Healthy Ties

Markku T. Hyyppä. Healthy Ties: Social Capital, Population Health and Survival. Springer: Dordrecht, 2010. 163 s

The association between social capital and loneliness in different age groups: a population-based study in Western Finland

Background - Previous studies of loneliness have largely focused on establishing risk factors in specific age groups such as in later life or in young people. Researchers have paid less attention to the link between social capital and loneliness across different age groups. The aim of this study was to examine the association between social capital and experienced loneliness in different age groups in a Finnish setting. Methods - The data originates from a population-based cross-sectional survey conducted among 4618 people aged 15–80 in Western Finland in 2011. The response rate was 46.2 %. The association between social capital, measured by frequency of social contacts, participation in organisational activities, trust and sense of belonging to the neighbourhood and loneliness was tested by logistic regression analyses stratified by four age groups. Results - Frequent loneliness (defined as experienced often or sometimes) was higher among younger people (39.5 %) compared to older people (27.3 %). Low levels of trust were linked to loneliness in all four age groups. The association between other aspects of social capital and loneliness varied across age groups. Conclusions - Frequent loneliness is common among the general adult population and could be seen as a public health issue. Our findings imply that low social capital, especially in terms of low trust, may be a risk factor for loneliness. However, further research is needed to assess the influence of poor health and reverse causality as explanations for the findings

The Expert Caregiver Intervention Targeting Former Caregivers in Finland : A Co-Design and Feasibility Study Using Mixed Methods

Informal caregivers face risks of social isolation. Given the high prevalence of informal caregivers in Europe, a considerable proportion of the population are also former caregivers. The Finnish Expert Caregiver intervention sought to train former caregivers to become volunteers aiming to support current caregivers through mainly peer support. The aims of this mixed method non-controlled exploratory intervention study were to assess the feasibility of the Finnish Expert Caregiver intervention by co-designing and implementing the intervention, and by assessing demand and practicality with special attention to the impact of COVID-19. The findings imply that the intervention was feasible as it resulted in a co-designed training course consisting of 30 h with 25 participants enrolling and 19 of them trying volunteering activities. The participants reported high scores on well-being at all timepoints of study, however, without statistically significant differences. The analysis of the focus group interviews revealed that the Expert Caregivers experienced the intervention as meaningful and offered them a sense of belonging with the other participants. Apart from using their caregiving past as an asset, the participants also took advantage of other personal skills and resources. Risks of adverse effects were related to the participants' expectations on their own contribution, demanding peer support recipients, poorly functioning peer support groups, and insufficient distance to one's caregiving past. The participants stressed the need for continuing support from intervention facilitators. Future studies with larger samples should investigate whether the effects differ between subgroups of participants and explore the perspective of the peer support recipients

Civilståndsstatus och ensamhet bland svensk- och finskspråkiga – en befolkningsbaserad studie i västra Finland

I den här studien granskar vi civilståndsstatus och dess betydelse för ensamhet. Vi fokuserar särkskilt på svensk- och finskspråkigas ensamhet i Finland med tanke på att den tidigareforskningen visar att det bland svenskspråkiga förekommer färre skilsmässor jämfört med finskspråkiga. Data insamlades i västra Finland åren 2008 och 2014 och totalt analyserades 8238personer i åldern 20–80 år. Vi delade upp analysen enligt tre åldersgrupper och civilståndsstatus. Resultaten visar att äktenskap och samboskap verkar skydda mot känslan av ensamhet. Resultatenvisar dessutom en språkgruppsskillnad i ensamhet för ogifta i åldersgruppen 60–80 år så att flera svenskspråkiga rapporterar ensamhet jämfört med finskspråkiga. Genomgående har svagtsocialt stöd en stor betydelse för ensamhet, medan ett lågt föreningsengagemang enbart har ett samband med ensamhet för gifta och samboende i åldern 60–80 år. Resultaten antyder attsärskild uppmärksamhet i debatten om ensamhet bör fästas vid sociala förändringar som sker vid förlust av livspartner och skilsmässa. De sociala resurserna har en viktig roll för minskadensamhet men betydelsen av dem varierar mellan åldersgrupper och ens civilståndsstatus

Financial Stress and Subjective Wellbeing among Children -Evidence from Finland

In this article we analyse how subjective wellbeing amongst Finnish children is associated with experiences of financial stress, that is, worries about money and one’s financial situation. We focus on both affective and cognitive components of subjective wellbeing in order to receive a broader understanding on children’s subjective wellbeing. We use Finnish data from the International survey of children’s lives conducted by the Children’s Worlds Project during the years 2013–2014. The results show that experienced financial stress is negatively and more strongly associated with cognitive subjective wellbeing than with affective subjective wellbeing, even when controlling for socioeconomic and other factors found to be influential for subjective wellbeing in previous research.</p

Vem kan man lita på? Förändringar i politiskt, institutionellt och socialt förtroende bland äldre i Österbotten

Trusting other people and societal institutions is crucial for social cohesion. Previous research indicates that there has been a decrease in the level of trust in Finland during the last decades. However, this has not been investigated among older adults specifically. The aim of this study is to investigate changes in political, institutional, and social trust from 2005 to 2016 among older Swedish-speaking and Finnish-speaking adults. The data were derived from the Gerontological Regional Database (GERDA) survey conducted in the region of Ostrobothnia, Finland. The sample included 65- and 75-year-olds and consisted of 1545 individuals in 2005 and 1742 individuals in 2016. Logistic regression was used to estimate the probability of having high trust according to year and language group in each trust measure while adjusting for various sociodemographic factors. The level of political and institutional trust was significantly lower in 2016 compared to 2005, while there was no statistically significant change in the level of social trust. Further, the changes in the trust measures varied between the language groups. The decrease in trust found in this study is a potential threat to social capital, which is an important facilitator for active aging, and should therefore be acknowledged and investigated further.Luottamus toisiin ihmisiin ja yhteiskunnallisiin instituutioihin on keskeinen osa sosiaalista yhtenäisyyttä. Aiempi tutkimus on viitannut luotettavuustasojen laskeneen Suomessa viimeisten vuosikymmenien aikana. Tätä ei kuitenkaan ole tutkittu etenkään ikääntyneen väestön näkökulmasta. Tämän tutkimuksen tavoitteena on analysoida vuosien 2005 ja 2016 välistä poliittista, institutionaalista ja sosiaalista luottamusta ruotsin- ja suomenkielisten ikääntyneiden ihmisten keskuudessa. Tutkimuksessa analysoitava data on peräisin Pohjanmaan maakunnassa toteutetusta GERDA-kyselytutkimuksesta (Gerontologisk Regional Databas). Tutkimuksen otos sisällytti 65- ja 75-vuotiaita ikääntyneitä ja se koostui 1545 henkilöstä vuonna 2005 ja 1742 henkilöstä vuonna 2016. Logistista regressiota käytettiin arvioimaan korkean luotettavuuden todennäköisyyttä tutkimusvuoden ja kieliryhmään kuuluvuuden mukaisesti kussakin luottamusmitassa samalla kun erilaiset sosiodemografiset tekijät sisällytettiin kontrollimuuttujiksi. Poliittisen ja institutionaalisen luottamuksen taso oli tilastollisesti merkittävästi alhaisempi vuonna 2016 verrattuna vuoteen 2005, kun taas sosiaalisen luottamuksen suhteen ei havaittu merkittäviä muutoksia. Tulokset paljastivat myös, että muutokset luottamusmitoissa vaihtelivat kieliryhmien välillä. Tässä tutkimuksessa havaitut alhaisemmat luottamustasot ovat mahdollinen uhka sosiaaliselle pääomalle, joka puolestaan on tärkeä aktiivisen ikääntymisen mahdollistaja. Tämän vuoksi luottamustasojen laskua on tarkkailtava ja tutkittava edelleen.Förtroende för andra människor och samhälleliga institutioner är centralt för den sociala sammanhållningen. Tidigare forskning indikerar att förtroendenivåerna i Finland har sjunkit under de senaste decennierna. Detta har dock inte undersökts specifikt bland den äldre befolkningen, och i synnerhet inte för de äldre i landskapet Österbotten. Syftet med denna studie är att analysera förändringar i politiskt, institutionellt och socialt förtroende från år 2005 till 2016 bland svensk- och finskspråkiga äldre personer i Österbotten. I studien analyseras data från enkätstudien Gerontologisk Regional Databas (GERDA) utförd i Österbotten. Urvalet inkluderade 65- och 75-åringar och bestod av 1545 individer år 2005 och 1742 individer år 2016. Logistisk regression användes för att estimera sannolikheten för att ha högt förtroende enligt studieår och språkgruppstillhörighet i vartdera förtroendemått samtidigt som olika sociodemografiska faktorer inkluderades som kontrollvariabler. Nivån av politiskt och institutionellt förtroende var statistiskt signifikant lägre år 2016 jämfört med 2005 medan ingen signifikant förändring hittades gällande det sociala förtroendet. Resultaten visade också att förändringarna i förtroendemåtten varierade mellan språkgrupperna. De lägre nivåerna av förtroende som hittades i denna studie är ett potentiellt hot mot det sociala kapitalet som i sin tur är en viktig möjliggörare för ett aktivt åldrande och borde därför uppmärksammas och undersökas vidare

Western Finland Mental Health Survey 2011 : Survey methods

Pohjanmaa- ja Pohjalaiset masennustalkoot -hankkee