465 research outputs found
Quantum Simulation Logic, Oracles, and the Quantum Advantage
Query complexity is a common tool for comparing quantum and classical
computation, and it has produced many examples of how quantum algorithms differ
from classical ones. Here we investigate in detail the role that oracles play
for the advantage of quantum algorithms. We do so by using a simulation
framework, Quantum Simulation Logic (QSL), to construct oracles and algorithms
that solve some problems with the same success probability and number of
queries as the quantum algorithms. The framework can be simulated using only
classical resources at a constant overhead as compared to the quantum resources
used in quantum computation. Our results clarify the assumptions made and the
conditions needed when using quantum oracles. Using the same assumptions on
oracles within the simulation framework we show that for some specific
algorithms, like the Deutsch-Jozsa and Simon's algorithms, there simply is no
advantage in terms of query complexity. This does not detract from the fact
that quantum query complexity provides examples of how a quantum computer can
be expected to behave, which in turn has proved useful for finding new quantum
algorithms outside of the oracle paradigm, where the most prominent example is
Shor's algorithm for integer factorization.Comment: 48 pages, 46 figure
Evaluation of a sustainable spare part distribution at Tetra Pak
Purpose The purpose of the report is to look into the effect of changing from air shipments to sea shipments at Tetra Pak Technical Service AB and the economical and environmental impact of such a change on the supply chain. Methodology The report is carried out by collecting the data regarding the different transportation modes in interviews with responsible persons within Tetra Pak and the transporter Geodis Wilson. The data is then simulated for general materials with suitable parameters and a general graph is generated from the simulations. The graphs are applied to the real life materials and a validation of the model is to be done. Conclusion This report shows that a maritime set up for stock refill between local and central warehouses in the affected routes are generally very interesting for heavy weight materials with high demands. There are several interesting materials even within TSAB (Tetra Pak Technical Service AB) but the spare parts business is not the most suitable area for sea transportation due to the low volumes and erratic VI materials. Despite this there are still enough incitements even within these materials to introduce a process to handle the few obviously interesting materials. Regarding the environmental impact (measured as the emission of carbon dioxide) itÂŽs clear that sea transportation is a more sustainable alternative. But as long as the company policy is unclear regarding the value of reducing the impact or no targets are set to reduce the total impact itÂŽs not feasible to include it as a cost in a separate decision as the one discussed in this report
Naturbetesmarkens framtid - en frÄga om lönsamhet
Naturbetesmarker och slÄtterÀngar Àr bland de artrikaste biotoperna i Sverige och en central del av kulturlandskapet. Strukturomvandlingen och intensifieringen som skett i jordbruket under det gÄngna seklet har lett till att naturbetesmarker (och slÄtterÀngar) successivt minskat i areal och kvalitet. För att bevara naturbetesmarker finns en frivillig miljöersÀttning i landsbygdsprogrammet som kompenserar jordbrukare för att sköta betesmarker. ErsÀttningen betalas ut i en högre och en lÀgre nivÄ (2 800 respektive 1 000 kr per hektar och Är) som ska spegla skillnader i natur- och kulturvÀrden mellan skiften. Villkoren för den högre ersÀttningen Àr generellt mer omfattande och dÀrför mer kostsamma att uppfylla för jordbrukaren. MiljöersÀttningen har med all sannolikhet bidragit till att bromsa förlusten av naturbetesmarker, men farhÄgor finns att de inte fungerar tillrÀckligt bra för att uppfylla de politiska mÄlsÀttningarna knutna till jordbrukslandskapet, dvs. att bevara biologisk mÄngfald och det kvarvarande kulturlandskapet.
Skötsel av naturbetesmarker krÀver bete med lÀmpliga betesdjur sÄ att den typ av störning som gett upphov till markens natur- och kulturvÀrden inte avbryts. Under senare decennier har antalet nötkreatur i Sverige minskat och djuren har blivit mer koncentrerade i landskapet. Det har vÀckt frÄgan om brist pÄ betesdjur bidrar till att förlusten av naturbetesmark fortgÄr. Tidigare studier kommer fram till motstridiga slutsatser; bÄde att det finns tillrÀckligt med djur i Sverige och att det finns för lite djur.
I den hÀr studien fördjupar vi analysen av de befintliga djurens betesbehov i förhÄllande till betestillgÄngen pÄ naturbetesmark. Vi analyserar den rumsliga fördelningen av bÄde djur och naturbetesmark pÄ gÄrdsnivÄ, för att identifiera eventuella platser i landet dÀr det lokalt rÄder brist pÄ betesdjur. DÀrefter undersöker vi om det finns stora 8 skillnader i naturvÀrde mellan individuella skiften, och om det finns geografiska mönster i eventuella skillnader. Slutligen diskuterar vi om dagens miljöersÀttning för bevarande av naturbetesmarker tar tillrÀcklig hÀnsyn till skillnader i naturvÀrden och vilka faktorer som begrÀnsar anvÀndningen av naturbetesmark i jordbruksproduktion.
Analysen bygger pĂ„ data ur Jordbruksverkets djurregister, och Ă€ngsoch betesmarksinventeringen (Tuva) som kartlĂ€gger och kvantifierar betesmarkernas natur- och kulturvĂ€rden i termer av förekomst av olika organismer samt byggnader, stenmurar, gĂ€rdsgĂ„rdar och andra kulturelement. Resultaten frĂ„n inventeringen visar pĂ„ fortsatt igenvĂ€xning och förlust av naturvĂ€rden som krĂ€ver skötsel. Ăven förĂ€ndringen i andelen naturbetesmark som Ă€r berĂ€ttigad till jordbruksstöd signalerar sjunkande anvĂ€ndning av naturbetesmark. Enligt vĂ„r analys har andelen naturbetesmark med jordbruksstöd minskat frĂ„n 87 till 69 procent mellan 2004 och 2017, vilket indikerar att naturbetesmarkerna inte anvĂ€nds för bete. Dessa resultat stödjer uppfattningen att de biologiska och kulturmĂ€ssiga vĂ€rden som Ă€r förknippade med naturbetesmarkerna minskar pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i landet. VĂ„r jĂ€mförelse av lokalt betesbehov och tillgĂ„ng pĂ„ betesdjur visar att det inte saknas betesdjur i Sverige för att beta naturbetesmarkerna. Vi drar dĂ€rför slutsatsen att det inte Ă€r brist pĂ„ betesdjur som leder till att naturbetesmarker överges eller försĂ€mras pĂ„ grund av otillrĂ€ckligt bete. IstĂ€llet beror otillrĂ€ckligt bete pĂ„ att betesdjuren som finns i landet inte kommer ut till naturbetesmarkerna. Detta visar att naturbetesdrift inte Ă€r tillrĂ€ckligt lönsamt för jordbrukarna jĂ€mfört med andra driftsformer, vilket Ă€ven begrĂ€nsar produktionen av naturbeteskött.
VÄr geografiska analys av naturvÀrden visar stor variation i naturvÀrden mellan olika skiften. Med andra ord finns det skiften med mycket höga sÄvÀl som mycket lÄga naturvÀrden. Variationen i naturvÀrden mellan skiften Àr ungefÀr lika stor över landet. Det finns dock en viss geografiskt koncentration av de mest vÀrdefulla skiftena till sydöstra Sverige, medan mindre vÀrdefulla skiften finns fördelade över hela landet.
En bidragande anledning till att naturbetesdrift inte Àr tillrÀckligt lönsamt trots miljöersÀttningen till betesmark, kan vara att ersÀttningen inte tar tillrÀcklig hÀnsyn till skillnader i kostnader för skötsel av naturbetesmarken. Den befintliga ersÀttningen Àr endast differentierad mellan tvÄ nivÄer av naturvÀrde (allmÀnna och sÀrskilda vÀrden). Denna utformning leder till att resurserna som avsÀtts för ökad biologisk mÄngfald inte anvÀnds effektivt. Betesmarker med höga vÀrden underfinansieras och marker med lÄga vÀrden överfinansieras. Denna risk för ineffektivitet ökar nÀr variationen i naturvÀrde Àr stor. Eftersom variation i naturvÀrden mellan olika skiften Àr mycket stor Àr dagens system troligtvis för oprecist för att vara kostnadseffektivt.
Sammanfattningsvis tyder vÄra resultat pÄ att lösningen för att bevara naturbetesmarker och dÀrigenom biologisk mÄngfald inte Àr att öka antalet betesdjur i Sverige eftersom det inte finns skÀl att tro att nytillkomna djur skulle hamna pÄ naturbete. Det Àr sÀrskilt osannolikt att nya djur skulle beta pÄ de skiften som idag inte betas tillrÀckligt pÄ grund av för höga kostnader för jordbrukaren. DÀrför Àr styrmedel som ökar antalet betesdjur (exempelvis dagens kopplade nötkreaturstöd) inte bara ett ineffektivt sÀtt att bevara naturbetesmark och biologisk mÄngfald, utan det kan ocksÄ leda till negativa effekter pÄ miljön. Framförallt medför fler nötkreatur ökade utslÀpp av vÀxthusgaser, vilket skapar en mÄlkonflikt mellan bevarandemÄlet och klimatmÄlet. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att balansera miljömÄlen och strÀva mot en optimal storlek pÄ djurbestÄndet, dÀr djurens positiva inverkan pÄ samhÀllsekonomin Àr som störst. Ett steg pÄ vÀgen Àr vÀlriktade miljöersÀttningar som tar större hÀnsyn till variationen i naturvÀrden pÄ de svenska naturbetesmarkerna
Modeling and Optimization of Grade Changes for Multistage Polyethylene Reactors
Grade changes in polyethylene reactors, i.e., changes of operating conditions, are performed on a regular basis to adapt to market demands. In this paper, a dynamic optimization procedure is presented built upon the Modelica language extended with Optimica constructs for formulation of optimization problems. A Modelica library for the Borstar R multistage polyethylene reactors at Borealis AB, consisting of two slurry and one gas phase reactor, has been constructed. Using JModelica.org, a framework to translate dynamic optimization problems to NLP problems, optimal grade transitions between grades currently used at Borealis AB, can be calculated. Optimal inflows and grade key variables are shown
Teacher Education in Social Science in Sweden in Historical and Comparative Perspectives
In this paper, we will examine teacher education in social science. In the Swedish context, teacher education is part of the university system, but teacher education in social science is differently organized than social science education for other students. Teacher education in social science today is also, as a result of the deregulation at all levels of the Swedish educational system in the 1990s, locally designed and there are significant differences between universities. The aim of this paper is twofold. The first aim is to explore the roots of the current situation in the history of teacher education in social science in Sweden from the mid 1900s and into the early 2000s. The other aim is to describe and discuss comparatively how this education is organized at different Swedish universities today. The analysis revolves around questions about disciplinarity, organization and teacher education as a âtrading zoneâ between the traditional academic disciplinary organization of social science and the conceived needs of the school subject Civics
- âŠ