Ruumiin rajoja ja rajanylityksiä. Ruumiillisuuteen ja tiloihin kytkeytyvä valta Pirjo Hassisen romaanissa Kuninkaanpuisto

Tutkimuksessani tarkastelen, miten tiloihin ja ruumiillisuuteen kytkeytyvä valta tuottaa tiettyä sukupuolta ja tietynlaista seksuaalisuutta edustavia ruumiillisia subjekteja Pirjo Hassisen romaanissa Kuninkaanpuisto. Analysoin niitä tapoja, joilla kulttuurin läpäisemästä ruumiista tulee kahdelle sen tärkeimmälle henkilöhahmolle, Ari ja Vernalle, rajoittava tekijä. Tutkimukseni päälähteitä ovat Michel Foucault’n teoriat subjektista, vallasta ja tiloista.Sovellan erityisesti Tarkkailla ja rangaista -teosta (1975/2005), sillä siinä tiloilla ja ruumiilla on keskeinen merkitys vallan analyysissä. Foucault’n lisäksi hyödynnän tilaan, ruumiiseen ja sukupuoleen liittyvää taiteen- ja kulttuurintutkimusta sekä ekokriittistä kirjallisuudentutkimusta. Tilan ja ruumiin käsitteillä on tutkimuksessani yhteiskunnallinen ulottuvuus. Ne ovat kulttuuristen määritelmien ja vallankäytön läpäisemiä. Tarkastelen sitä, millä tavoin tila merkityksellistyy sekä muokkaa ruumista Kuninkaanpuistossa. Romaanin kolme tärkeintä tapahtumapaikkaa (hoitokoti, koti ja puisto) symboloivat kaikki omalla tavallaan ruumiiseen kohdistuvaa vallankäyttöä. Analysoin hoitokodin sosiaalista dynamiikkaa foucault’laisen valtakäsityksen näkökulmasta. Laitoksessa vallitsee anonyymi kurinpitovalta, joka saa henkilöhahmot kontrolloimaan itseään ehdottamalla heille tietynlaista subjektiviteettia. Ympäröivässä maailmassa pätevät valta-asetelmat kääntyvät hoitokodissa päälaelleen. Yksityiset kodit symboloivat Kuninkaanpuistossa naisen ruumista. Kodissa ja naisen ruumiissa yksityinen ja julkinen risteävät. Naisen ruumiillisuus on luonteeltaan ambivalenttia: yhtä aikaa mahdollistavaa ja rajoittavaa. Puisto edustaa romaanissa kesytettyä luontoa ja toimii naisen ruumiin haltuunoton metaforana. Puistotila määrittyy feminiiniseksi luonnoksi, jota miehinen kulttuuri pyrkii hallitsemaan. Tuo feminiininen luonto ei kuitenkaan alistu hallittavaksi, vaan muuttaa muotoaan ja uudistuu. Sukupuoleen ja luokka-asemaan kytkeytyvä valta tehdään Kuninkaanpuistossa näkyväksi kääntämällä totunnaiset valta-asetelmat päälaelleen. Romaani kuvaa paitsi ruumiin rajoja myös noiden rajojen rikkoontumista. Lisäksi romaani rikkoo postmodernille kirjallisuudelle tyypillisesti kirjallisia raja-aitoja sekoittamalla ns. populaari- ja korkeakirjallisuuden elementtejä.Siirretty Doriast

Geografi i elevernas värld : En kvalitativ studie om högstadieelevers uppfattning om geografiämnet

En förståelse för elevernas uppfattning av ett innehåll är essentiellt i en didaktisk kontext. Denna studie undersöker relationen mellan elev och innehåll i den didaktiska triangeln, med utgångspunkten hur högstadieelever uppfattar och förhåller sig till geografiämnet. Studien ställer elevernas uppfattning om ämnet i relation till ämnets typologier och selektiva traditioner samt lärares perspektiv på elevers uppfattning om ämnet. Utgångspunkten är en svensk skolkontext. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med elever i årskurs åtta, individuella semistrukturerade intervjuer med högstadielärare i SO (samhällsorienterade ämnen) och en enkätundersökning för högstadieelever genomförts. Den bearbetade och analyserade empirin visar att eleverna både har en ensidig och mångsidig uppfattning om geografiämnet. Den redogör även för hur aktualitetsbaserade aspekter av ämnet i media, såsom miljöfrågor, både kan färga elevernas uppfattning och medvetandegöra en mer omfattande uppfattning om ämnet hos eleverna. Slutligen har studien uppmärksammat hur språkkunskaper och -färdigheter kan influera elevers förutsättningar till en bredare uppfattning om ämnet. Studien argumenterar för att en förförståelse kring elevers uppfattning om geografiämnet skapar möjligheter att erbjuda eleverna en adekvat undervisning som optimerar elevernas meningsskapandeprocesser om ämnet

Geografi i elevernas värld : En kvalitativ studie om högstadieelevers uppfattning om geografiämnet

En förståelse för elevernas uppfattning av ett innehåll är essentiellt i en didaktisk kontext. Denna studie undersöker relationen mellan elev och innehåll i den didaktiska triangeln, med utgångspunkten hur högstadieelever uppfattar och förhåller sig till geografiämnet. Studien ställer elevernas uppfattning om ämnet i relation till ämnets typologier och selektiva traditioner samt lärares perspektiv på elevers uppfattning om ämnet. Utgångspunkten är en svensk skolkontext. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med elever i årskurs åtta, individuella semistrukturerade intervjuer med högstadielärare i SO (samhällsorienterade ämnen) och en enkätundersökning för högstadieelever genomförts. Den bearbetade och analyserade empirin visar att eleverna både har en ensidig och mångsidig uppfattning om geografiämnet. Den redogör även för hur aktualitetsbaserade aspekter av ämnet i media, såsom miljöfrågor, både kan färga elevernas uppfattning och medvetandegöra en mer omfattande uppfattning om ämnet hos eleverna. Slutligen har studien uppmärksammat hur språkkunskaper och -färdigheter kan influera elevers förutsättningar till en bredare uppfattning om ämnet. Studien argumenterar för att en förförståelse kring elevers uppfattning om geografiämnet skapar möjligheter att erbjuda eleverna en adekvat undervisning som optimerar elevernas meningsskapandeprocesser om ämnet

Geografi i elevernas värld : En kvalitativ studie om högstadieelevers uppfattning om geografiämnet

En förståelse för elevernas uppfattning av ett innehåll är essentiellt i en didaktisk kontext. Denna studie undersöker relationen mellan elev och innehåll i den didaktiska triangeln, med utgångspunkten hur högstadieelever uppfattar och förhåller sig till geografiämnet. Studien ställer elevernas uppfattning om ämnet i relation till ämnets typologier och selektiva traditioner samt lärares perspektiv på elevers uppfattning om ämnet. Utgångspunkten är en svensk skolkontext. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med elever i årskurs åtta, individuella semistrukturerade intervjuer med högstadielärare i SO (samhällsorienterade ämnen) och en enkätundersökning för högstadieelever genomförts. Den bearbetade och analyserade empirin visar att eleverna både har en ensidig och mångsidig uppfattning om geografiämnet. Den redogör även för hur aktualitetsbaserade aspekter av ämnet i media, såsom miljöfrågor, både kan färga elevernas uppfattning och medvetandegöra en mer omfattande uppfattning om ämnet hos eleverna. Slutligen har studien uppmärksammat hur språkkunskaper och -färdigheter kan influera elevers förutsättningar till en bredare uppfattning om ämnet. Studien argumenterar för att en förförståelse kring elevers uppfattning om geografiämnet skapar möjligheter att erbjuda eleverna en adekvat undervisning som optimerar elevernas meningsskapandeprocesser om ämnet