Two Antarctic penguin genomes reveal insights into their evolutionary history and molecular changes related to the Antarctic environment

BACKGROUND: Penguins are flightless aquatic birds widely distributed in the Southern Hemisphere. The distinctive morphological and physiological features of penguins allow them to live an aquatic life, and some of them have successfully adapted to the hostile environments in Antarctica. To study the phylogenetic and population history of penguins and the molecular basis of their adaptations to Antarctica, we sequenced the genomes of the two Antarctic dwelling penguin species, the Adélie penguin [Pygoscelis adeliae] and emperor penguin [Aptenodytes forsteri]. RESULTS: Phylogenetic dating suggests that early penguins arose ~60 million years ago, coinciding with a period of global warming. Analysis of effective population sizes reveals that the two penguin species experienced population expansions from ~1 million years ago to ~100 thousand years ago, but responded differently to the climatic cooling of the last glacial period. Comparative genomic analyses with other available avian genomes identified molecular changes in genes related to epidermal structure, phototransduction, lipid metabolism, and forelimb morphology. CONCLUSIONS: Our sequencing and initial analyses of the first two penguin genomes provide insights into the timing of penguin origin, fluctuations in effective population sizes of the two penguin species over the past 10 million years, and the potential associations between these biological patterns and global climate change. The molecular changes compared with other avian genomes reflect both shared and diverse adaptations of the two penguin species to the Antarctic environment

Gyllene snittet och geometriförståelse på gymnasiet

Abstrakt Examensarbete i matematik för lärare, Titel: Gyllene snittet och geometriförståelse på gymnasiet. Författare: Simon Larsson Termin och år: VT 2015 Kursansvarig institution: Matematiska Vetenskaper Handledare: Jonny Lindström Examinator: Laura Fainsilber Rapportnummer: Nyckelord: Matematik, geometri, gyllene snittet, matematiska begrepp, Van Hiele-nivåer, förståelse, inlärning. Syftet med mitt arbete är att utreda vad det gyllene snittet innebär, samtidigt som detta förhoppningsvis ger mig en grund för att senare i arbetslivet kunna använda mig av denna kunskap för att konstruera matematikuppgifter som dels innefattar den mystik som finns kring gyllene snittet, men även ta ut eleverna mer i verkligheten och genom gyllene snittet visa hur matematik dyker upp på oväntade platser omkring oss där deras förmåga att analysera geometri blir bättre. Speciellt som både matematik- och naturkunskapslärare är det av intresse för mig, då naturen är en vanlig plats där detta snitt dyker upp. Den andra delen av uppgiften går dels ut på att undersöka hur elever i gymnasiet, årskurs två tolkar och utför geometri men även hur lärare utför och förhåller sig till geometriundervisningen. Uppgiften som eleverna löste var i grupper av tre, där jag spelade in elevernas samtal för att sedan kunna analysera dem. Jag kommer med hjälp av Van Hielenivåer försöka kategorisera var deras förståelse ligger samtidigt som jag isolerar vilken nivå som det möjligtvis finns kunskapsbrister på och föreslå vad som kan göras för att åtgärda dessa brister. Det framkom tydligt hur elevernas förmåga att ta fram tidigare inhämtad kunskap i en situation utan instruktioner var svårt för dem, där brist i deras analytiska förmåga var mest framträdande

Do characteristics of practices and general practitioners influence the yield of diabetes screening in primary care? The ADDITION Netherlands study

Objective. To investigate whether the yield of population-based diabetes screening is influenced by characteristics of the general practitioner ( GP) and the practice. Design. Cross-sectional study. Setting. Seventy-nine general practices in the south-western region of the Netherlands. Subjects. From 2002 to 2004, 56 978 people were screened for diabetes. GPs completed a questionnaire containing items on the GP ( age, gender, employment, special interest in diabetes, providing insulin therapy) and the practice ( setting, location, number of patients from ethnic minority groups, specific diabetes clinic, involvement of practice assistant, practice nurse or diabetes nurse in diabetes care). Main outcome measures. The ratio screen-detected diabetic patients/known diabetic patients per practice ( SDM/KDM) and the number of detected diabetic patients per practice adjusted for practice size and age distribution ( SDM per standardized practice). Results. The yield of screening per practice varied widely. Higher age of the GP ( regression coefficient 0.20; 95% confidence interval, CI 0.07-0.34), urban location ( -4.60; 95% CI -6.41 to -2.78) and involvement of the practice assistant ( 2.27; 95% CI 0.49-4.06) were independently associated with SDM/KDM. Using the other outcome variable, results were similar. Additionally, cooperation with a diabetes nurse was associated with a lower yield. Conclusion. A lower yield of screening, reflecting a lower prevalence of undiagnosed diabetes, was found in practices of younger GPs and in urban practices. A lower yield was not associated with an appropriate practice organization regarding diabetes care nor with a specialty of the GP in diabetes. The wide variation in the yield of screening stresses the importance of a screening programme in each general practice