Utredning kring effekterna av ett minsket utsläpp av fosfor från Ryaverket

Uppdraget har inneburit att sammanställa litteraturuppgifter och bedömma effekterna av 12 tons ytterligare årlig reduktion av totalfosfor (tot-P) vid Ryaverkets avloppsreningsanläggning utanför Göteborg, Sverige. Som jämförelse kan nämnas att verket släppte ut 44 ton tot-P år 2003. Bedömningen skall dels innefatta effekter på fosforkoncentrationer i recipienten, dels effekter på växtplankton och makrovegetation i närrecipienten och längst Bohuskusten. En sammanställning av all väsentlig fosfortillförsel till området har gjorts inkluderande transporter i Göta älv med biflöden, utsläpp från Ryaverket, och beräkningar av transport från havet med den av Göta älv orsakade reaktionsströmmen. Denna sammanställning har gjorts på månadsbasis för att kunna skilja ut effekter på biotan som varierar över säsongen. Hydrologiska data från stationer i Bohuskustens kontrollprogram har också sammanställts och jämförts med norska kriterier för miöjökvalitet. Effekter på plankton, mätt som klorofyll a, och på makroalgsamhället har sökts i relation till den insamlade datan och diskuterats i relation till allmänna trender längst Bohuskusten. Fosforutsläppen från Ryaverket och intransporten via reaktionsströmmen från havet har minskat signifikant sedan 1990. Reaktionsströmmen och Göta älv är nu de dominerand fosforkällorna till recipienten och Ryaverket står för ca 20 %. Inga uppenbara samband mellan tillförsel av fosfor till recipienten och dess vegetation har kunnat beläggas. Detta beror till stor del på närrecipientens karaktär med varierande salthalt, hög vattenomsättning och strömmar. En ytterligare reduktion av 12 ton fosfor årligen från Ryaverket kommer sannolikt inte att ge några synliga effekter, vilket främst beror på områdets karaktär och variationen i de stora tranporterna av fosfor från Göta älv och via reaktionsströmmen. Det finns en allmän trend av sjunkande fosforhalter i vattnen längst Bohuskusten som inte resulterat i sjunkande klorofyllhalter, utan snararre ökande, trots höga N:P-kvoter. Detta bör utredas vidare

Spatial predictions of Laminaria hyperborea av the Norwegian Skagerak Coast

Årsliste 2007The overall aim of the study was to investigate to what extent the distribution of L. hyperborea in Skagerrak has changed during the last 10-15 years. To do this, we first needed to test to what extent available data, i.e. data from the National monitoring program (KYO) are representative enough and could be used to for predicting spatial changes in the L. hyperborea distribution. Three models were compared. The first model, referred to as the “Full model”, included registrations from the National program for mapping of prioritised nature types, and 2004 data from KYO. The second model, called KYO 2004, used only recordings from KYO 2004. The third model using KYO data from 1995 was also compared to the other two. If the predictions from the KYO 2004 model were approximately similar to the predictions of the Full model, we would assume that comparing KYO models from different years would give information about temporal differences in the distribution of L. hyperborea. The results showed that there were generally larger differences in the prediction between the full model and the model including KYO data from 2004, than between the two KYO models including data from 1995 and 2004. The KYO models underestimated the distribution of kelp compared to the Full model. The data used in KYO models did not cover the whole exposure gradient which is the main reason for the less accurate predictions. While time series data from KYO represent a very important tool for monitoring community changes in the Skagerrak, they are not designed to analyse spatial changes in the distribution of species. To do so, specific monitoring programs are needed.Danish Fprest and Nature Agency (SNS

Wave exposure calculations for the Finnish coast

Wave exposure is one of the major factors structuring the coastal environment, and is an important parameter in both coastal research and management. The aim of this project was to construct wave exposure grids covering the entire Finnish coast using the method SWM (Isæus 2004). A nested-grids technique was used to ensure long distance effects on the local wave exposure regime, and the resulting grids have a resolution of 25 m. The methods used and described in this report includes: evaluation of shoreline source map, division of shoreline into suitable calculation areas, converting shape features into grids, recalculation of wind data, calculation of fetch adjusted for refraction/diffraction effects, calculation of wave exposure grids, and merging the separate grids into a seamless description of wave exposure along the Finnish coast. The digital version of the grids was delivered to SYKE June 16 2005, and a printed version is found in Appendix 1

En GIS-metod för kartering av naturvärden i grunda skärgårdsvikar

Förvaltningen av marina miljöer och naturvärden har fått mycket uppmärksanhet de senaste åren, bland annat genom det internationella samarbetet kring Natura 2000 och Vattenramdirektivet. Grunda vikar i skärgården representerar en potentiellt skyddsvärd miljö som både kan ha höga naturvärden och hotas av exploatering. Naturen under ytan är betydligt svårare att överblicka och kartera jämfört med naturen på land, och därför har den här studien tagit fram ett GIS-verktyg för att stödja förvaltningen genom att underlätta klassningen av grunda skärgårdsvikar med avseende på naturvärden. Metoden bygger på växt- och fiskarters observerade utbredningsmönster utifrån omvärldsfaktorer (vikarnas form och fosforhalt i vattnet) i 24 vikar i Värmdö kommun, och kan användas med hjälp av allmänt tillgängliga dataunderlag. Bedömningarna av vikars naturvärden baserar sig på litteraturkällor och diskussioner i en expertgrupp, framför allt har Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för vegetationen i grunda vikar (Kautsky, Andersson 2004) använts. I rapporten finns en utförlig handledning i metoden, samt data och bedömningar av ett stort antal skärgårdsvikar i Stockholms skärgård. Metoden har validerats med gott resultat i 27 vikar (90 % korrekt), men valideringsunderlaget var inte så representativt som vore önskvärt

Langtidsovervåking av miljøkvaliteten i kystområdene av Norge. Kystovervåkingsprogrammet. Hardbunnssamfunn. Datarapport for 2005

Foreliggende datarapport inneholder tabeller over registrert materiale innsamlet på kystovervåkingens hardbunnstokt gjennomført i tidsrommet 2. - 15. juni 2004. Hardbunnsprogrammet for år 2004 omfattet 12 stasjoner på kyststrekningen Færder til Flekkefjord. Hardbunnsundersøkelsene inkluderer: registrering av fastsittende algers og dyrs forekomst langs dykketransekt fra fjæresonen og ned til 30m dyp; måling av taretetthet, -alder og -størrelse; stereofotografering av faste arealer; undervannsvideo/fotografering; måling av siktedyp, salt- og temperatur; analyser av karbon-, nitrogen- og fosfor-innholdet i stortare. Rapporten inneholder følgende resultattabeller: Siktedyp og værobservasjoner under feltdagene, tareskogregistreringer (plantetetthet, størrelse og alder), karbon/nitrogen/fosfor i tarebladet og forekomst av hardbunnsflora og -fauna registrert i transektundersøkelsene fra fjæra og ned mot 30m dyp. Primærdataene er lagret i databaser (MS Access) på NIVA