Social Innovation for Work Inclusion – Contributions of Swedish Third Sector Organizations

The innovative contributions of third sector organizations (TSOs) to tackle work-related societal challenges are increasingly acknowledged in policy and research, but rarely in Nordic working life studies. The article helps fill this knowledge gap by an empirical mapping of efforts by Swedish TSOs to promote work inclusion among people considered disadvantaged in the regular labor market, due to age, disabilities, origin, etc. Previous studies of social innovation help distinguish their innovativeness in terms of alternative or complementary ways to perceive and promote work inclusion in regard to Swedish labor market policies. By combining various measures for providing and preparing work opportunities, addressing their participants through individualistic and holistic approaches, and managing work inclusion by varying organization, funding, and alliances, the mapped cases seem to innovatively compensate for government and market failures in the work inclusion domain to some extent, while also being limited by their own voluntary failures

The Performance Appraisal Interview – An Arena for the Reinforcement of Norms for Employeeship

In the present paper, we report findings from a study of performance appraisal interviews between middle managers and employees. The study is based on analysis of video uptake of authentic performance appraisal interviews, and through detailed examination of participant conduct and orientation, we point to structural mechanisms and institutional norms which limit the possibilities for employees to raise topics connected to negative experiences of stress in performance ap- praisal talk. It is argued that norms concerning ideal employeeship are shaped by a partly hidden curriculum in the organization which in turn is talked into being in the performance appraisal interviews.The study concludes that empirical attention to the social interplay in performance ap- praisal interactions reveal how participant conduct aligns or disaligns with institutional and social underpinnings of workplace ideals

Vocation and Gender Reinterpreted : Patterns in the Narratives of the Gospel of Matthew

The concept of vocation is central to the Christian tradition and views of life. In the Lutheran tradition vocation is understood as a word describing how man’s view of himself as well as his view of his duties are shaped in relation to God. Although not meant to exclude women, the concept of vocation has been clearly gendered. The references to vocation are manifold, ranging from the realms of individual life choices to life in communities and in the church. The purpose of this study is to examine the concept of vocation in the perspective of Scriptural Criticism in order to contribute to an understanding of the ambiguous and shifting usage of the term, and to analyse the relationship between vocation and gender, historically and in relation to the Gospel of Matthew, thus also contributing to the construction of a gender aware theology of vocation. In the study Scriptural Criticism, a model for interpretation developed by Cristina Grenholm and Daniel Patte, in which text, theology, and life are combined in mutual and critical interaction, is used as a theoretical frame and interpretative method. Patriarchal and androcentric patterns are fundamental analytical concepts. The study shows that the pattern of vocation changed during the 19th century from being a patriarchal pattern to an androcentric pattern. These patterns are apprehended as theological interpretations that have come to a stop, and thus applied to new contexts without reinterpretation. In common language the word vocation (or calling) is used as a fixed pattern without reinterpretation, and so mediating a life interpretation that is not renewed in relation either to individual life or to life in social community. By rereading vocation in relation to the narratives of the Gospel of Matthew and contemporary views of men’s and women’s shared life conditions, its fixed patterns can be reevaluated and reinterpreted. The connection between patterns of gender and patterns of vocation can be dissolved, so that vocation as a concept loses its association with the enforced subordination of women. The study draws attention to the fact that vocation can neither be unequivocally understood as a concept of theology, nor as textually mediated, nor as a life experience. Rather, it is a word that serves as a powerful tool for understanding life, bringing together experiences, narratives, and conceptions of God and the human being. Two patterns of vocation are revealed through the scriptural critical reading of the Gospel of Matthew. These patterns are related to different hierarchical positions, but are not univocally based on gender. The interpreter is underscored to have an important role. The gendered stereotypes of vocation are possible but not necessary to reproduce. In the process of interpretation there are opportunities to reconsider earlier interpreters ways of understanding the relation between vocation and gender. This is a challenging and empowering responsibility

Balansamodellen : Systematisk kvalitetsutveckling till stöd för balansering av arbetsliv och övrigt liv

Vem ansvarar för balanseringen av arbete och familj? Och hur gör vi det enklare, bättre och vilka stöd finns och kan utvecklas? Att detta ska vara möjligt är en viktig faktor för ett socialt hållbart och mer jämställt arbetsliv. Samtidigt läggs ofta stort ansvar på den enskilda människan att klara av detta. Utifrån en grundsyn att detta är en vardagspraktik som inte bara är logistik, utan en fråga om livsvillkor och existentiella livsval, byggs en modell för certifiering av ”balansering av arbetsliv och familjeliv” där förutsättningar för ett gemensamt ansvarstagande görs möjligt. Ett samarbetsprojekt mellan ett antal värmländska arbetsgivare och Centrum för genusforskning på Karlstads universitet inleddes, där en första modell togs fram för ”balans i livet”. Modellen har sedan vidareutvecklats inom ramen för delprojekt ”Modeller” i JämVäxtprojektet på Karlstads universitet, för att bereda möjlighet till kommersialisering. Genom denna dialog i praktiknära forskning, finns här en bearbetad modell för certifiering av arbetsplatser som kontinuerligt och genomgripande arbetar för att stödja anställda att balansera sitt arbetsliv och övrigt liv. En arbetsetisk analys är gjord och kriterier för ansvarsfördelning och genomförande är framtagna. Huvudprocesser, stödprocesser och ledningsprocesser är definierade. Detta för att öka företags och organisationers förmåga att ”balansa”.Jämväx

Social Innovation for Work Inclusion-Contributions of Swedish Third Sector Organizations

The innovative contributions of third sector organizations (TSOs) to tackle work-related societal challenges are increasingly acknowledged in policy and research, but rarely in Nordic working life studies. The article helps fill this knowledge gap by an empirical mapping of efforts by Swedish TSOs to promote work inclusion among people considered disadvantaged in the regular labor market, due to age, disabilities, origin, etc. Previous studies of social innovation help distinguish their innovativeness in terms of alternative or complementary ways to perceive and promote work inclusion in regard to Swedish labor market policies. By combining various measures for providing and preparing work opportunities, addressing their participants through individualistic and holistic approaches, and managing work inclusion by varying organization, funding, and alliances, the mapped cases seem to innovatively compensate for government and market failures in the work inclusion domain to some extent, while also being limited by their own voluntary failures

Orienteringsbok : Social innovation i Svenska kyrkan

Denna orienteringsbok utforskar hur svenska kyrkan utövar och förändrar sin samhälleliga roll genom nytänkande lösningar på samhällsutmaningar och sociala behov, såsom arbetslöshet, migration, ohälsa, fattigdom och hemlöshet. Utvecklingen av sådana lösningar benämns i denna orienteringsbok som social innovation, vilket avser utvecklingen av nya arbetssätt, verksamheter, tjänster, produkter m.m. som bidrar till förbättringar i människors livskvalitet, välmående, relationer och egenmakt. Begreppet social innovation synliggör, sammanlänkar och förstärker kyrkans nytänkande utvecklingsprocesser inom och mellan yrkes-, organisations- och sektorsgränser. Det bidrar med verktyg och strategier för att stötta, utveckla och sprida nytänkande lösningar på ett sätt som leder till social förändring på individuell, organisatorisk och strukturell nivå

Social innovation now and then in the Church of Sweden

Social innovation – referring to the development and implementation of new social practices to improve the quality of life, well-being, relations and empowerment of individuals and communities – shares similarities with the diaconal work performed as part of Christian social practices and the welfare services provided by Christian communities and parishes. Based on the results from a study of innovative social practices in the Church of Sweden, this article scrutinizes the character of a selection of historical and contemporary examples of social innovation in the Church, in order to further develop the knowledge of how to develop new forms of diaconal work related to welfare services as the societal context changes. By pinpointing the content, process, empowerment, innovation and normativity of social innovation, the analysis highlights pivotal components in the transition from social exclusion to social inclusion in the Church’s specific settings.Validerad; 2016; Nivå 1; 2016-11-21 (andbra)Social innovation i Svenska kyrka

Social innovation för arbetslivsinkludering : Insatser och insikter från Sveriges civilsamhälle

I denna rapport presenteras resultaten från en forskningsstudie om svenska civilsamhälles-organisationers insatser för att möjliggöra arbete och sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Genom en kartläggning av 75 exempel visas att arbetslivs-inkluderande insatser drivs av allt från idrottsföreningar till studieförbund, hjälporganisationer, brukarorganisationer, arbetsintegrerande sociala företag, med flera. I insatserna deltar personer som har svårt att få, utföra och behålla ett arbete på grund av missgynnande faktorer i form av utländsk bakgrund, funktionsnedsättning, ohälsa, ung ålder, missbruk, hemlöshet, med mera. Insatserna omfattar arbetsförberedande åtgärder som ska göra deltagarna mer redo för arbetslivet, såsom arbetsträning, praktik och utbildning. De omfattar även arbetsintegrerande åtgärder för att stötta deltagarna i att hitta och få ett arbete, såsom anställning, företagande och frivilligarbete. Dessutom omfattas aktiverande sysselsättning som ska ge deltagarna möjlighet till arbete och sysselsättning med lägre krav och mer stöd än på övriga arbetsmarknaden, såsom daglig verksamhet, fritidsaktiviteter och vardagsrutiner. Ofta erbjuds en kedja av olika åtgärder för att deltagarna stegvis ska kunna närma sig arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar och behov. Sammantaget visar studien att det svenska civilsamhällets arbetslivsinkluderande insatser sker i en balansgång mellan att vara föregångare och alternativ respektive komplement och ersättning i förhållande till offentliga välfärdsinsatser. Denna balansgång kan vara en förutsättning för att civilsamhällets organisationer alls ska kunna verka inom ett så pass komplext och reglerat område. Samtidigt väcks frågan hur balansgången påverkar civilsamhällets förutsättningar att bidra till reell och hållbar förändring på arbetsmarknaden, eller om de främst fungerar som dimridåer för välfärdssystemets tillkortakommanden. En slutsats är att det behövs fortsatt omförhandling av den svenska välfärdsstatens samhällskontrakt, med förstärkt och vidareutvecklad samverkan och synergier mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer kring arbetslivsinkludering.Innovativ inkludering i ideella sektorns arbetsli

Social innovation för arbetslivsinkludering : Insatser och insikter från Sveriges civilsamhälle

I denna rapport presenteras resultaten från en forskningsstudie om svenska civilsamhälles-organisationers insatser för att möjliggöra arbete och sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Genom en kartläggning av 75 exempel visas att arbetslivs-inkluderande insatser drivs av allt från idrottsföreningar till studieförbund, hjälporganisationer, brukarorganisationer, arbetsintegrerande sociala företag, med flera. I insatserna deltar personer som har svårt att få, utföra och behålla ett arbete på grund av missgynnande faktorer i form av utländsk bakgrund, funktionsnedsättning, ohälsa, ung ålder, missbruk, hemlöshet, med mera. Insatserna omfattar arbetsförberedande åtgärder som ska göra deltagarna mer redo för arbetslivet, såsom arbetsträning, praktik och utbildning. De omfattar även arbetsintegrerande åtgärder för att stötta deltagarna i att hitta och få ett arbete, såsom anställning, företagande och frivilligarbete. Dessutom omfattas aktiverande sysselsättning som ska ge deltagarna möjlighet till arbete och sysselsättning med lägre krav och mer stöd än på övriga arbetsmarknaden, såsom daglig verksamhet, fritidsaktiviteter och vardagsrutiner. Ofta erbjuds en kedja av olika åtgärder för att deltagarna stegvis ska kunna närma sig arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar och behov. Sammantaget visar studien att det svenska civilsamhällets arbetslivsinkluderande insatser sker i en balansgång mellan att vara föregångare och alternativ respektive komplement och ersättning i förhållande till offentliga välfärdsinsatser. Denna balansgång kan vara en förutsättning för att civilsamhällets organisationer alls ska kunna verka inom ett så pass komplext och reglerat område. Samtidigt väcks frågan hur balansgången påverkar civilsamhällets förutsättningar att bidra till reell och hållbar förändring på arbetsmarknaden, eller om de främst fungerar som dimridåer för välfärdssystemets tillkortakommanden. En slutsats är att det behövs fortsatt omförhandling av den svenska välfärdsstatens samhällskontrakt, med förstärkt och vidareutvecklad samverkan och synergier mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer kring arbetslivsinkludering.Innovativ inkludering i ideella sektorns arbetsli