Ubiquitin carboxy-terminal hydrolase L1 (UCHL1) S18Y polymorphism in Alzheimer's disease

Alzheimer's disease (AD) is characterized by protein aggregates, i.e. senile plaques and neurofibrillary tangles. The ubiquitin-proteasome system has been proposed a role in proteolytic removal of these protein aggregates. Ubiquitin carboxy-terminal hydrolase L1 (UCHL1) is a de-ubiquitinating enzyme with important functions in recycling of ubiquitin. The S18Y polymorphism of the UCHL1 gene confers protection against Parkinson's disease. In this study, the genotype and allele frequencies of the UCHL1 S18Y polymorphism were investigated in 452 AD patients and 234 control subjects, recruited from four memory clinics in Sweden. Using a binary logistic regression model including UCHL1 allele A and APOE ε4 allele positivity, age and sex as covariates with AD diagnosis as dependent variable, an adjusted OR of 0.82 ([95% CI 0.55-1.24], P = 0.35) was obtained for a positive UCHL1 allele A carrier status. The present study thus do not support a protective effect of the UCHL1 S18Y polymorphism against AD

Phospholamban antisense oligonucleotides improve cardiac function in murine cardiomyopathy

Heart failure (HF) is a major cause of morbidity and mortality worldwide, highlighting an urgent need for novel treatment options, despite recent improvements. Aberrant Ca(2+) handling is a key feature of HF pathophysiology. Restoring the Ca(2+) regulating machinery is an attractive therapeutic strategy supported by genetic and pharmacological proof of concept studies. Here, we study antisense oligonucleotides (ASOs) as a therapeutic modality, interfering with the PLN/SERCA2a interaction by targeting Pln mRNA for downregulation in the heart of murine HF models. Mice harboring the PLN R14del pathogenic variant recapitulate the human dilated cardiomyopathy (DCM) phenotype; subcutaneous administration of PLN-ASO prevents PLN protein aggregation, cardiac dysfunction, and leads to a 3-fold increase in survival rate. In another genetic DCM mouse model, unrelated to PLN (Cspr3/Mlp(−/−)), PLN-ASO also reverses the HF phenotype. Finally, in rats with myocardial infarction, PLN-ASO treatment prevents progression of left ventricular dilatation and improves left ventricular contractility. Thus, our data establish that antisense inhibition of PLN is an effective strategy in preclinical models of genetic cardiomyopathy as well as ischemia driven HF

Samtalskultur vid provbedömning : interaktion och kontext i bedömningssamtal

Enighet och oenighet – lärares samtal om bedömning av muntlighet I gymnasieskolans kurser Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 innebär provet i muntlig framställning att eleven ska planera och hålla ett muntligt anförande inför en grupp. Vid bedömningen arbetar läraren med en bedömningsmatris, där de förväntningar som finns på elevernas anföranden presenteras utifrån ett antal givna normer. Ett antagande är att bedömningsmatrisen, med tillhörande kommentarer och bedömda elevprestationer, ska bidra till att en tolkningsgemenskap (Berge 2005:103 ff.) utvecklas bland Sveriges lärare om vad som utgör kvalitet i elevers muntlighet. Att en sådan gemenskap bör innehålla visst motstånd mot kollegers yttranden, och att motståndet kan leda till ny insikt, visar bland andra Matre & Solheim (2015:241) i en artikel om lärarsamtal om elevers skrivna texter. En pågående undersökning om bedömningen av kursprovet omfattar 57 elevers anföranden på 6 gymnasieskolor. Anförandena har samtliga filmats och bedömts av tre oberoende bedömare. Efter den individuella bedömningen har bedömarna samlats för ett samtal, då bedömningarna jämförts och diskuterats. Samtalen är ljudinspelade och utgör material i den delstudie som vi här presenterar. Studiens syfte är att undersöka hur de tre bedömarna i samtalen förhåller sig till de tolkningar av bedömningsmatrisens normer som presenteras av kollegerna i samtalen. Vilka delar av bedömningen orsakar oenighet i samtalen? I vilken mån och hur markerar de bedömande lärarna enighet respektive oenighet med kollegerna om hur normerna ska uppfattas och tillämpas? Med studien vill vi bidra med kunskap om hur givna normer om kvalitet i muntlig framställning kan uppfattas, användas och utmanas i lärares bedömningssamtal. Studiens metod är en form av samtalsanalys utifrån Linells (1998) begrepp topical episodes, vilka beskrivs som ”dynamic events, housing both action and topics” (s. 183). Resultatet visar bland annat vilka bedömningsfrågor som leder till topikala episoder där deltagarna visar oenighet med kollegerna. Vidare beskrivs hur deltagarna i turtagningen visar enighet och oenighet med varandra.   Litteratur   Berge, Kjell Lars, 2005: Studie 3. Skriveprøvenes pålitelighet. I: Ungdomers skrivekompetanse, Bind 1, Norsksensuren som kvalitetsutvurdering, red. av Kjell Lars Berge, Lars Siegfred Evensen, Frøydis Hertzberg, Wenche Vagle. Oslo: Universitetsforlaget. S. 101–113. Linell, Per, 1998: Approaching Dialogue. Talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Amsterdam: John Benjamins. Matre, Synnøve & Solheim, Randi, 2015: Laerarsamtalar om elevtekstar – mot eit felles fagspråk om skriving og vurdering. I: Alle tiders norskdidaktiker. Festskrift til Frøydis Hertzberg på 70-årsdagen, red. av Rita Hvistendahl & Astrid Roe. Oslo: Novus forlag. S. 219–243

Givna normer och egna : lärares matrisanvändning i bedömningssamtal om ett nationellt prov i muntlig framställning

Givna normer och egna – lärares samtal vid bedömning av ett nationellt prov i muntlig framställning I gymnasieskolans kurser Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 innebär provet i muntlig framställning att eleven ska planera och hålla ett muntligt anförande inför en grupp. Inför bedömningen arbetar läraren med en bedömningsmatris, där det som i vår studie ses som provets givna normer är sammanfattade. Ett antagande är att bedömningsmatrisen med tillhörande kommentarer och bedömda elevprestationer ska bidra till att en tolkningsgemenskap (Berge 2005:103 ff) ska utvecklas bland Sveriges lärare om vad som utgör kvalitet i elevprestationer. Att oenighet inom en tolkningsgemenskap kan vara både fruktbar och utvecklande hävdar bland andra Matre & Solheim (2015:224) i en artikel om lärarsamtal om elevers skrivna texter. En pågående undersökning om bedömningen av detta prov omfattar 65 elevers anföranden på 6 gymnasieskolor. Anförandena är filmade och samtliga har bedömts av tre oberoende bedömare. Efter den individuella bedömningen har bedömarna samlats för ett samtal, då bedömningarna jämförs och diskuteras. Samtalen är ljudinspelade och utgör material i den delstudie som vi här presenterar. Studiens syfte är att undersöka hur de tre bedömarna i samtalen förhåller sig till provets givna normer i bedömningsmatrisen. I vilken mån verkar de eniga om hur normerna ska uppfattas och tillämpas, och i vilken mån är de oeniga om detta? Utmanas provets normer genom att bedömarna ger uttryck för egna normer om kvalitet i och bedömning av muntlig framställning? Med studien vill vi bidra med kunskap om hur givna normer om kvalitet i muntlig framställning kan uppfattas, användas och utmanas av lärare i skolan.   Litteratur   Berge, Kjell Lars, 2005: Studie 3. Skriveprøvenes pålitelighet. I: Ungdomers skrivekompetanse, Bind 1, Norsksensuren som kvalitetsutvurdering, red. av Kjell Lars Berge, Lars Siegfred Evensen, Frøydis Hertzberg, Wenche Vagle. Oslo: Universitetsforlaget. S. 101–113. Matre, Synnøve & Solheim, Randi, 2015: Laerarsamtalar om elevtekstar – mot eit felles fagspråk om skrivingo g vurdering. I: Alle tiders norskdidaktiker. Festskrift til Frøydis Hertzberg på 70-årsdagen, red. av Rita Hvistendahl & Astrid Roe. Oslo: Novus forlag. S. 219–243

Samtalskultur vid provbedömning : interaktion och kontext i bedömningssamtal

Enighet och oenighet – lärares samtal om bedömning av muntlighet I gymnasieskolans kurser Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 innebär provet i muntlig framställning att eleven ska planera och hålla ett muntligt anförande inför en grupp. Vid bedömningen arbetar läraren med en bedömningsmatris, där de förväntningar som finns på elevernas anföranden presenteras utifrån ett antal givna normer. Ett antagande är att bedömningsmatrisen, med tillhörande kommentarer och bedömda elevprestationer, ska bidra till att en tolkningsgemenskap (Berge 2005:103 ff.) utvecklas bland Sveriges lärare om vad som utgör kvalitet i elevers muntlighet. Att en sådan gemenskap bör innehålla visst motstånd mot kollegers yttranden, och att motståndet kan leda till ny insikt, visar bland andra Matre & Solheim (2015:241) i en artikel om lärarsamtal om elevers skrivna texter. En pågående undersökning om bedömningen av kursprovet omfattar 57 elevers anföranden på 6 gymnasieskolor. Anförandena har samtliga filmats och bedömts av tre oberoende bedömare. Efter den individuella bedömningen har bedömarna samlats för ett samtal, då bedömningarna jämförts och diskuterats. Samtalen är ljudinspelade och utgör material i den delstudie som vi här presenterar. Studiens syfte är att undersöka hur de tre bedömarna i samtalen förhåller sig till de tolkningar av bedömningsmatrisens normer som presenteras av kollegerna i samtalen. Vilka delar av bedömningen orsakar oenighet i samtalen? I vilken mån och hur markerar de bedömande lärarna enighet respektive oenighet med kollegerna om hur normerna ska uppfattas och tillämpas? Med studien vill vi bidra med kunskap om hur givna normer om kvalitet i muntlig framställning kan uppfattas, användas och utmanas i lärares bedömningssamtal. Studiens metod är en form av samtalsanalys utifrån Linells (1998) begrepp topical episodes, vilka beskrivs som ”dynamic events, housing both action and topics” (s. 183). Resultatet visar bland annat vilka bedömningsfrågor som leder till topikala episoder där deltagarna visar oenighet med kollegerna. Vidare beskrivs hur deltagarna i turtagningen visar enighet och oenighet med varandra.   Litteratur   Berge, Kjell Lars, 2005: Studie 3. Skriveprøvenes pålitelighet. I: Ungdomers skrivekompetanse, Bind 1, Norsksensuren som kvalitetsutvurdering, red. av Kjell Lars Berge, Lars Siegfred Evensen, Frøydis Hertzberg, Wenche Vagle. Oslo: Universitetsforlaget. S. 101–113. Linell, Per, 1998: Approaching Dialogue. Talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Amsterdam: John Benjamins. Matre, Synnøve & Solheim, Randi, 2015: Laerarsamtalar om elevtekstar – mot eit felles fagspråk om skriving og vurdering. I: Alle tiders norskdidaktiker. Festskrift til Frøydis Hertzberg på 70-årsdagen, red. av Rita Hvistendahl & Astrid Roe. Oslo: Novus forlag. S. 219–243

Givna normer och egna : lärares matrisanvändning i bedömningssamtal om ett nationellt prov i muntlig framställning

Givna normer och egna – lärares samtal vid bedömning av ett nationellt prov i muntlig framställning I gymnasieskolans kurser Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 innebär provet i muntlig framställning att eleven ska planera och hålla ett muntligt anförande inför en grupp. Inför bedömningen arbetar läraren med en bedömningsmatris, där det som i vår studie ses som provets givna normer är sammanfattade. Ett antagande är att bedömningsmatrisen med tillhörande kommentarer och bedömda elevprestationer ska bidra till att en tolkningsgemenskap (Berge 2005:103 ff) ska utvecklas bland Sveriges lärare om vad som utgör kvalitet i elevprestationer. Att oenighet inom en tolkningsgemenskap kan vara både fruktbar och utvecklande hävdar bland andra Matre & Solheim (2015:224) i en artikel om lärarsamtal om elevers skrivna texter. En pågående undersökning om bedömningen av detta prov omfattar 65 elevers anföranden på 6 gymnasieskolor. Anförandena är filmade och samtliga har bedömts av tre oberoende bedömare. Efter den individuella bedömningen har bedömarna samlats för ett samtal, då bedömningarna jämförs och diskuteras. Samtalen är ljudinspelade och utgör material i den delstudie som vi här presenterar. Studiens syfte är att undersöka hur de tre bedömarna i samtalen förhåller sig till provets givna normer i bedömningsmatrisen. I vilken mån verkar de eniga om hur normerna ska uppfattas och tillämpas, och i vilken mån är de oeniga om detta? Utmanas provets normer genom att bedömarna ger uttryck för egna normer om kvalitet i och bedömning av muntlig framställning? Med studien vill vi bidra med kunskap om hur givna normer om kvalitet i muntlig framställning kan uppfattas, användas och utmanas av lärare i skolan.   Litteratur   Berge, Kjell Lars, 2005: Studie 3. Skriveprøvenes pålitelighet. I: Ungdomers skrivekompetanse, Bind 1, Norsksensuren som kvalitetsutvurdering, red. av Kjell Lars Berge, Lars Siegfred Evensen, Frøydis Hertzberg, Wenche Vagle. Oslo: Universitetsforlaget. S. 101–113. Matre, Synnøve & Solheim, Randi, 2015: Laerarsamtalar om elevtekstar – mot eit felles fagspråk om skrivingo g vurdering. I: Alle tiders norskdidaktiker. Festskrift til Frøydis Hertzberg på 70-årsdagen, red. av Rita Hvistendahl & Astrid Roe. Oslo: Novus forlag. S. 219–243

Givna normer och egna : lärares matrisanvändning i bedömningssamtal om ett nationellt prov i muntlig framställning

Givna normer och egna – lärares samtal vid bedömning av ett nationellt prov i muntlig framställning I gymnasieskolans kurser Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 innebär provet i muntlig framställning att eleven ska planera och hålla ett muntligt anförande inför en grupp. Inför bedömningen arbetar läraren med en bedömningsmatris, där det som i vår studie ses som provets givna normer är sammanfattade. Ett antagande är att bedömningsmatrisen med tillhörande kommentarer och bedömda elevprestationer ska bidra till att en tolkningsgemenskap (Berge 2005:103 ff) ska utvecklas bland Sveriges lärare om vad som utgör kvalitet i elevprestationer. Att oenighet inom en tolkningsgemenskap kan vara både fruktbar och utvecklande hävdar bland andra Matre & Solheim (2015:224) i en artikel om lärarsamtal om elevers skrivna texter. En pågående undersökning om bedömningen av detta prov omfattar 65 elevers anföranden på 6 gymnasieskolor. Anförandena är filmade och samtliga har bedömts av tre oberoende bedömare. Efter den individuella bedömningen har bedömarna samlats för ett samtal, då bedömningarna jämförs och diskuteras. Samtalen är ljudinspelade och utgör material i den delstudie som vi här presenterar. Studiens syfte är att undersöka hur de tre bedömarna i samtalen förhåller sig till provets givna normer i bedömningsmatrisen. I vilken mån verkar de eniga om hur normerna ska uppfattas och tillämpas, och i vilken mån är de oeniga om detta? Utmanas provets normer genom att bedömarna ger uttryck för egna normer om kvalitet i och bedömning av muntlig framställning? Med studien vill vi bidra med kunskap om hur givna normer om kvalitet i muntlig framställning kan uppfattas, användas och utmanas av lärare i skolan.   Litteratur   Berge, Kjell Lars, 2005: Studie 3. Skriveprøvenes pålitelighet. I: Ungdomers skrivekompetanse, Bind 1, Norsksensuren som kvalitetsutvurdering, red. av Kjell Lars Berge, Lars Siegfred Evensen, Frøydis Hertzberg, Wenche Vagle. Oslo: Universitetsforlaget. S. 101–113. Matre, Synnøve & Solheim, Randi, 2015: Laerarsamtalar om elevtekstar – mot eit felles fagspråk om skrivingo g vurdering. I: Alle tiders norskdidaktiker. Festskrift til Frøydis Hertzberg på 70-årsdagen, red. av Rita Hvistendahl & Astrid Roe. Oslo: Novus forlag. S. 219–243