Nature-based rehabilitation on the countryside : experiences and perceptions of the nursing staff

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser med att arbeta med naturunderstödd rehabilitering på landsbygd (NUR) i Region Skåne. 14 semistrukturerade intervjuer gjordes med vårdpersonal på enheter kopplade till interventionen. Materialet bearbetades med tematisk analys. Fem tema urskildes: Förstå regelverket kring NUR, Behov av ökad individanpassning, Brister i information och kunskap, Tidskrävande i en redan pressad situation och Värdefullt steg i rehabiliteringen. Fyra av fem teman pekar på olika former av hinder för vårdpersonalen att arbeta med NUR. Detta kunde till stor del härledas till bristfällig motivation och genomförande av en hållbar implementering. Vårdpersonalen upplevde brist på information och kunskap i arbetet med NUR. En engagerad verksamhetschef som hade kunskap om interventionen och kunde uppmuntra vårdpersonalen till att använda NUR som ett komplement i rehabiliteringen av patientgruppen efterfrågades. En stödjande organisation där en synlig kontaktperson kunde arrangera fysiska möten, uppdatera vårdpersonalen om aktuell forskning hade underlättat arbetet på vårdenheterna. Det framkom att det fanns en osäkerhet om hur och för vem NUR var tänkt. Riktar sig interventionen till patienter i primärvård, psykiatrisk vård, eller både och? Här finns möjlighet till att förtydliga målgrupper så att NUR används i de fall interventionen gör mest nytta. En ökad kommunikation, där Region Skåne centralt, tydligt visade vad de ville med interventionen skulle kunna bidra till att vårdenheterna prioriterade interventionen och att fler patienter fick tillgång till interventionen i framtiden. Som tillägg kan nämnas att NUR ansågs värdefullt för patienten genom möjlighet till återhämtning och för att komma vidare i sin rehabilitering. Det framkom även att interventionen ansågs värdefull för vårdpersonalen, som genom NUR fick en ökad förståelse för patienternas kapacitet.The aim of the study was to describe the experiences and perceptions of the nursing staff regarding work with Nature-based rehabilitation in the countryside (NUR) in Region Skåne. 14 semi-structured interviews were conducted with nursing staff on units linked to NUR. The data were processed by a thematic analysis. Five themes were identified: Understanding the regulations for NUR, Need for increased individual adaptation, Lack of information and knowledge, Time consuming in an already stressful situation and Valuable step in rehabilitation. Four out of five themes showed different kinds of obstacles for the patient in order to interact with nature through NUR. This could largely be attributed to inadequate motivation and lack of sustainable implementation. The nursing staff experienced a lack of information and knowledge working with NUR. An engaged operations manager who had knowledge of the intervention could encouraging the staff to use NUR as a complement to rehabilitation of the patient group. A supportive organization where a visible contact person could arrange physical meetings, update nursing staff about current research had facilitated work in the care units. It turned out that there was an uncertainty about how and for whom NUR was intended. Is the intervention made for patients in primary care, psychiatric care, or both? There is an opportunity here, to clear target groups so that NUR could be used where it makes the most benefit. Increased communication, where Region Skåne, clearly showed what they wanted with the intervention could help the health care units to prioritize the intervention so more patients could have access to the intervention in future. In addition, it can be mentioned that NUR was considered valuable to the patient through the possibility of recovery and to progress in their rehabilitation. It also emerged that the intervention was considered valuable to the staff, who through NUR gained and increased understanding of patients' capacity

Varumärkesskydd för personnamn – ett nödvändigt komplement till skyddet i lagen om namn och bild i reklam?

Ett personnamn kan på olika sätt skyddas mot utnyttjande i kommersiella sammanhang. I svensk rätt finns, genom lagen om namn och bild i reklam, ett grundläggande skydd mot att näringsidkare utnyttjar annans personnamn i marknadsföring. Ändå väljer somliga att dessutom varumärkesskydda sitt namn enligt reglerna i VML. I denna uppsats redogörs för hur varumärkesskyddet skiljer sig från skyddet i lagen om namn och bild i reklam. Utifrån denna jämförelse behandlas frågan huruvida en person, ur ren skyddssynpunkt, egentligen har något att vinna på att få sitt namn varumärkesskyddat. Lagen om namn och bild i reklam förbjuder näringsidkare att utan samtycke utnyttja annans namn i sin marknadsföring. Lagens marknadsföringsbegrepp omfattar alla kommersiella reklammeddelanden, oavsett medium och inbegripet uppgifter på förpackningar och etiketter. För att lagens förbudsregler ska bli tillämpliga krävs dock att en viss person pekas ut genom användningen av namnet. Således är det i första hand användning av ovanliga namn, och namn på allmänt kända personer, som omfattas av lagens förbud. Att ett namn är varumärkesskyddat innebär som utgångspunkt att ingen annan än rättighetsinnehavaren i näringsverksamhet får använda ett kännetecken som är förväxlingsbart med namnet. Skyddet omfattar alltså användning av namnet i näringsverksamhet. Här föreligger en skillnad mot lagen om namn och bild i reklam, som endast skyddar mot utnyttjande i marknadsföring. Eftersom marknadsföringsbegreppet ges en vidsträckt innebörd, är lagen dock tillämplig även vid de flesta formerna av varumärkesanvändning. En i sammanhanget viktigare skillnad mellan VML och lagen om namn och bild i reklam är att VML skyddar namnet i sig, och inte ställer något krav på att en viss person kan identifieras genom användningen. Följaktligen är det i första hand personer vars namn är frekvent förekommande i Sverige, som ur skyddssynpunkt har några större vinster att göra på att varumärkesskydda sina namn, eftersom dessa personer i många fall är oskyddade enligt lagen om namn och bild i reklam. Behovet av ett varumärkesskydd kan dock variera, bl.a. beroende på om personen ifråga är allmänt känd eller inte. Uppsatsen tar också upp frågor beträffande uppkomsten av respektive skydd. Medan skyddet i lagen om namn och bild i reklam uppstår automatiskt, finns det i VML ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att en person ska kunna erhålla varumärkesskydd för sitt namn. Ett centralt problem är kravet på att namnet ska ha särskiljningsförmåga för de varor eller tjänster som det används för. Att ett namn, precis som vilket kännetecken som helst, kan förvärva särskiljningsförmåga genom inarbetning står klart. EUD har dessutom i ett avgörande från 2004 fastslagit att ett efternamn kan ha ursprunglig särskiljningsförmåga, även om det rör sig om ett frekvent förekommande namn i registreringslandet. En rimlig tolkning av avgörandet är dock att ovanliga namn, i större utsträckning än vanligt förekommande namn, har förutsättningar att bli skyddade som varumärken utan föregående inarbetning.There are several ways to protect a personal name against exploitation in commercial contexts. Swedish law provides, through Act (1978:800) on Names and Images in Advertising (“the Names Act”) fundamental protection against tradesmen´s use of another person´s name in marketing. Nevertheless, some people choose to protect their names as trademarks, in accordance with regulations found in the Swedish Trademark Act (2010:1877), henceforth titled VML. This essay will discuss how trademark protection found in VML differs from protection derived from the Names Act. It will be portrayed, through this comparison, whether or not an individual, from a strict protection point of view, in fact gains anything from having his name protected as a trademark. The Names Act prohibits tradesmen to use another person’s name within their marketing. The marketing concept derived from the Names Act covers all commercial advertising messages, regardless of medium and including information on packages and labels. However, the Names Act is only applicable when a certain person can be identified as a result of the use of the name. Thus, it is primarily the usage of uncommon names, and names of widely recognized persons, that are legally covered through prohibition by the Names Act. A name that is subject to trademark protection grants exclusive rights to the proprietor and prevents all third parties from unauthorized use of the name, or any sign confusingly similar with that name, within the course of trade. A difference thus exists in comparison with the Names Act, whose scope of protection is limited to exploitation in marketing. Due to the fact that the marketing concept is given an extensive meaning, the Names Act can be applied on most types of trademark use as well. The two acts are therefore applicable in many corresponding situations. A more important distinction between VML and the Names Act is that VML protects the name itself, without requiring that a specific person can be identified through the usage of the name. Consequently, it is primarily individuals whose names commonly occur in Sweden that might require trademark protection for their names, since these persons often do not enjoy protection in accordance with the Names Act. However, the need for trademark protection may vary, inter alia depending on whether or not the person in question is widely recognized. Moreover the essay discusses the origin of each type of protection, respectively. While the protection in the Names Act emerges automatically, there are a number of criteria that must be fulfilled in order to obtain trademark protection. One fundamental issue is that the name must be distinctive. Like all signs, a name can acquire distinctive character through use. Furthermore, the EU court has, in a judgment from 2004, established that a surname can possess original distinctiveness, despite being a common surname within the state of registration. A reasonable interpretation of the ruling is however, that uncommon names, to a larger extent than common names, have prerequisites to gain protection as trademarks, without previous use

Evidence-based design strategies to produce health promoting landscapes

Outdoor Environments for Health and Well-being is an international master’s program offered at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) at Alnarp¸ leading to a Master of Science degree with a specialization in Environmental Psychology. The course Nature-Based Interventions LK0306 focuses on how different types of natural outdoor settings can be used for interventions as part of treatment, rehabilitation and programs for the prevention and promotion of healthy everyday habits in different user groups. This factsheet is the final product of the students’ work within the course during the autumn term of 2019. This year, Associate Professor John Rayner, contributed to this factsheet with his thoughts on the findings from the different groups’ work

Expectations of female managers : A qualitative study of work life balance in the Swedish music industry

Syftet med studien är att beskriva vilka förutsättningar och hinder kvinnliga chefer inom musikbranschen upplever för att nå balans mellan arbetsliv och privatliv. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tillämpats: Vilka förväntningar upplever cheferna att det finns på dem i arbetslivet respektive privatlivet? Vilka förutsättningar och hinder upplever cheferna finns för att möta förväntningarna från arbetslivet respektive privatlivet, och hur påverkar det deras upplevelse av balans? Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket belyser ämnena work life balance, genus, hälsa samt krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga chefer inom musikbranschen. I studien definieras förväntningar både som interna förväntningar och externa förväntningar. De interna förväntningarna är de förväntningar som individen själv har angående sin egen prestation, samt externa förväntningar som är de förväntningar andra har på dem. De externa förväntningarna kan vara både utryckt av någon men också ett antagande från individen själv. Individens förväntningar på sig själv skapas ur omgivningens förväntningar på individen. Studien visar också att arbetet tenderar att spilla över mer på privatlivet än vice versa och att stödfunktionerna i privatlivet är av stor vikt för upplevelsen av balans. Sammantaget visar studien att kombinationen av hur individen identifierar sig själv och upplever sina egna förväntningar på sig själv både i arbetslivet och familjelivet är avgörande för upplevelsen av balans. Studien visar också exempel på där de egna förväntningarna över sin prestation har varit så höga att det har gått ut över hälsan

Vad behöver åtgärdas för att EcoScience ska bli attraktivare på marknaden?

En global finanskris kombinerat med en konjunkturnedgång har de senaste åren gjort ett starkt avtryck på den svenska ekonomin. Fueltech Sweden AB var ett av de företag som var tvungna att möta den nedåtgående konjunkturen. De startade avdelningen EcoScience för att förhoppningsvis kunna vinna nya marknadsandelar på en ny marknad. EcoScience hade i utgångspunkt att utveckla en ackumulatortank till ett solvärmesystem. De har satsat stora summor på att få ut sin nya produkt på marknaden men marknaden har däremot inte varit villig att köpa produkten. Generellt sett har det gått väldigt långsamt i spridningen av solvärmeenergin. Marknadspotentialen i Europa är väldigt stor, folk har bara inte börjat acceptera tekniken än. Syftet med den här undersökningen har varit att få en förståelse för varför produkten inte når ut på marknaden och hur EcoScience ska gå tillväga för att göra produkten mer eftertraktad. Kvalitativa intervjuer och observationer utfördes. Sex existerande kunder, fem återförsäljare, anställda på EcoScience och potentiella kunder på Nordbygg-mässan intervjuades för att fastställa var problemet ligger. Från intervjuerna mottogs olika informationer från de olika grupperna. Det som gick att konstatera var att EcoScience inte utförde någon marknadsföring, återförsäljarna tyckte priset var för dyrt och att organisationen inte fungerade som den skulle. Detta medförde att teorin delades in i fyra kategorier utefter intervjuerna. Kategorierna blev marknadsföring, prissättning, organisation och ”Cradle to cradle”. Slutsatsen för undersökningen är att marknaden inte ens känner till att EcoScience finns. För att produkten ska bli attraktiv föreslås att EcoScience bör utföra marknadsföring mer än att enbart ställa ut på mässor. EcoScience har inte heller några mål eller framtidsvisioner med sin verksamhet. De har inga strategier för hur de ska gå tillväga eller vad de strävar mot. Detta är något som måste utföras för att de ska kunna fortsätta bedriva organisationen och övergå till att bli ett lönsamt företag

"I didn't come out to say what I was doing in my fucking bed" : Swedish newsarticles framing of perspectives concerning LGBT activism

Considering the massive role that media plays in our lives, it can be interesting to wonder how different movements have adapted and become one with this new reality. A reality where most information we receive seems filtered through some form of media input, be it popular culture, social media or the news. Focusing on one of the most relevant movements of our time, the LGBT movement. This study attempts to explore the movements relationship with the Swedish news-media through a reading of Frame Theory, picking out certain Swedish news-articles published in 2019, and asking the research question: Do the selected articles tend to prioritize certain perspectives on LGBT activism, through their framing? With the perspectives analyzed and understood through queer theory, this study found that the selected articles tended to prioritize certain perspectives over others, perspectives that came with several heteronormative and other problematic tendencies

Expectations of female managers : A qualitative study of work life balance in the Swedish music industry

Syftet med studien är att beskriva vilka förutsättningar och hinder kvinnliga chefer inom musikbranschen upplever för att nå balans mellan arbetsliv och privatliv. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tillämpats: Vilka förväntningar upplever cheferna att det finns på dem i arbetslivet respektive privatlivet? Vilka förutsättningar och hinder upplever cheferna finns för att möta förväntningarna från arbetslivet respektive privatlivet, och hur påverkar det deras upplevelse av balans? Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket belyser ämnena work life balance, genus, hälsa samt krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga chefer inom musikbranschen. I studien definieras förväntningar både som interna förväntningar och externa förväntningar. De interna förväntningarna är de förväntningar som individen själv har angående sin egen prestation, samt externa förväntningar som är de förväntningar andra har på dem. De externa förväntningarna kan vara både utryckt av någon men också ett antagande från individen själv. Individens förväntningar på sig själv skapas ur omgivningens förväntningar på individen. Studien visar också att arbetet tenderar att spilla över mer på privatlivet än vice versa och att stödfunktionerna i privatlivet är av stor vikt för upplevelsen av balans. Sammantaget visar studien att kombinationen av hur individen identifierar sig själv och upplever sina egna förväntningar på sig själv både i arbetslivet och familjelivet är avgörande för upplevelsen av balans. Studien visar också exempel på där de egna förväntningarna över sin prestation har varit så höga att det har gått ut över hälsan

Vad behöver åtgärdas för att EcoScience ska bli attraktivare på marknaden?

En global finanskris kombinerat med en konjunkturnedgång har de senaste åren gjort ett starkt avtryck på den svenska ekonomin. Fueltech Sweden AB var ett av de företag som var tvungna att möta den nedåtgående konjunkturen. De startade avdelningen EcoScience för att förhoppningsvis kunna vinna nya marknadsandelar på en ny marknad. EcoScience hade i utgångspunkt att utveckla en ackumulatortank till ett solvärmesystem. De har satsat stora summor på att få ut sin nya produkt på marknaden men marknaden har däremot inte varit villig att köpa produkten. Generellt sett har det gått väldigt långsamt i spridningen av solvärmeenergin. Marknadspotentialen i Europa är väldigt stor, folk har bara inte börjat acceptera tekniken än. Syftet med den här undersökningen har varit att få en förståelse för varför produkten inte når ut på marknaden och hur EcoScience ska gå tillväga för att göra produkten mer eftertraktad. Kvalitativa intervjuer och observationer utfördes. Sex existerande kunder, fem återförsäljare, anställda på EcoScience och potentiella kunder på Nordbygg-mässan intervjuades för att fastställa var problemet ligger. Från intervjuerna mottogs olika informationer från de olika grupperna. Det som gick att konstatera var att EcoScience inte utförde någon marknadsföring, återförsäljarna tyckte priset var för dyrt och att organisationen inte fungerade som den skulle. Detta medförde att teorin delades in i fyra kategorier utefter intervjuerna. Kategorierna blev marknadsföring, prissättning, organisation och ”Cradle to cradle”. Slutsatsen för undersökningen är att marknaden inte ens känner till att EcoScience finns. För att produkten ska bli attraktiv föreslås att EcoScience bör utföra marknadsföring mer än att enbart ställa ut på mässor. EcoScience har inte heller några mål eller framtidsvisioner med sin verksamhet. De har inga strategier för hur de ska gå tillväga eller vad de strävar mot. Detta är något som måste utföras för att de ska kunna fortsätta bedriva organisationen och övergå till att bli ett lönsamt företag