Determinants of voluntary disclosure in Swedish corporate annual reports

This study examines if three hypothesized variables affect the extent of corporate strategic information, i.e. voluntary information, in corporate annual reports, specifically in Sweden in the year of 2012. The variables deemed appropriate to the Swedish environment, i.e. firm size, ownership dispersion and performance, were retrieved from previous disclosure research conducted in a Swedish context (Cook, 1989; Adrem, 1999), as well as relevant theoretical consideration. The statistical analysis conducted in this thesis suggests that firm size is significantly positively related to the extent of strategic corporate information in Swedish listed firms’ corporate annual reports. The result hence confirms the expectation that larger listed firms to a larger extent disclose strategic corporate information, i.e. voluntary information, in their corporate annual reports. No positive relation was found between the variables performance or ownership dispersion and the extent of strategic corporate information. The results of this thesis are interpreted to suggest that asymmetric information and agency costs are important determinants of the extent of strategic corporate information, i.e. voluntary information, in Swedish corporate annual reports. Larger firms seem to reduce agency costs and narrow the information asymmetry by increasing the level of information disclosed.

The meaning of power in relations to students play : A qualitative studyabout play and power in school-age educare

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattade sin makt i relation till elevernas lek samt hur de uppfattade att leken kom till uttryck på fritidshemmet. Denna studie utgick från Foucaults teorier om makt som disciplinerande, nyttiggörande och normaliserande (Foucault. 2017; Bartholdsson, 2008) samt Kanes (2015a) definition av lek som något som enbart kan skapas med och av barn. Valet av metod var en kvalitativ forskningsmetod genom användning av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i fritidshem. Data analyserades genom en fenomenografisk inspirerad ansats. Resultatet visade att lek kan ses som fri av deltagarna, men enbart om en vuxen inte är närvarande eller bryter leken. Lärarnas position att påverka och bruka makt gentemot eleverna finns alltid där, i olika former. Deltagarna hade en stor respekt och en medvetenhet för sin maktposition och upplevdes vilja använda den på ett sätt som gynnar eleverna och deras lek. Lärarens blotta närvaro upplevdes påverka leken. Vuxenstyrda aktiviteter sågs som ett bra komplement till fri lek. Aktiviteterna styrdes åt ett visst håll för att hjälpa elever att utvecklas utifrån läroplanens mål, samt när lärarna uppfattade att det fanns ett behov hos eleverna av att bli styrda i lek. Makt i fritidshemmet kom till uttryck genom användningen av vuxenstyrda aktiviteter för att nå verksamhetens planerade mål.

Determinants of voluntary disclosure in Swedish corporate annual reports

This study examines if three hypothesized variables affect the extent of corporate strategic information, i.e. voluntary information, in corporate annual reports, specifically in Sweden in the year of 2012. The variables deemed appropriate to the Swedish environment, i.e. firm size, ownership dispersion and performance, were retrieved from previous disclosure research conducted in a Swedish context (Cook, 1989; Adrem, 1999), as well as relevant theoretical consideration. The statistical analysis conducted in this thesis suggests that firm size is significantly positively related to the extent of strategic corporate information in Swedish listed firms’ corporate annual reports. The result hence confirms the expectation that larger listed firms to a larger extent disclose strategic corporate information, i.e. voluntary information, in their corporate annual reports. No positive relation was found between the variables performance or ownership dispersion and the extent of strategic corporate information. The results of this thesis are interpreted to suggest that asymmetric information and agency costs are important determinants of the extent of strategic corporate information, i.e. voluntary information, in Swedish corporate annual reports. Larger firms seem to reduce agency costs and narrow the information asymmetry by increasing the level of information disclosed.

Att ingjuta hopp : En kvalitativ intervjustudie om behandlingspersonals uppfattning gällande påverkan, hälsa och tvång

Makt finns i alla relationer och genom social påverkan formas människors attityder, uppfattningar och beteenden. Detta är en viktig aspekt i behandlingsarbetet. Klienterna hamnar i en beroendeställning och personalen har möjlighet att utöva makt för att påverka dem till en bättre hälsa. Dock finns det barriärer för att ett hälsofrämjande arbete ska lyckas. En kvalitativ studie gjordes, där syftet var att undersöka hur personalen på behandlingshem inom tvångsvården uppfattar sin egen roll gällande sin påverkan på klienternas hälsa. Semistrukturerade fokusgruppssamtal utfördes på tre behandlingshem där det bedrevs tvångsvård. Urvalet var målinriktat, grupperna innehöll två - fyra personer och samtalen spelades in och transkriberades. Analysmetoden inspirerades av fenomenologisk hermeneutik. Personalen påpekade att relationen till klienterna är viktig och att de har en förmåga att påverkar klienterna genom sitt sätt att vara och handla. De såg på hälsa som en helhet ur ett holistiskt perspektiv och arbetade för att förbättra klienternas hälsa på olika plan. De upplevde inte själva att deras uppfattning om hälsa påverkade arbetet med klienterna i sig. De såg tvångsvården som nödvändig och menar att om klienten accepterar och förstår den så behöver den inte påverka klientens hälsa negativt. Att ingjuta hopp till klienterna sågs som en viktig del av deras arbete

Varumärkets betydelse vid val av bank

Syfte: Denna uppsats ämnar att utifrån relevanta teorier och inhämtad empirisk data undersöka i vilken utsträckning en banks varumärke påverkar konsumenter i valet av ny bank. Metod/Ansats: Uppsatsen har en abduktiv ansats där primärdatan hämtas från en kvalitativ studie bestående av fokusgrupper. Sekundärdatan kommer främst från artiklar och litteratur som behandlar det berörda området. Empiri: Det empiriska materialet kommer från två fokusgrupper bestående av personer som bytt bank. Uppsatsens empirimaterial redogör för gruppdeltagarnas upplevelser av valet av ny bank. Teori: Uppsatsen grundar sig på teorier som avser förklara varumärke och konsumentbeteende. Dessa teorier bildar tillsammans med tidigare forskning inom området ett teoretiskt ramverks vilket ämnar besvara uppsatsens grundläggande frågeställning. Slutsatser: Beslutsprocessen påverkas av den livssituation beslutsfattaren befinner sig i. Individer som har större och mer komplexa åtaganden att beakta påvisar en mer rationell beslutsprocess vid val av bank. Faktorer som kan kopplas till varumärke verkar spela en större roll hos personer med färre åtaganden. Kännedom och medial exponering av banker påverkar alla undersökningsdeltagare, oberoende livssituation