The sidewalk is a history book : Reflections on linking historical consciousness to uses of history

The ongoing discussion about what constitutes historical consciousness is intensifying within the growing international community of history-education researchers. What started as an exploration of how life outside schools affects our historical thinking has become a key concept for structuring formal education. This shift has largely been positive; however, there are reasons for caution. If practical adaption means outlining, classifying, and measuring levels of achieved awareness, it also presents a risk of losing the initial reason for considering the wider influence on our perceptions and orientations. My reflection in this article concerns this paradox and how it can affect a complementary concept, use of history. Using examples from everyday historical representations in public life, namely song lyrics, the BLM, and Sweden’s approach to Covid 19, I demonstrate why history education requires a broad understanding of historical consciousness and a readiness to work with public uses of history

Boundaries of historical consciousness : a Western cultural achievement or an anthropological universal?

This article explores an underlying tension between two understandings of historical consciousness. On one hand, the concept is often perceived as a specific ability to historicize the world and thus appears as a modern cultural achievement. On the other hand, it is also conceptualized as an anthropological universal as the ability to make sense out of time seems to be a basic feature in all human societies. The basic aim here is to analyse both positions as theoretical constructs with implications for educational research and curriculum making. In order to frame how these ontological positions on historical consciousness have consequences at an operational level, the Goertz framework for complex concepts is used. This framework is applied to two previous studies that explored students’ historical consciousness. The methodical assumption is that both the studies serve as exemplary indicators for the two different positions. My analysis of the studies shows how their conceptualization of historical consciousness restricts how they define their research interests. In the concluding part of this article, the analysis is used as a stepping stone to a broad and normative discussion on how historical consciousness could influence history educatio

Vilka är förutsättningarna i svensk grundskola för en interkulturell historieundervisning?

This is the first major quantitative study of how teachers at the compulsory school look at the subject of History and its conditions. The article focuses on elements of the survey related to the content of teaching and how teachers perceive the conditions for the intercultural mission of the subject. The historical content in the form of selected time periods and geographic focus forms a clear canon: in grades 1–3 local history and Swedish history, in 4–6 Swedish and Nordic history, and in 7–9 Western European history with global, but mainly Eurocentric, outlooks. In terms of students’ skills to interpret history they encounter the result is to some extent contradictory. Empathy and critical thinking are highly valued but the actual work to develop these abilities is of lesser importance. Instead, storytelling is stressed as the major form of education. Teachers in grades 7–9 emphasize that long lines of development are important in their teaching. History’s orienting function leans more to the future and contemporary perspectives in grades 7–9, while students’ perspective on their own historical background ranked highest in 1–3 and 4–6. Future and contemporary issues are highlighted as a pattern in which racism and xenophobia become more important in higher grades while environmental issues decrease in importance. Multiculturalism and diversity issues occupy an intermediate position in this context but are perceived as important by teachers on all levels. An overall conclusion is that in the tension that exists between the traditions of the subject and an external pressure for change teachers need support to deal with the intercultural perspective

Lärares planering och efterarbete av lektioner : Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan

I denna rapport beskrivs de huvudsakliga resultaten från en enkätstudie om hur lärare i svensk skola uppfattar sina förutsättningar att planeraoch efterarbeta sina lektioner. Studien visar för det första att de flesta lärare inte har organiserad tid för kollegialt samarbete runt planering och efterarbete av lektioner. För det andra visar studien att när det finns organiserat samarbete så är lärarna betydligt mer positiva till sin arbetsmiljö och sina möjligheter att planera och efterarbeta sina lektioner. För det tredje visar studien att skolor i liten utsträckning arbetar med formativ undervisning. Detta även på skolor med tid för organiserat samarbete. Sammantaget tyder resultaten på att vissa grundläggande förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund saknas.Utbildning, Lärande, Forsknin

Collegial collaboration when planning and preparing lessons : A large-scale study exploring the conditions and infrastructure for teachers' professional development

This study explores how teachers perceive the working conditions for planning and preparing their lessons, focusing on collegial collaboration and systematic and formative teaching. The data were collected through a survey (n = 2285) on infrastructure for teaching development and time for planning and preparation. The results show a systematic correlation between a supportive, collegial structure for planning and preparation and teachers' validation of their teaching and working conditions. However, our findings also indicate that collaborative work is insufficient to support efficient formative teaching and that there are general shortfalls in the infrastructural settings around teachers' planning and preparation. (C) 2021 The Authors. Published by Elsevier Ltd

Rektorers uppfattningar om undervisningens villkor och en skola på vetenskaplig grund : En uppföljande enkätstudie till undersökningen Lärares planering och efterarbete av lektioner: Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan

Föreliggande rapport redovisar resultat från en enkätstudie som riktades till rektorer på grundskola och gymnasium. Undersökningen genomfördes under hösten 2019 inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), som är en nationell försöksverksamhet. Målet med försöksverksamheten är att utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning. Enkätstudien syftar till att undersöka om kollegial samverkan runt planering och efterarbete kan utgöra en grund för skolutveckling och forskningssamverkan mellan skola och akademi. Enkäten efterfrågade även hur rektorer ser på forskningens roll i skolan. I rapporten sätts resultat från rektorsenkäten även i relation till en lärarenkät genomförd 2018 (Nordgren et al., 2019). Våra studier visar att kollegial samplanering runt undervisning skulle kunna vara central för en samverkan om forskning och utveckling. Resultaten påvisar emellertid stora skillnader mellan hur rektorer och lärare uppfattar villkoren för, och organisationen av utvecklingsarbetet runt undervisning.  Ett annat centralt resultat är att rektorer och lärare visar sig intresserade av forskning och samverkan mellan skola och akademi, men båda grupperna ger uttryck för att deras villkor att systematiskt utveckla sin verksamhet är begränsade. Denna rapport ger ett omfattande och rikt underlag för lärare, rektorer, forskare och skolpolitiker att reflektera över vilka strategier som kan vara långsiktiga och hållbara för att understödja en skola på vetenskaplig grund.Kollegial planering och efterarbete som ämnesdidaktisk skolutvecklin

Rektorers uppfattningar om undervisningens villkor och en skola på vetenskaplig grund : En uppföljande enkätstudie till undersökningen Lärares planering och efterarbete av lektioner: Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan

Föreliggande rapport redovisar resultat från en enkätstudie som riktades till rektorer på grundskola och gymnasium. Undersökningen genomfördes under hösten 2019 inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), som är en nationell försöksverksamhet. Målet med försöksverksamheten är att utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning. Enkätstudien syftar till att undersöka om kollegial samverkan runt planering och efterarbete kan utgöra en grund för skolutveckling och forskningssamverkan mellan skola och akademi. Enkäten efterfrågade även hur rektorer ser på forskningens roll i skolan. I rapporten sätts resultat från rektorsenkäten även i relation till en lärarenkät genomförd 2018 (Nordgren et al., 2019). Våra studier visar att kollegial samplanering runt undervisning skulle kunna vara central för en samverkan om forskning och utveckling. Resultaten påvisar emellertid stora skillnader mellan hur rektorer och lärare uppfattar villkoren för, och organisationen av utvecklingsarbetet runt undervisning.  Ett annat centralt resultat är att rektorer och lärare visar sig intresserade av forskning och samverkan mellan skola och akademi, men båda grupperna ger uttryck för att deras villkor att systematiskt utveckla sin verksamhet är begränsade. Denna rapport ger ett omfattande och rikt underlag för lärare, rektorer, forskare och skolpolitiker att reflektera över vilka strategier som kan vara långsiktiga och hållbara för att understödja en skola på vetenskaplig grund.Kollegial planering och efterarbete som ämnesdidaktisk skolutvecklin

Frågedriven undervisning för att organisera normativa kunskapspraktiker i SO-ämnena

This is a mainly conceptual and argumentative article which presents a model for enquiry-based teaching (Swedish acronym FDU - frågedrivenundervisning). The purpose is to suggest and discuss how enquiry-based teaching can contribute to organising qualified subject teaching in history, religious education and social studies. This is dealt with through two sections. The first section presents a structure for enquiry-based teaching through tested teaching designs in the three subjects, and the second section discusses certain qualities of enquiry-based teaching that we argue should be maintained. Based on actual teaching and teachers' experiences of designing enquiry-based teaching, the article positions FDU as a subject didactic teaching model. Hordern's (2022) framework for normative knowledge practices forms the theoretical starting point for discussing FDU as a subject didactic model that can help teachers in designing, planning, implementing and evaluating qualified subject teaching.The article argues that FDU can be regarded as a normative knowledge practice that is characterised by the qualities of being enquiry-based, prospective, consistent, assessment-oriented, and continuous. Enquiry i SO-undervisninge