Low Copy Number of the AMY1 Locus Is Associated with Early-Onset Female Obesity in Finland

Background The salivary alpha-amylase locus (AMY1) is located in a highly polymorphic multi allelic copy number variable chromosomal region. A recent report identified an association between AMY1 copy numbers and BMI in common obesity. The present study investigated the relationship between AMY1 copy number, BMI and serum amylase in childhood-onset obesity. Patients Sixty-one subjects with a history of childhood-onset obesity (mean age 19.1 years, 54% males) and 71 matched controls (19.8 yrs, 45% males) were included. All anthropometric measures were greater in the obese; their mean BMI was 40 kg/m(2) (range 25-62 kg/m(2)) compared with 23 kg/m(2) in the controls (15-32 kg/m(2)). Results Mean AMY1 copy numbers did not differ between the obese and control subjects, but gender differences were observed; obese men showed the highest and obese women the lowest number of AMY1 copies (p=0.045). Further, only in affected females, AMY1 copy number correlated significantly with whole body fat percent (r=-0.512, p=0.013) and BMI (r=-0.416, p=0.025). Finally, a clear linear association between AMY1 copy number and serum salivary amylase was observed in all subgroups but again differences existed between obese males and females. Conclusions In conclusion, our findings suggest that AMY1 copy number differences play a role in childhood-onset obesity but the effect differs between males and females. Further studies in larger cohorts are needed to confirm these observations.Peer reviewe

Effects of Anacetrapib in Patients with Atherosclerotic Vascular Disease

BACKGROUND: Patients with atherosclerotic vascular disease remain at high risk for cardiovascular events despite effective statin-based treatment of low-density lipoprotein (LDL) cholesterol levels. The inhibition of cholesteryl ester transfer protein (CETP) by anacetrapib reduces LDL cholesterol levels and increases high-density lipoprotein (HDL) cholesterol levels. However, trials of other CETP inhibitors have shown neutral or adverse effects on cardiovascular outcomes. METHODS: We conducted a randomized, double-blind, placebo-controlled trial involving 30,449 adults with atherosclerotic vascular disease who were receiving intensive atorvastatin therapy and who had a mean LDL cholesterol level of 61 mg per deciliter (1.58 mmol per liter), a mean non-HDL cholesterol level of 92 mg per deciliter (2.38 mmol per liter), and a mean HDL cholesterol level of 40 mg per deciliter (1.03 mmol per liter). The patients were assigned to receive either 100 mg of anacetrapib once daily (15,225 patients) or matching placebo (15,224 patients). The primary outcome was the first major coronary event, a composite of coronary death, myocardial infarction, or coronary revascularization. RESULTS: During the median follow-up period of 4.1 years, the primary outcome occurred in significantly fewer patients in the anacetrapib group than in the placebo group (1640 of 15,225 patients [10.8%] vs. 1803 of 15,224 patients [11.8%]; rate ratio, 0.91; 95% confidence interval, 0.85 to 0.97; P=0.004). The relative difference in risk was similar across multiple prespecified subgroups. At the trial midpoint, the mean level of HDL cholesterol was higher by 43 mg per deciliter (1.12 mmol per liter) in the anacetrapib group than in the placebo group (a relative difference of 104%), and the mean level of non-HDL cholesterol was lower by 17 mg per deciliter (0.44 mmol per liter), a relative difference of -18%. There were no significant between-group differences in the risk of death, cancer, or other serious adverse events. CONCLUSIONS: Among patients with atherosclerotic vascular disease who were receiving intensive statin therapy, the use of anacetrapib resulted in a lower incidence of major coronary events than the use of placebo. (Funded by Merck and others; Current Controlled Trials number, ISRCTN48678192 ; ClinicalTrials.gov number, NCT01252953 ; and EudraCT number, 2010-023467-18 .)

Kan pojkars identitetsskapande beteende i skolan tolkas som ett behov av specialpedagogiskt stöd? : En studie om hur lärare uppfattar och beskriver pojkar i gymnasieskolans tal och beteende

Pojkars och flickors skilda beteende har visat sig leda till olika måluppfyllelse av kunskapskraven i läroplanen. Pojkars studieresultat är lägre än flickors i både nationella och internationella studier. Varför pojkarna inte når läroplanens kunskapskrav i samma utsträckning som flickor är en tvistefråga. Pojkars genusskapande, skolans utformning och pojkars attityder till skolarbete är några av förklaringarna till pojkars studieresultat. Syftet med denna studie är att undersöka om lärare på en gymnasieskola i norra Sverige anser att pojkar på skolan de arbetar på har ett större behov av specialpedagogiskt stöd jämfört med flickor på skolan samt om lärarna förklarar det specialpedagogiska stödbehovet genom det tal och beteende pojkar uppvisar i klassrummet. Studien har ett vetenskapsteoretiskt perspektiv med ett hermeneutiskt angreppsätt där intervju- och teoristudier, samt jämförelser dem emellan, varit den metod som tillämpats. Av de lärare som intervjuats har fyra varit för specialpedagogiska insatser då de ansett att utåtagerande beteende är ett symptom på bland annat koncentrationssvårigheter där ett specialpedagogiskt behov föreligger. Två lärare anser inte att pojkarnas utåtagerande beteende är något som en specialpedagog behöver lösa. Slutsatsen av studien är att fyra av sex lärare tycker sig se ett samband mellan pojkars tal och beteende och ett specialpedagogiskt behov, och inte som ett uttryck för ett genusskapande beteende

COMMUNICATION AND COOPERATION : Experiences of conditions for informal learning in different environments

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om medarbetarnas upplevelser av hur strukturen på den fysiska arbetsmiljön påverkar deras förutsättningar för det informella lärandet. Studien har en hermeneutisk ansats för att tolka och förstå medarbetarnas upplevelser. För att besvara vår forskningsfråga utfördes datainsamlingen i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta medarbetare som arbetar inom samma organisation men i två olika arbetslag. Medarbetarna sitter och arbetar i olika strukturer av fysiska arbetsmiljöer. Resultatet av studien visar att arbetslaget som satt och arbetade i öppet kontorslandskap upplevde att de hade lättare för att kommunicera och samarbeta då de satt bredvid varandra och arbetade. Dock upplevdes strukturen påverka kommunikationen på så sätt att individerna inte alltid kunde föra en dialog. Medarbetarna som satt och arbetade i cellkontor å andra sidan upplevde att dörren ibland kunde vara ett hinder i deras kommunikation och samarbete med de andra. För att kommunicera och samarbeta med andra behövde medarbetaren visa sig tillgänglig genom att hålla sin dörr öppen

COMMUNICATION AND COOPERATION : Experiences of conditions for informal learning in different environments

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om medarbetarnas upplevelser av hur strukturen på den fysiska arbetsmiljön påverkar deras förutsättningar för det informella lärandet. Studien har en hermeneutisk ansats för att tolka och förstå medarbetarnas upplevelser. För att besvara vår forskningsfråga utfördes datainsamlingen i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta medarbetare som arbetar inom samma organisation men i två olika arbetslag. Medarbetarna sitter och arbetar i olika strukturer av fysiska arbetsmiljöer. Resultatet av studien visar att arbetslaget som satt och arbetade i öppet kontorslandskap upplevde att de hade lättare för att kommunicera och samarbeta då de satt bredvid varandra och arbetade. Dock upplevdes strukturen påverka kommunikationen på så sätt att individerna inte alltid kunde föra en dialog. Medarbetarna som satt och arbetade i cellkontor å andra sidan upplevde att dörren ibland kunde vara ett hinder i deras kommunikation och samarbete med de andra. För att kommunicera och samarbeta med andra behövde medarbetaren visa sig tillgänglig genom att hålla sin dörr öppen

Vi gör vad vi vill men det är inte mycket vi kan göra : Om hur organisatoriska faktorer påverkar mellanchefers möjlighet att arbeta med hållbar utveckling

The group of elderly people in Sweden will increase significantly in the future and science point out that the future elderly people will not accept today’s standards and offers of assistance in today’s public elderly care. Therefore public elderly care stands before a significant challenge in terms of development that has to be sustainable. New research also points out that middle managers can be a great strategic resource, and a founder of success, in the challenge of sustainable development. The aim of the report was to increase the knowledge about what middle managers in public elderly care think sustainable development has to embrace, when it comes to quality and personnel administration, in order to meet the needs of the future elderly people. The aim was also to deepen the knowledge of how formal and informal organizational factors facilitate or limit middle managers possibilities to work with development in general and sustainable development in specific in their units. Interviews, as a qualitative method, were used to gather empirical data and the result was analyzed with theories as Domain theory, New Public Management and Situational leadership. Our findings showed that middle managers have little possibilities to work with sustainable development in their units and that formal factors as budget had a great impact of the middle managers overall possibilities in their work. According to the result it seemed that development and long term planning in this particular organization were tasks mainly for the management and political domain. According to our findings it seemed as if the introduction of New Public Management increased the underlying initial problems of human service organizations. According to Domain theory these problems consists of disjunction, discordance and conflicts due to the differences between the three domains when it comes to principles, success measures, structure and work modes