Crafting Critical Heritage Discourses into Interactive Exhibition Design

This paper argues how a more reflective design practice that embraces critical discourses can transform interactive exhibition design and therefore the museum visiting experience. Four framing arguments underpin our exhibition design making: the value of materiality, visiting as an aesthetic experience, challenging the authorized voice, and heritage as a process. These arguments were embodied through design, art and craft practice into one interactive exhibition at a house museum. We draw from our design process discussing the implications that adopting an approach informed by critical heritage debates has on exhibition design and suggest three sensitizing concepts (polyvocal narratives, dialogical interaction, interweaving time and space) bridging the practice of interactive exhibition design and critical heritage theory

The Artist/Scenographer and the Museum Exhibition

There are several professional competences involved in the creation of a museum exhibition. This article investigates the collaboration between the artist/scenographer and the museum. Further, it seeks to contribute to a historical understanding of such collaborations by exploring the work created by the Swedish artist/scenographer Lennart Mörk in the 1960s and 1970s. It analyses the arguments used to justify the involvement of an artist/scenographer, and looks more closely at the nature of the collaborative work that ensued when the two exhibitions Oskuld – Arsenik (1966/67) at Nordiska museet and Gustaf III (1972/73) at Nationalmuseum were created. The article argues that the recruitment of a theatre decorator/stage artist, as this group of professionals were referred to at the time, was part of a strategy that allowed the museum to realize complex exhibition concepts, while also making the display more emotionally engaging and accessible, something that was increasingly demanded of the museums at the time. Moreover, it challenged a traditional museum exhibition format, placing less focus on the authentic museum objects and more focus on sensory experience and aesthetics

Re-entering the house : Scenographic and artistic interventions and interactions in the historic house museum

Scenographic and artistic interventions and interactions have gained in significance within the fields of exhibition and museum design since the 1990s. This article specifically focuses on historic house museums, and how they use their theatrical and scenographic assets in order to recharge and reinvent themselves. The author discusses the different aims and tasks these interventions and interactions take on, and the attitudes that make them happen. Further, the author argues that the field of art history should address these changes in museological practice, and should investigate new possible readings of the historic house, the objects within, and artistic interventions. This would also show the relevance of art history to the field of critical heritage studies in a period that is characterized by the heritage boom and the new experience industry

A Century of Swedish Gustavian Style : Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s

This is a study of the intersection between art historical theory and practice, and cultural heritage, where the revivals and mediations of the neoclassical Gustavian style have been used as a platform for further exploration. In relation to this, the use and changing meanings of the concepts authenticity and style have been examined. The research has a historiographical and multidisciplinary character, drawing on the fields of art history, critical heritage studies and design history. The study shows how the Gustavian style has been routinely used when Swedish culture has been staged, nationally and internationally, but also when shaping ideas of the ideal home and good taste. The focus is placed on three periods – the 1890s, the 1930s-40s and the 1990s – during which the Gustavian style was defined, revived and mediated in different modes of representation such as textbooks, exhibitions, period furniture and historically informed performances. In the study we meet the actors, human and non-human, that have contributed to the resilient position of the Gustavian style in the public consciousness and in a commercial context. The Gustavian style, perhaps like no other, has been systematically embraced by the official heritage institutions in Sweden, including the academic discipline of art history, which has been an important influence on the way the past has been presented, valued, categorised, preserved and re-used. The author argues that the style has been able to maintain its relevance due to its ability to embody many different prevailing aspects across the 20th century, for example tradition and modernity, nationalism and internationalism, but also the past, present and visions of retro-utopia

Konsten och kulturvården - en dialog mellan då och nu i nedlagda vårdmiljöer

Efter psykiatrireformen i början av 1990-talet har många av psykiatrins vårdmiljöer blivit övertaliga. Kvar står före detta institutionsbyggnader, ofta placerade i en grön och lummig natur. Miljön uppfattas i många fall som idyllisk, lugn och redo för en ny tid. Men vad händer med platsens historia och vilka spår finns kvar av de människor vars hem det en gång var när det skapas bostäder och nya verksamheter i området? Hur hanterar nya ägare, fastighetsförädlare och kulturmiljövården platsernas komplexa historia och kulturarv? Kan konst och konstnärlig praktik hjälpa till att skapa en dialog mellan då och nu

Att skapa utrymme för komplexa kulturarv

Hur kan kulturmiljövården, själva men också i samarbete med andra aktörer, arbeta för att på olika sätt uppmärksamma, förvalta och förmedla kulturarv som kan upplevas som svåra eller mörka? Ett nystartat projekt vid Uppsala universitet finansierat av Riksantikvarieämbetet undersöker kulturarvsarbetets förutsättningar och hur värdering och urval sker vid omvandlingen av äldre psykiatriska sjukhus. Projektet syftar till att på sikt utveckla metoderna för inkludering av komplexa kulturarv i kulturarvsprocesser kopplade till stadsomvandling. Fokus för studien är Ulleråkersområdet strax söder om Uppsala, ett område som efter drygt 200 år som vårdinstitution i skrivande stund genomgår en snabb omvandling till bostadsområde

Authenticity on the silver screen : The making of three Gustavian silent films

The three silent films Gustaf III och Bellman (1908), En afton hos Gustaf III på Stockholms slottandTvå konungar(1925) are illuminating examples of how the Gustavian period was reinvented, negotiated and visualized at the beginning of the twentieth century. In the article, object-based and visual analysis of the films, together with reception studies, are used to explore the production of period film and the strategies film directors developed in order to mediate a feeling of au-thenticity on screen. These strategies, based on a performative approach to au-thenticity, shared a number of similarities with professional art-historical practice at the turn of the twentieth century. The three case studies reveal not only how the Gustavian period was staged, but also the overlapping professional structures where filmmakers relied on specialists in the organization of material things, for example museum curators and art historians. Through their authority as experts they were able to help authenticate film productions and facilitate access for the film crew to historic sites. Likewise, the production of period films helped shape public history and influenced the management of heritage sites and museums, initiating reconstruction projects, for example

Att skapa utrymme för komplexa kulturarv

Hur kan kulturmiljövården, själva men också i samarbete med andra aktörer, arbeta för att på olika sätt uppmärksamma, förvalta och förmedla kulturarv som kan upplevas som svåra eller mörka? Ett nystartat projekt vid Uppsala universitet finansierat av Riksantikvarieämbetet undersöker kulturarvsarbetets förutsättningar och hur värdering och urval sker vid omvandlingen av äldre psykiatriska sjukhus. Projektet syftar till att på sikt utveckla metoderna för inkludering av komplexa kulturarv i kulturarvsprocesser kopplade till stadsomvandling. Fokus för studien är Ulleråkersområdet strax söder om Uppsala, ett område som efter drygt 200 år som vårdinstitution i skrivande stund genomgår en snabb omvandling till bostadsområde

Konsten och kulturvården - en dialog mellan då och nu i nedlagda vårdmiljöer

Efter psykiatrireformen i början av 1990-talet har många av psykiatrins vårdmiljöer blivit övertaliga. Kvar står före detta institutionsbyggnader, ofta placerade i en grön och lummig natur. Miljön uppfattas i många fall som idyllisk, lugn och redo för en ny tid. Men vad händer med platsens historia och vilka spår finns kvar av de människor vars hem det en gång var när det skapas bostäder och nya verksamheter i området? Hur hanterar nya ägare, fastighetsförädlare och kulturmiljövården platsernas komplexa historia och kulturarv? Kan konst och konstnärlig praktik hjälpa till att skapa en dialog mellan då och nu

Hållbar gestaltning och förmedling av komplexa kulturarv : Avinstitutionaliserade landskap

Handboken riktar sig till dig som arbetar med omvandling, gestaltning och förmedling av platser som har en komplex historia. Du kan vara verksam inom privat eller offentlig sektor, till exempel som arkitekt, bebyggelseantikvarie, bygglovshandläggare, fastighetsutvecklare, konstnär eller konsthandläggare. Handboken är tänkt att ge inspiration samt gynna samverkan mellan aktörer med olika kompetenser. Här hittar du verktyg för att diskutera, hantera och utveckla arbetet med platser som skapar särskilda utmaningar genom sin historia, kulturarv och pågående förändringar.Från psykiatriskt sjukhus till bostadsrätt - stadsutveckling och kulturar