Journal Staff

Bröstcancer drabbar dagligen ungefär 20 kvinnor i Sverige. Det är därför viktigt att se till att processen som dessa kvinnor och deras anhöriga genomgår fungerar väl och att upplevelsen är så bra som den kan vara under dessa omständigheter. Föreliggande projekt har genom ett tjänstedesignperspektiv undersökt hur bröstcancerprocessen upplevs av patienter. Detta med hjälp av intervjuer av både patienter och administratör inom bröstcancerprocessen. Dessa ledde fram till s.k. patientresor som beskriver hur processens olika steg ser ut men även hur patienterna upplevde dessa. Det skapades även patientresor utifrån hur landstinget vill och försöker få processen att se ut i dagens läge. Utifrån dessa patientresor hölls en workshop där fyra deltagare ifrån företaget Usify arbetade mot olika typer av visualiseringar av denna process. Visualiseringarnas fokuspunkter var väntan och känslor, då det hade framkommit under intervjuerna att väntan var det som upplevdes mest frustrerande och som den värsta delen under bröstcancerprocessen.   De idéer som framkom ur workshopen omarbetades sedan i två steg för att filtrera ut de designförslagen som ansågs mest passande. Dessa presenterades sedan för de tidigare intervjuade patienterna för att se om dessa överensstämde med deras upplevelser och ge dem möjligheten att ge sina åsikter. Resultatet visade att visualiseringarna kan kategoriseras i tre olika kategorier: statistik, verktyg och upplevelse. Dessa kategorier uppfyller separata behov och på så vis går alla designförslagen att använda i olika skeenden för olika ändamål. Något som upptäcktes under projektet var just hur väntan för patienterna resulterade i ett fel i tjänsten, de löften som dessa fick hölls inte av vården.   Inom tjänstedesign används ofta olika typer av visualiseringar för att upptäcka fel av den här karaktären. Problemet med väntan i visualiseringar är att dessa ofta är aktivitetsbundna, de vill säga att enbart aktiviteter avbildas. Väntan ses inte som en aktivitet och inkluderas därför sällan. Detta skulle kunna vara det som ligger till grund för att väntan förbises, i och med detta bör väntan inkluderas i visualiseringar. Förståelsen av väntan, som i bröstcancerprocessen upplevs som viktig för patienten, är något som kan leda till empati för patienten och ett resultat av detta projekt är att detta kan väckas med hjälp av visualiseringar av väntan.

Посмертные изменения крови как показатель давности наступления смерти

ПОСМЕРТНЫЕ ИЗМЕНЕНИЯТРУПКРОВИ ОБРАЗЦОВ ВЗЯТИЕЛАБОРАТОРНЫЕ МЕТОДЫ И ПРОЦЕДУРЫСУДЕБНАЯ МЕДИЦИН

Медицинская или клиническая психология: концептуальные проблемы профессии и подготовки кадров

ОБРАЗОВАНИЕ МЕДИЦИНСКОЕМЕДИЦИНСКИЕ УЧЕБНЫЕ ЗАВЕДЕНИЯВУЗЫПОДГОТОВКА СПЕЦИАЛИСТОВПСИХОЛОГИКЛИНИЧЕСКАЯ ПСИХОЛОГИЯПОДГОТОВКА КАДРО

Brandskydd i förskolor : Anpassat till barns utrymningsbeteende?

Children’s need of assistance during the evacuation of a preschool is taken for granted when planning for fire safety. This calls for comprehensive technical and organizational fire protection mesures. The aim of this report is to examine child behavior in a situation requiring evacuation and it’s implications for organizational and technical fire protection. To answer this question three areas of focus have been established; technical and organizational fire protection at preschools and child behavior during evacuation. Technical fire protection has been investigated according to the written rules and recommendations. The organization of fire protection has been investigated at four preschools according to Brandkompetensutvecklingsschema, BUS, which describes the level of fire protection awareness of an organization. Child behavior during an evacuation has been examined through studies of relevant literature. Two studies of evacuation, one from Denmark and one from Russia, that consider child behavior are referred to. In Sweden the technical fire protection is planned according to laws and regulations, among other Plan och Bygglagen and Boverkets byggregler for which preschools place specific requirements. The most significant difference in planning of building fire protection at a preschool is that it is assumed the children need help during evacuation. The organization of fire protection is regulated by the Law Lagen om skydd mot olyckor, that requires preschools to work systematically with fire protection and have sufficient documentation ensuring that reasonable fire protection measures are taken and maintained in a functional state. Child behavior during evacuation differs from that of adults in movement patterns, speed of gait, preparation time and need for physical and verbal help. In three of the BUS-evaluated preschools we saw that when it comes to systematic work for fire protection, the technical aspects are in focus and some anxiety was registered about conducting evacuation exercises with the children. One preschool indicated a very developed level of organization regarding fire protection. This preschool regularly conducted evacuation exercises and responded positively. There are many things to take into account when planning for a preschool build. How child behavior differs from adult behavior needs to be considered in both the technical and organizational fire protection. The contractor needs to understand the importance organizational fire protection and the user of the building needs to understand how the technical fire protection is intended to work. It is also important for the building user to prioritize correctly; the user should not only focus on the technical fire protection measures but also must understand the importance of systematic fire preventive actions.Validerat; 20130419 (global_studentproject_submitter

Animal Data – Utvärdering och omdesign av ett system för djurkliniker

Animal Data är ett system som ska användas på djurkliniker för att hantera alla arbetsuppgifter som kan finnas på en klinik. På uppdrag av Mon 7 Consulting AB, som har skapat Animal Data, skulle detta utvärderas utefter hur användarvänligt det var. Om det upptäcktes funktioner som inte fungerade som önskat skulle designförslag för dessa tas fram. För att se hur det nuvarande systemet fungerar så gjordes användartester vid två mättillfällen där deltagarna och uppgifterna bedömdes utifrån task success och tidtagning. Detta för att se om det fanns tecken på learnability i Animal Data. Utifrån användartesterna valdes de uppgifter som deltagarna fick låg task success på och designförslag för dessa utformades, dessa blev 1A, 4A, 3A och 1D. Designförslagen framtogs med hjälp av data som framkommit ur användartesterna och som påvisade vad det var för problem försöksdeltagarna hade med en specifik uppgift. Utifrån välkända teorier (Cooper et al, 2007, Goodwin, 2011 & Johnson, 2010) behandlades problemen och via dessa teorier framtogs de designförslag som presenteras i avsnittet resultat

"Låt oss vandra i det landskap vi har" : Förlust, hopp och platsbundenhet i Kerstin Ekmans och Terry Tempest Williams naturessäer

The aim of this study is to study how the themes of loss, hope and place attachment is presented in relation to the concept of ecoglobalist affects in the contemporary nature writing of Swedish author Kerstin Ekman and American author Terry Tempest Williams. I have performed a comparative close reading of three works per author and discussed them in relation to the definitions of nature writing and ecoglobalist affects by Lawrence Buell and the definition of place attachment as a psychological process by Leila Scannell and Robert Gifford. I have found that all of the texts are clear cases of environmentally oriented literature, that the depictions of loss, hope and place attachment are very similar and that while Ekman focuses on the lack of general public knowledge and mostly refrains from dissolving boundaries between the self and the environment, Williams focuses more on the latter. I also found that while examples of ecoglobalist affects could be read in works by both authors in different ways, they were not present in all of the texts.Syftet med denna studie är att studera hur förlust, hopp och platsbundenhet presenteras som teman i relation till begreppet ecoglobalist affects i Kerstin Ekmans och Terry Tempest Williams naturessäer. Jag har genomfört en komparativ närläsning av tre verk per författare och diskuterat dem i relation till Lawrence Buells definition av nature writing och ecoglobalist affects, samt Leila Scannells och Robert Giffords definition av platsbundenhet som psykologisk process. Studien fann att samtliga av texterna är klara exempel på miljöorienterad litteratur, att skildringarna av förlust, hopp och platsbundenhet har många likheter samt att Ekmans essäer fokuserar på allmän kunskapsbrist och mestadels avstår från att upplösa gränser mellan jaget och den icke-mänskliga naturen, medan Williams fokuserar mer på det sistnämnda. Jag fann även att ecoglobalist affects kunde läsas i verk av båda författarna, men inte i samtliga av de undersökta texterna. 

Källvatten och kartläggningar : om materialinsamling, urval och teoretiska översvämningar

I denna artikel reflekterar jag över materialinsamlingen i mitt avhandlingsarbete som en process avletande och samlande med utgångspunkt i Gilles Deleuzes och Félix Guattaris definition av rhizomatiskttänkande. I texten diskuterar jag några av de utmaningar som det innebär att utgå ifrån ett litterärt motivsom gemensam nämnare i mitt material, till skillnad från urvalskriterier som är lättare att identifiera ochkatalogisera, exempelvis genre, tidsepok, författarskap och så vidare. Jag lyfter även de utmaningar ochmöjligheter som det innebär att arbeta med såväl skönlitterära genrer och forskningsfält som för tillfälletfortfarande är i blivande och som expanderar och utvecklas i hög hastighet, exempelvis klimatfiktion ochforskningen om klimatfiktion. Avslutningsvis diskuterar jag även avgränsningar av materialet och dess orsakeroch konsekvenser för projektet.In this article I reflect on the data collection in my dissertation project, as a process of searching and gathering,using Gilles Deleuze’s and Félix Guattari’s definition of rhizomatic thinking. In the article, I discuss some of thechallenges of working with a literary motif as a common denominator in my material, as opposed to selectioncriteria that are easier to identify and catalogue, for example genre, time period, authorship and so on. Ialso examine the challenges and opportunities it entails to be working with literary genres as well as fieldsof research which are still emerging and which are expanding and developing at great speed, for exampleclimate fiction and research about climate fiction. Finally, I also discuss the delimitations of the material, themotives behind them and their consequences for the project