Arbetsminnesförmåga hos klienter med missbruk i kombination med ADHD eller schizofreni

Senaste årens forskning visar intressanta likheter mellan diagnosgrupperna ADHD och schizofreni gällande kognitiva nedsättningar, framförallt i form av brister i arbetsminnet. Trots att missbruk är vanligt i dessa diagnosgrupper saknas forskning på huruvida dessa samband är giltiga även vid en komorbid missbruksdiagnos. Syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsminnesförmågan ser ut för missbrukare med ADHD och missbrukare med schizofreni. Jämförelser gjordes med normalpopulationen samt grupperna emellan. Via en tvärsnittsdesign undersöktes testresultaten av verbal- och visuospatial arbetsminnesförmåga från ett urval av 42 missbrukare med ADHD och 33 missbrukare med schizofreni. Alla data hämtades ifrån ett vård- och behandlingshem i Sverige för missbrukare över 18 år. De test som inkluderats i analysen är WAIS-III, Claeson-Dahls test för inlärning och minne samt Rey Complex Figure test and Recognition Trial. Resultaten visade att båda diagnosgrupperna presterade signifikant sämre än normalpopulationen på både verbalt och visuospatialt arbetsminne. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas grupperna emellan. Resultatet av studien antyder att den nedsatta arbetsminnesförmåga som kan ses hos personer med ADHD och schizofreni även gäller för missbrukare med diagnoserna. Studien kan bidra med viktiga kliniska implikationer för förståelse, diagnosticering och behandling av sjukdomarna

Att kombinera service design och agila metoder i en tjänsteutvecklingsprocess : En kvalitativ fallstudie på SJ

På grund av teknikutvecklingen och digitaliseringens framfart möter dagens tjänsteföretag förändrade kundkrav och högre förväntningar. Exempelvis förväntar sig kunder personligt anpassade upplevelser och tjänster och produkter ska ha mer specifika egenskaper, certifieringar och vara hållbara. Det är även viktigt att kundens egna värderingar återspeglas hos företagen och att företagen hänger med i den digitala utvecklingen. Detta gör att företag ständigt måste arbeta med sin tjänsteutveckling för att erbjuda attraktiva tjänster och det som kunderna vill ha. SJ är ett av de företag som står inför detta och dessutom på en väldigt konkurrensutsatt marknad. För att agera på nya kundkrav och högre förväntningar har agila metoder och service design blivit två metoder som SJ och andra organisationer använder sig av i sin tjänsteutveckling.  Den här studien bygger på en fallstudie av SJ och i samråd med dem har vi valt att undersöka deras tjänsteutvecklingsprocesser där de använder både service design och agila metoder. Studiens syfte är att identifiera vilka möjligheter och utmaningar det finns med att kombinera service design och agila metoder i tjänsteutvecklingsprocesser i ett tjänsteföretag. Idag saknas studier som undersöker utvecklingsprocesser där metoderna kombineras. Genom att studera SJ som är ett stort tjänsteföretag kan resultat och slutsatser vara överförbara på andra stora tjänsteföretag. För att uppfylla syftet har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med anställda på fallföretaget SJ. Därefter har det empiriska materialet ställts i relation till studiens teoretiska ramverk som innehåller forskning inom tjänsteutveckling, service design, agila metoder samt aktörer i tjänsteutveckling. Teorierna berör varför tjänsteutveckling är viktigt, organisationsstruktur och organisationskultur i relation till tjänsteutveckling, möjligheter och utmaningar med service design och agila metoder samt olika aktörer inom tjänsteutveckling. Studiens resultat visar att det finns både möjligheter och utmaningar med att kombinera service design och agila metoder i tjänsteutvecklingsprocesser. Möjligheterna är att det skapar bättre förutsättningar för innovation och framgångsrika tjänster. Utmaningarna med att kombinera metoderna är att det kan skapas en friktion i samarbetet, svårigheter att strukturera utvecklingsprocessen och att utvecklingsprocessen blir kostsam. Vår förhoppning med studien är att kunna vägleda både SJ och andra organisationer inom tjänstesektorn i sin tjänsteutveckling när de kombinerar service design och agila metoder

Full-time as norm, lifequality for who? : A qualitative study of the transition of female employees from part-time to full-time in elderly care and its impact on psychosocial work environment

Full-time as norm, lifequality for who? A qualitative study of the transition of female employees from part-time to full-time in elderlycare and its impact on psychosocial work environment Several municipalities in Sweden have started to implement the Full-time journey or in otherwords full-time as the norm in a number of care and nursing homes. With intentions to meetthe future recruitment challenges welfare faces. The purpose of the study is to increase theunderstanding of how the implementation of the Full-time journey affects the psychosocialwork environment of the working women, limited to a selected nursing home for the elderlyin southern Sweden. The gender orientation was chosen because the gender equality issue ispartly a reason why the project, The Full-time Journey, started and partly because there is aproblem regarding the role division between women and men that affects women's well-beingand ability to work full time.The study has been based on three problem statements tocapture: the transition from part-time work to full-time work, the balance between work andprivate life and psychosocial aspects among the respondents.The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a sampleof six assistant nurses and a care assistant who worked up to twenty years at theaccommodation. To the material, three theories have been hand-picked to support theempirical data in this qualitative study. The results of the study show that the experiences ofThe Full-time Journey implementation are both positive and negative with a strongconnection to employees' family situation. It can be concluded that women enter full-timeemployment with quality of life as a contribution.Heltid som norm, livskvalité för vem? En kvalitativ studie om kvinnliga medarbetares övergång från deltid till heltid inomäldreomsorgen och dess påverkan på den psykosociala arbetsmiljön Ett flertal kommuner i Sverige har påbörjat implementeringen av Heltidsresan eller iklarspråk infört heltid som norm på sina vårdboenden. Detta för att möta de framtidarekryteringsutmaningarna välfärden står inför. Syftet med studien är att öka förståelsen för hurimplementeringen av Heltidsresan inverkat på den psykosociala arbetsmiljön hos de arbetandekvinnorna, avgränsat till ett utvalt vårdboende för äldre i södra Sverige. Könsinriktningenvaldes för att jämställdhetsfrågan dels är en grund till varför projektet, Heltidsresan, startadeoch dels för att det finns en problematik rörande rollfördelning av kvinnor och män sominverkar på kvinnors välmående samt förmåga att arbeta heltid. Studien har tagit utgångspunktfrån tre frågeställningar för att fånga in: övergången från deltidsarbete till heltidsarbete,balansen mellan arbetsliv och privatliv samt psykosociala aspekter hos respondenterna.Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med ett urval avsex undersköterskor och ett vårdbiträde som arbetat upp till tjugo år på boendet. Tillmaterialet har tre teorier handplockats för att stödja empirin i denna kvalitativa studie.Resultatet i studien visar på att upplevelserna av Heltidsresans implementering är bådepositiva och negativa med ett starkt samband till medarbetarnas familjesituation. Slutsatsensom dras är att kvinnor går in i heltidsanställningar med livskvalité som insats

General nurses’ experiences of the meetings with suicidal patients : A literature review

Bakgrund Psykisk ohälsa och suicid är ett stort folkhälsoproblem globalt. Det finns förebyggande insatser mot suicid och i det arbetet har sjuksköterskan en stor roll.​​ Syfte Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskors erfarenheter av möten med suicidnära patienter.​ Metod ​​ Litteraturöversikt grundad på nio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes. Artiklarna analyserades genom Fribergs analysmodell.​ Resultat Sjuksköterskornas erfarenheter visade att det saknas utbildning och kunskap om psykisk ohälsa och suicid. Det fanns organisatoriska brister som avsaknad av verktyg, riktlinjer och tid. Sjuksköterskorna poängterade vikten av samarbete mellan och utanför professionen. Attityder mot suicid var generellt negativa men mer positiva hos de sjuksköterskorna med mer arbetserfarenhet.​ Sammanfattning Sammanfattningsvis visade resultatet på flertalet hinder som i vissa fall gjorde att sjuksköterskorna inte kunde ge patienterna den omvårdnad de hade behövt. Resultatet diskuterades med fokus på huvudområdena kunskap, erfarenhet och organisatoriska brister som framkom efter kategoriseringen av artiklarnas innehåll.​ Background Mental illness and suicide are huge public health problems worldwide. There are preventive actions against suicide and nurses have an important role​. Aim The aim was to describe the general nurses' experiences of meetings with suicidal patients.​ Method ​​Literature review based on nine scientific articles. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. The articles were analyzed using Friberg‘s model.​ Results The nurses' experiences were that there was a lack of education and knowledge about mental illness and suicide. There was organizational deficiency such as a lack of tools, guidelines and time. The nurses pointed out the importance of coordination within and      between the disciplines. Attitudes towards suicide were generally negative but slightly more positive amongst the more experienced nurses.​ Summary In conclusion, the result shows that there exist several obstacles which in some cases made the nurses provide insufficient psychiatric care. The result was discussed with a focus on the main areas contained knowledge, experience and organizational deficiencies that emerged from the articles.

Full-time as norm, lifequality for who? : A qualitative study of the transition of female employees from part-time to full-time in elderly care and its impact on psychosocial work environment

Full-time as norm, lifequality for who? A qualitative study of the transition of female employees from part-time to full-time in elderlycare and its impact on psychosocial work environment Several municipalities in Sweden have started to implement the Full-time journey or in otherwords full-time as the norm in a number of care and nursing homes. With intentions to meetthe future recruitment challenges welfare faces. The purpose of the study is to increase theunderstanding of how the implementation of the Full-time journey affects the psychosocialwork environment of the working women, limited to a selected nursing home for the elderlyin southern Sweden. The gender orientation was chosen because the gender equality issue ispartly a reason why the project, The Full-time Journey, started and partly because there is aproblem regarding the role division between women and men that affects women's well-beingand ability to work full time.The study has been based on three problem statements tocapture: the transition from part-time work to full-time work, the balance between work andprivate life and psychosocial aspects among the respondents.The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a sampleof six assistant nurses and a care assistant who worked up to twenty years at theaccommodation. To the material, three theories have been hand-picked to support theempirical data in this qualitative study. The results of the study show that the experiences ofThe Full-time Journey implementation are both positive and negative with a strongconnection to employees' family situation. It can be concluded that women enter full-timeemployment with quality of life as a contribution.Heltid som norm, livskvalité för vem? En kvalitativ studie om kvinnliga medarbetares övergång från deltid till heltid inomäldreomsorgen och dess påverkan på den psykosociala arbetsmiljön Ett flertal kommuner i Sverige har påbörjat implementeringen av Heltidsresan eller iklarspråk infört heltid som norm på sina vårdboenden. Detta för att möta de framtidarekryteringsutmaningarna välfärden står inför. Syftet med studien är att öka förståelsen för hurimplementeringen av Heltidsresan inverkat på den psykosociala arbetsmiljön hos de arbetandekvinnorna, avgränsat till ett utvalt vårdboende för äldre i södra Sverige. Könsinriktningenvaldes för att jämställdhetsfrågan dels är en grund till varför projektet, Heltidsresan, startadeoch dels för att det finns en problematik rörande rollfördelning av kvinnor och män sominverkar på kvinnors välmående samt förmåga att arbeta heltid. Studien har tagit utgångspunktfrån tre frågeställningar för att fånga in: övergången från deltidsarbete till heltidsarbete,balansen mellan arbetsliv och privatliv samt psykosociala aspekter hos respondenterna.Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med ett urval avsex undersköterskor och ett vårdbiträde som arbetat upp till tjugo år på boendet. Tillmaterialet har tre teorier handplockats för att stödja empirin i denna kvalitativa studie.Resultatet i studien visar på att upplevelserna av Heltidsresans implementering är bådepositiva och negativa med ett starkt samband till medarbetarnas familjesituation. Slutsatsensom dras är att kvinnor går in i heltidsanställningar med livskvalité som insats

Att kombinera service design och agila metoder i en tjänsteutvecklingsprocess : En kvalitativ fallstudie på SJ

På grund av teknikutvecklingen och digitaliseringens framfart möter dagens tjänsteföretag förändrade kundkrav och högre förväntningar. Exempelvis förväntar sig kunder personligt anpassade upplevelser och tjänster och produkter ska ha mer specifika egenskaper, certifieringar och vara hållbara. Det är även viktigt att kundens egna värderingar återspeglas hos företagen och att företagen hänger med i den digitala utvecklingen. Detta gör att företag ständigt måste arbeta med sin tjänsteutveckling för att erbjuda attraktiva tjänster och det som kunderna vill ha. SJ är ett av de företag som står inför detta och dessutom på en väldigt konkurrensutsatt marknad. För att agera på nya kundkrav och högre förväntningar har agila metoder och service design blivit två metoder som SJ och andra organisationer använder sig av i sin tjänsteutveckling.  Den här studien bygger på en fallstudie av SJ och i samråd med dem har vi valt att undersöka deras tjänsteutvecklingsprocesser där de använder både service design och agila metoder. Studiens syfte är att identifiera vilka möjligheter och utmaningar det finns med att kombinera service design och agila metoder i tjänsteutvecklingsprocesser i ett tjänsteföretag. Idag saknas studier som undersöker utvecklingsprocesser där metoderna kombineras. Genom att studera SJ som är ett stort tjänsteföretag kan resultat och slutsatser vara överförbara på andra stora tjänsteföretag. För att uppfylla syftet har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med anställda på fallföretaget SJ. Därefter har det empiriska materialet ställts i relation till studiens teoretiska ramverk som innehåller forskning inom tjänsteutveckling, service design, agila metoder samt aktörer i tjänsteutveckling. Teorierna berör varför tjänsteutveckling är viktigt, organisationsstruktur och organisationskultur i relation till tjänsteutveckling, möjligheter och utmaningar med service design och agila metoder samt olika aktörer inom tjänsteutveckling. Studiens resultat visar att det finns både möjligheter och utmaningar med att kombinera service design och agila metoder i tjänsteutvecklingsprocesser. Möjligheterna är att det skapar bättre förutsättningar för innovation och framgångsrika tjänster. Utmaningarna med att kombinera metoderna är att det kan skapas en friktion i samarbetet, svårigheter att strukturera utvecklingsprocessen och att utvecklingsprocessen blir kostsam. Vår förhoppning med studien är att kunna vägleda både SJ och andra organisationer inom tjänstesektorn i sin tjänsteutveckling när de kombinerar service design och agila metoder

General nurses’ experiences of the meetings with suicidal patients : A literature review

Bakgrund Psykisk ohälsa och suicid är ett stort folkhälsoproblem globalt. Det finns förebyggande insatser mot suicid och i det arbetet har sjuksköterskan en stor roll.​​ Syfte Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskors erfarenheter av möten med suicidnära patienter.​ Metod ​​ Litteraturöversikt grundad på nio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes. Artiklarna analyserades genom Fribergs analysmodell.​ Resultat Sjuksköterskornas erfarenheter visade att det saknas utbildning och kunskap om psykisk ohälsa och suicid. Det fanns organisatoriska brister som avsaknad av verktyg, riktlinjer och tid. Sjuksköterskorna poängterade vikten av samarbete mellan och utanför professionen. Attityder mot suicid var generellt negativa men mer positiva hos de sjuksköterskorna med mer arbetserfarenhet.​ Sammanfattning Sammanfattningsvis visade resultatet på flertalet hinder som i vissa fall gjorde att sjuksköterskorna inte kunde ge patienterna den omvårdnad de hade behövt. Resultatet diskuterades med fokus på huvudområdena kunskap, erfarenhet och organisatoriska brister som framkom efter kategoriseringen av artiklarnas innehåll.​ Background Mental illness and suicide are huge public health problems worldwide. There are preventive actions against suicide and nurses have an important role​. Aim The aim was to describe the general nurses' experiences of meetings with suicidal patients.​ Method ​​Literature review based on nine scientific articles. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. The articles were analyzed using Friberg‘s model.​ Results The nurses' experiences were that there was a lack of education and knowledge about mental illness and suicide. There was organizational deficiency such as a lack of tools, guidelines and time. The nurses pointed out the importance of coordination within and      between the disciplines. Attitudes towards suicide were generally negative but slightly more positive amongst the more experienced nurses.​ Summary In conclusion, the result shows that there exist several obstacles which in some cases made the nurses provide insufficient psychiatric care. The result was discussed with a focus on the main areas contained knowledge, experience and organizational deficiencies that emerged from the articles.

Tjänsteorienterat ledarskap

Offentlig sektor har varit föremål för en rad olika förändringar de senaste decennierna. Intågandet av New Public Management ämnade medföra kostnadseffektiv användning av ekonomiska resurser och ökat kundfokus. Med detta följde ett rationellt ledarskap där styrning och mätbara mål förespråkades. Det har däremot inte fungerat felfritt och offentlig sektor tycks idag befinna sig i en brytpunkt där tjänsteperspektivet tar allt större plats. Tjänsteperspektivets deltagande syn på värdeskapande medför nya utmaningar med ledarskap och det går inte längre att tillskriva ledarskapet till enskilda individer. Detta är ett tämligen outforskat område som gör det värt att undersöka närmare. Syftet med vår studie är att öka kunskapen om de utmaningar som finns med ledarskap i den offentliga sektorn, utifrån ett tjänsteperspektiv. Således ämnar studien bidra till ökad förståelse för hur chefer relaterar till ledarskap i förhållande till sin yrkesbefattning samt väcka intresse för fortsatt forskning. Syftet med studien mynnar ut till följande frågeställning: Hur ser chefer på utmaningar med ledarskap i en offentlig tjänsteorganisation? Studien har tagit utgångspunkt i chefer från Helsingborgs stad och vid insamlandet av empiriskt material har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer tillämpats. Teori inom New Public Management, varulogiken, tjänstelogiken och ledarskap har använts för att förstå och förklara vårt empiriska material. Det var ett aktivt val att enbart intervjua chefer inom samma organisation för att få en inblick i om cheferna har en enhetlig syn på utmaningar med ledarskap, i en offentlig tjänsteorganisation. Intervjuerna transkriberades och tematiserades för att sedan kunna analyseras. Därefter mynnade analysen ut i slutsatser och diskussion samt förslag till vidare forskning. Vad som framgår i studiens slutsatser är att chefernas tankar cirkulerar kring tjänsteorientering vilket ger indikation på att tjänsteperspektivet gjort entré. Ledarskap är ett komplext fenomen och medför olika utmaningar i offentliga tjänsteorganisationer. De utmaningar som identifieras har samtliga inslag av involvering, där medarbetarna utgör en viktig del