the environment is decreasing.
During 2023, eight outdoor air samples detected minuscule amounts of artificial radioactive substances that originate from sources other than the Chernobyl nuclear facility disaster. The source of the radioactive substances detected could not be established with certainty. The amounts of the artificial radioactive substances detected in outdoor air during the year were extremely small, and they do not have any impact on human health.
The external radiation monitoring network worked well. Of the measuring station results, more than 97% of the measurements produced at all measuring stations were collected in the external radiation monitoring data management system USVA. Any missing data was caused by equipment malfunctions or telecommunication problems.
In 2023, the GM sensors of the monitoring network issued five alarms. Three alarms were caused by radiographic imaging near the sensor and two alarms by a technical error. The tritium concentrations in fallout and domestic water samples were in the 1 â 12 Bq/l range. In samples taken from foodstuffs, 137Cs activity concentrations exceeding 600 Bq/kg were observed in a few samples of wild mushrooms. This is the recommended maximum concentration when putting wild game, berries, mushrooms and lake fish on the market. However, the foodstuffs are safe to use, and even heavy use of wild mushrooms does not cause significant radiation exposure. In 2023, samples of berries with 137Cs activity concentrations between 1 and 150 Bq/kg in wild berries and 2 Bq/kg or less in cultivated strawberries were also examined. 137Cs originating from the Chernobyl disaster was observed in samples collected from the Baltic Sea. As in other samples collected from the environment, the radioactivity concentrations in samples collected from the Baltic Sea are decreasing.
Sewage sludge was found to contain 137Cs originating from the Chernobyl disaster, natural radioactive substances and radioactive substances used at hospitals. Secretions from patients in the cancer clinics and isotope wards of hospitals using radionuclides migrate to wastewater treatment plants and are thus evident in sewage sludge.
The radiation exposure caused by artificial radioactive substances in the environment was less than 0.02 in 2023, which is low compared to the average annual dose of 5.9 mSv in Finland. The 2023 results demonstrate that there were no releases of radioactive substances into the environment during the year that would have any detrimental impacts on human health or the environment in Finland.
The determination of the average annual radiation dose to Finns is discussed in STUK publication STUK-A263 Suomalaisten keskimÀÀrÀinen efektiivinen annos vuonna 2018 (Average effective dose of Finns in 2018)
Haptoglobin Hp1 Variant Does Not Associate with Small Vessel Disease
Haptoglobin (Hp) is a plasma protein that binds free hemoglobin and protects tissues from oxidative damage. An Hp2 allele has been associated with an increased risk of cardiovascular complications. On the other hand, recent studies have suggested that Hp1 allele increases risk to develop severe cerebral small vessel disease. We aimed to replicate this finding in a first-ever stroke patient cohort. Hp was genotyped by PCR and gel electrophoresis in the Helsinki Stroke Aging Memory Study in patients with DNA and magnetic resonance imaging (MRI) available (SAM; n = 316). Lacunar infarcts and white matter lesions (WML) classified by Fazekas grading from brain MRI were associated with Hp genotypes. As population controls, we used participants of Cardiovascular diseasesâa sub study of Health 2000 Survey (n = 1417). In the SAM cohort, 63.0% of Hp1-1 carriers (n = 46), 52.5% of Hp1-2 carriers (n = 141) and 51.2% of Hp2-2 carriers (n = 129) had severe WML (p = 0.372). There was no difference in severe WMLs between Hp1-1 vs. Hp1-2 and Hp2-2 carriers (p = 0.201). In addition, 68.9% of Hp1-1 carriers (n = 45), 58.5% of Hp1-2 carriers (n = 135), and 61.8% of Hp2-2 carriers (n = 126) had one or more lacunar lesions (p = 0.472). There was no difference in the number of patients with at least one lacunar infarct between Hp1-1 vs. Hp1-2 and Hp2-2 groups (p = 0.322). Neither was there any difference when diabetic patients (type I and II) were examined separately. Hp1 allele is not associated with an increased risk for cerebral small vessel disease in a well-characterized Finnish stroke patient cohort
- âŠ