Modelling the production of ethyl butyrate catalysed by Candida rugosa lipase immobilised in polyuretane foams

Response surface methodology was used to model and optimise the esterification of ethanol with butyric acid in n-hexane, catalysed by Candida rugosa lipase immobilised in two hydrophilic polyurethane foams (“FHP 2002TM” and “FHP 5000TM”). Experiments were carried out following central composite rotatable designs (CCRD), as a function of the initial water activity of the biocatalyst (aw), initial butyric acid concentration (A) and ethanol:acid molar ratio (MR) in the organic medium. Ester production increased with increasing aw of the biocatalysts, probably due to the hydrophilicity of both substrates in contrast with the hydrophobicity of the product, which is released to the bulk medium. Thus, for each biocatalyst (aw = 0.98) another CCRD was performed as a function of A and MR. With both preparations, higher conversions (>95%) were observed for low A values. For the “FHP 2002TM” system, a maximum ester production of 0.23M is expected, after 18-h reaction, at initial 0.35M A and 1.51 MR, corresponding to aw of 0.95 and 0.84MA and 1.65Methanol in lipase microenvironment.With “FHP 5000TM” system, predicted initial conditions of 0.54M A and 0.75 MR (0.32M A; 0.75M ethanol in microenvironment; aw of 0.95), will lead to the maximum ester production of 0.27 M. These maxima were experimentally confirme

Physico-chemical characterization of new polyhydroxyburates (PHB).

Bioproductio

Effect of cultivation parameters on the production of poly(3-hydroxybutyrate-co-4-hydroxybutyrate) and poly(3-hydroxybutyrate-4-hydroxybutyrate-3-hydroxyvalerate) by Cupriavidus necator using waste glycerol

Bioproductio

Friskvård i arbetslivet : En studie om hälsa och friskvårdsarbete

Intresset för hälsa har fått allt större betydelse i människors vardag. Något som också tar sig uttryck i arbetslivet då allt fler organisationer arbetar med friskvård. Friskvårdssatsningarna kan bland annat bestå av betalda träningskort och anmälningsavgifter till olika motionslopp men också lugnare aktiviteter som promenader och fiske. Syftet med undersökningen är att se hur ett stort företag i tillverkningsindustrin arbetar med friskvård och hälsa. Vi avser undersöka vilka de bakomliggande orsakerna till friskvård är, på vilket sätt friskvårdsarbetet bedrivs och hur detta upplevs av personalen. Genom att göra en kvalitativ undersökning utifrån en induktiv ansats var vår avsikt att få en djupare förståelse för hälsa och friskvårdsarbete. Två arbetsgivarrepresentanter och fyra arbetstagarrepresentanter intervjuades i syfte att kunna upptäcka likheter och skillnader i deras uppfattningar. Resultaten visar att arbetsgivarens primära syfte för friskvårdssatsningar är att sänka sjukfrånvarokostnaderna, något som också arbetstagarna är medvetna om. I stället för att misstro företagets motiv ser de anställda friskvårdssatsningarna som en frivillig förmån som skapar trivsel. De anställda har också en mer djupgående syn på hälsa som involverar psykisk, fysik och social hälsa medan arbetsgivaren har en mer övergripande definition av begreppet. Anledningen är att arbetsgivaren inte vill kategorisera personalen utifrån en bestämd definition. Resultaten visar att friskvårdsarbetet tog fart på allvar när sjukskrivningskostnaderna steg i början av 2000-talet men är idag inte lika omfattande. Friskvårdsarbetet är idag mer rutinmässigt och halvhjärtat eftersom sjukfrånvaron inte längre ses som ett lika stort hot.   Nyckelord: hälsa, friskvård, sjukfrånvarokostnad, organisation, upplevelse