Pereddikesyre er et trumfkort for økologiske dambrug

Pereddikesyre produkter kan anvendes til vandrensning og kontrol af vandkvalitet i akvakultur systemer. Her beskrives seneste praktisake erfaringer med anvendelse af pereddikesyre (PAA) som alternativ til formalin, kloramin-T eller kobbersulfat. PAA har stærk antimikrobiel effekt, det er let-nedbrydelig og relativt sikkert i brug. PAA er en stærk oxidant og ligner ozon i virkemåde og henfald. Dette kan være en udfordring i forhold til optimeret brug og den mest lovende løsning synes at være kontinuert doserimng i lave doser. PAA er på listen over godkendte hjælpestoffer til økologisk akvakultur, hvor formalin er forbudt

Platsanknytning i stadsrummet

Idag värderas kulturella miljöer i staden allt högre i stadsplaneringsammanhang. Det är invånarnas ianspråktagande av stadens fysiska miljöer som skapar en dynamisk, levande och hållbar stad. Över tid utvecklar individer och grupper favoritplatser, platser som verkar identitetsskapande och väcker känslor av tillhörighet. Fenomenet benämns bl.a. som platsanknytning och är intressant att studera eftersom det ger en förklaring till hur människor tolkar sin omgivning och vad i den som är betydelsefullt. Eftersom människor har olika bakgrunder, förutsättningar och värderingar så varierar uppfattningen om vilka platser som är betydelsefulla. Det är därför svårt att studera platsanknytning närmare utan att fokusera på en specifik grupp, plats eller aktivitet. Den här uppsatsen angriper platsanknytning ur skateboardåkares perspektiv och fokuserar främst på deras ianspråktagande av stadens rum. Målet med uppsatsen är undersöka mekanismerna bakom skateboardåkares platsanknytning och därmed tillföra ytterligare ett perspektiv till befintlig litteratur rörande skateboard, arkitektur och platsanknytning. Uppsatsen är även tänkt att fungera som ett underlag för bevarandet och utvecklingen av dessa platser. För att uppnå målet kompletteras litteraturstudier med en autoetnografisk fältstudie. Resultaten diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk med syfte att beskriva relationen mellan de verksamma processerna i skateboardåkares platsanknytning. Den första delen av uppsatsen ämnar ge läsaren bakgrund till platskonceptet, appropriering samt skateboard som aktivitet. Den andra delen behandlar skejtares platsanknytning och är strukturerad kring ramverket som beskriver platsanknytning som en attityd indelad i tre olika nivåer: kognition, affektion och konnation. Avslutningsvis diskuteras slutsatser, uppsatsens betydelse och vidare forskning. I samband med detta utvärderas även ramverket och dess funktion för studier av det här slaget.Today cultural environments are increasingly valued in the context of city planning and sustainable cities are partially seen as a result of people’s use of public space. Over time citizens become attached to certain places, contributing to their sense of belonging and identity. Studying this phenomenon often referred to as “place attachment” is interesting as it provides an explanation to how people interpret their surroundings and what parts they consider meaningful. Since people have different backgrounds and values the opinion of what is considered meaningful will vary. It is therefore difficult to study place attachment further without focusing on a specific group, place or activity. Consequently, this paper aims to explain place attachment through skateboarders and their use of the city. The purpose is to contribute with further perspectives to the body of work addressing skateboarding, architecture and place attachment. The paper is also meant to serve as a basis for work concerning the preservation and development of places deemed as cultural heritage due to skateboarders use. In order to achieve this, literature studies are supplemented by an autoethnographic field study. The results are then discussed through the means of a theoretical framework aiming to better explain the different processes present in place attachment within skateboarding. The first part of the paper aspires to provide the reader with a background into the concept of place, appropriation and skateboarding as an activity. The second part explains place attachment within skateboarding and is structured around a framework that describes place attachment as an attitude divided into three different levels: cognition, affect and conation. The final section is dedicated to conclusions, the papers overall significance and further research. This section also includes an evaluation of the framework used and its relevance for studies into place attachment

Los pros y los contras del percarbonato de sodio

El artículo trata del uso de un agente desinfectante aprobado para acuicultura: percarbonato sódico (SPC). La substancia es un polvo que contiene peróxido de hidrógeno y es fácil de utilizar; cuando se añade a las instalaciones de los peces, el peróxido de hidrógeno se disuelve y se descompone formando oxígeno y agua. Este artículo presenta los resultados de mediciones realizadas en enero de 2017 tras una aplicación práctica en una granja de acuicultura orgánica. El estudio muestra que la aplicación de SPC resultó en una distribución uniforme de peróxido de hidrógeno en el agua, que se mantuvo durante unas pocas horas. Con el tratamiento se observó una liberación simultánea de oxígeno y también un incremento significativo del pH, algo que debe tenerse en cuenta para un óptimo manejo del SPC

The pros and cons of sodium percarbonate

The article deals with the use an approved aquaculture sanitizer: sodium-percarbonate (SPC).The substance is an easy to use powder containing hydrogen peroxide; when added to fish ponds hydrogen peroxide gets dissolved and subsequently decomposed into oxygen and water. This article presents the results from measurements in January 2017 in connection with practical application at an organic fish. The study showed that SPC leads to an evenly distribution of hydrogen peroxide in the water and maintained for a few hours. The water treatment causes oxygen liberation at the same time but also a significant pH increase which has to be taken into account for optimal management

Linking water treatment practices and fish welfare

Peracetic acids can be used as sanitizers to control water quality in aquaculture systems. As an alternative to formalin, chloramine-T or copper sulphate, PAA has strong anti-microbial effects, degrades quickly and is relatively safe to use. Its mode of action and associated rapid decay can make optimizing treatment protocols a challenge. Continuous low-dose applications seem to be a promising solution. In this preliminary study behavioral response was used to assess potential correlations with PAA dosage. A behavioral change or response is not necessarily an indication of compromised welfare. Supportive enzymatic, biochemical and physiological biomarkers can be used along with gill and epidermal histological measures to evaluate the effects on water treatment regimens. The ultimate goal is to define the therapeutic window where fish welfare is not compromised.PAA is among the few disinfectants approved for organic aquaculture