Elite sport career processes : Analyze of a theoretical platform about career-transition-related factors based on deductive and inductive logic

The general aims of the study in this report is to: ·      analyze a theoretical platform about career-transition-related factors based on deductive and inductive logic through the results of nomothetic and idiographic studies. ·      argue that theoretical models can be re-oriented and restored through dialectical analysis. ·      describe and promote an extended theoretical model in order to understand career development aspects in sport. ·      contribute with research that generates conceptual understanding.  In the results in the studies, it was stated that both evidence and rejections shaped new understandings. The key finding in the empiric studies showed that the concept career development before, during and after the elite sport must be considered to be a process for maintaining lifelong learning and development, both inside and outside sport. Another finding was that transition from sport strongly relates with the adjustment tools and strategies and these adjustment processes were not straightforward, but complex. In general, the respondents verified the content about social and environmental perspectives and stressed the importance of preparing for a post-sport life and maintaining contacts useable for lifelong development. The model in its structure and by the content of the inherent concepts, formulate theoretical issues given by deductive analysis that emerge from transition processes in sport. In the presentation of the results in the studies, it was stated that both evidence and rejections shaped new understandings.

Elite sport career processes : Analyze of a theoretical platform about career-transition-related factors based on deductive and inductive logic

The general aims of the study in this report is to: ·      analyze a theoretical platform about career-transition-related factors based on deductive and inductive logic through the results of nomothetic and idiographic studies. ·      argue that theoretical models can be re-oriented and restored through dialectical analysis. ·      describe and promote an extended theoretical model in order to understand career development aspects in sport. ·      contribute with research that generates conceptual understanding.  In the results in the studies, it was stated that both evidence and rejections shaped new understandings. The key finding in the empiric studies showed that the concept career development before, during and after the elite sport must be considered to be a process for maintaining lifelong learning and development, both inside and outside sport. Another finding was that transition from sport strongly relates with the adjustment tools and strategies and these adjustment processes were not straightforward, but complex. In general, the respondents verified the content about social and environmental perspectives and stressed the importance of preparing for a post-sport life and maintaining contacts useable for lifelong development. The model in its structure and by the content of the inherent concepts, formulate theoretical issues given by deductive analysis that emerge from transition processes in sport. In the presentation of the results in the studies, it was stated that both evidence and rejections shaped new understandings.

From giving orders to engaging in dialogue : Military norms being challenged at the Swedish riding school

Equestrian sport is one of the largest sports among young girls in Sweden. A majority of these girls get their riding education at riding schools that provide horses and instructors. Previous research has pointed out that the Swedish riding school is characterised by a traditional stable culture that originated in army practices. Presently Swedish children and youth sport at large are undergoing a change driven by increased commercialisation and individualisation. The aim of this article is therefore to explore and analyse how Swedish riding instructors perceive and experience their professional role in regards to these changes. Interviews with 10 riding instructors have been analysed using a constructivist approach of Grounded theory, as well as institutional theory and institutional economic theory. It was discovered that the riding instructors, due to an economic recession, feel that the institutional arrangements of the riding schools have become governed by the economy. The riding instructors thus feel impelled to change and adapt to new teaching styles – from instruction characterised by giving orders to teaching characterised by dialogue. This study illustrates how economic challenges require continuous development of the riding instructors’ pedagogical ability, and have made them more aware of their profession, its historical heritage and norms

Analysis of training schedules in sports clubs. A study of seven team sports from an age and gender perspective

I Riksidrottsförbundets (RF) styrdokument Idrotten vill framgår att ett av de centrala målen för idrottsrörelsen är att alla som vill, oavsett ålder eller kön, ska få delta i den organiserade föreningsidrotten. För att uppnå detta mål krävs bland annat att fördelningen av träningstiderna, men även tillgängligheten till de olika träningsanläggningarna är jämlikt fördelade. Mot bakgrund av detta har syftet med studien varit att beskriva, kartlägga och analysera fördelningen av träningstider ur ett ålders- och könsperspektiv samt utifrån olika lagidrotter. Datainsamlingen genomfördes av Centrum för Marknadsanalys AB (CMA) och riktade sig till 417 (av totalt 6 800) slumpvis utvalda föreningar inom idrotterna bandy, basket, fotboll, handboll, innebandy, ishockey och volleyboll. Målgruppen för undersökningen var de idrotter som hade flest antal utövare och tillhörde kategorin lagidrotter. En ytterligare avgränsning var att respektive förening skulle bedriva verksamhet för såväl pojkar som flickor. Vid datainsamlingen kontaktades föreningarna inledningsvis via telefon, där ett antal attitydfrågor ställdes. Föreningarna skickade sedan in träningsscheman till CMA som registrerade materialet i en databas. På grund av svårigheter att nå alla föreningar via telefon, kompletterades undersökningen med ett brevledes utskick till slumpmässigt utvalda föreningar. Den slutgiltiga analysen, bearbetningen och avrapporteringen utfördes av forskargruppen Idrottsvetenskap på Karlstads universitet. Resultaten visar att majoriteten av de undersökta föreningarna har prioriteringsordningar för fördelning av träningstider och att dessa i första hand baseras på ålder och nivå på utövandet. I snitt driver 1 av 10 föreningar egna anläggningar där fotbollen dominerar med 1 av 5 föreningar med egen anläggning. Resultaten pekar på att fördelningen av träningstider i olika typer av anläggningar följer ett relativt traditionellt mönster inom de flesta undersökta idrottsgrenarna. Principen är att ju yngre deltagare i lagen desto tidigare träningstid. Man kan inte heller utläsa i materialet att någon grupp, pojkar eller flickor, skulle vara särskilt förfördelade, vilket överensstämmer med resultat från tidigare studier inom området. Denna studie pekar på ytterligare behov av såväl bred som fördjupad kunskap i frågor somrör detta angelägna problemområde. I framtida studier bör man således låta flera delar av idrotts-Sverige ingå i urvalet. Vidare bör de mest populära individuella idrottsgrenarna för unga idrottareingå. I detta sammanhang är det också relevant att kunna undersöka och analysera kvaliteten påde anvisade anläggningarna, då detta indirekt kan vara ett mått på en prioriteringsordning. I diskussionen förslås två rekommendationer, där den första vänder sig till landets kommuneroch andra ägare och förvaltare av idrottsanläggningar och RF. I de uthyrningsbestämmelser och principer för fördelning av tider som upprättas, skall det klart vara inskrivet att man beaktar att tiderna skall fördelas på ett sådant sätt att man eftersträvar ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Den andra rekommendationen ges till Sveriges skolor och den handlar om ett fördjupat samarbete mellan skolor och idrottsföreningar likt Handslagets satsning på integrering mellan skola och föreningsliv

Nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige

Syftet med studien var att undersöka nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av den svenska föreningsidrotten. Studien har en multi-metod design, där 422 nyanlända barn och ungdomar har besvarat en specialkonstruerad enkät, och 107 har deltagit i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att en fjärdedel av respondenterna deltar i svensk förenings-idrott, närmare en femtedel har slutat föreningsidrotta, medan drygt hälften aldrig har idrottat i en förening i Sverige. Främsta motiven till att förenings-idrotta i Sverige är relaterat till att ha roligt, att det är bra och att det utvecklar det svenska språket. En stor andel av de nyanlända barn och ungdomarna i stu-dien uppger att de tränar eller tävlar i träningsgrupper/lag som är blandat med aktiva från Sverige och andra länder. Av de som för närvarande inte föreningsidrottar uppger drygt hälften att de skulle vilja idrotta i en förening. I övrigt visade deltagarmönstren på att poj-kar deltar i dubbelt så hög utsträckning i föreningsidrott som flickor. Ensam-kommande barn och ungdomar och de som inte har uppehållstillstånd idrottar också i högre utsträckning jämfört med de som anlände tillsammans med sin familj. Studien resultat visade vidare att fotboll, kampsport och basket är de mest ut övade idrotterna i Sverige. Tidigare hade 43 procent utövat någon form av organiserad idrott i hemlandet inom främst fotboll, kampsport och volley-boll. Endast hälften av de som hade idrottat i organiserad form i hemlandet del-tar i föreningsidrott i Sverige. Närmare hälften av nyanlända barn och ungdomar i studien har själva sökt upp och tagit kontakt med idrottsföreningarna och frågat om de får börja idrotta, medan endast 5 procent uppger att de har blivit kontaktade av ledare/föreningar i syfte att locka dem till idrotten. De nyanlända barn och ungdomar som i stu-dien uppgav att de inte idrottar, prioriterar skolan i högre utsträckning, upp-lever sig vara allmänt sämre i idrott, har föräldrar som inte är likna angelägna att deras barn idrottar, och har bristande kunskaper om hur de ska göra för att börja i en förening, jämfört med de som idrottar i en förening. En av de faktorer som stack ut i fokusgruppintervjuerna, och i de öppna svaren i enkäten, var nyanlända barns och ungdomars upplevelser av idrottsföreningar-nas frånvaro/ointresse av att kontakta och försöka värva de nyanlända barn och ungdomar som har en uttalad vilja att börja idrotta i en förening. Andra delar som uppfattades viktiga för nyanlända barns och ungdomars idrottande var att idrottsledaren bör ha en social kompetens och stötta varje individ i ett lag/en träningsgrupp, oavsett vilken kompetens eller tidigare bakgrund individen har. (17) (PDF) Nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige. Available from: https://www.researchgate.net/publication/335310441_Nyanlanda_barns_och_ungdomars_uppfattningar_om_och_upplevelser_av_foreningsidrotten_i_Sverige [accessed Oct 11 2019]