Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö : årsrapport för 2021

Södra Cell Värö är ett massabruk med produktion sedan 1971. Sammansättningen av ämnen i brukets processvatten har förändrats genom åren och i denna rapport har effekter och miljöpåverkan av brukets verksamhet undersökts, med fokus främst på livet i den marina omgivningen. Undersökningarna startade 1983, utförs årligen och omfattar analyser av vilka effekter Södra Cell Värös dammanläggning har för uppvandringen av ålyngel i ån Viskan, statusen för fisk- och evertebratsamhället i recipientområdet över tid, och inverkan på havsbotten i området kring brukets utsläppstub. Uppvandringen av ålyngel undersöks genom insamling i ålyngelledare från april– september. Fisk- och evertebratsamhället undersöks genom trålningar i september både i recipientområdet, Värö, och i referensområdet, Ustö. Från trålningarna analyseras antalet fiskar och arter, artdiversitet, och den genomsnittliga trofiska nivån i fisksamhället. Jämförelser görs även mellan de båda områdena över tid. Effekten av Södra Cell Värös utsläppstub på den lokala bottnen undersöks med filmning där visuell analys görs av bottenområdet kring tuben. Vid filmningen 2021 noterades få fastsittande arter på och runt tuben, samt vita fläckar som indikerar syrefria förhållanden på botten närmast tuben. Fångsten av uppvandrande ålyngel har totalt sett minskat över tid från undersökningarnas början, men något högre nivåer har noterats de senaste åtta åren. Förändringar i fångsten av ålyngel kan inte kopplas till Södra Cell Värös verksamhet, utan beror snarare på storskaliga trendförändringar i ålrekryteringen till utbredningsområdet, som sträcker sig över flera kontinenter. Den totala fångsten av fisk i trålundersökningarna har sett en minskning över tid inom referensområdet Ustö, medan fångsten inte förändrats inom recipientområdet Värö. Antalet fiskarter har statistiskt sett ökat över tid inom båda områdena. Utvecklingen mellan områdena skiljer sig inte åt gällande fångstmängd av fisk. Fångsten av ryggradslösa djur i provfisket över tid skiljer sig inte mellan Värö och Ustö, och har ökat inom båda områdena. Det totala antalet ryggradslösa arter har också ökat inom båda områdena sedan trålningsfiskets början. Inom Värö påvisas en positiv trend i artdiversitet i fångsten över tid, medan fångsten inom Ustö inte visar på någon förändring i artdiversitet. Inga signifikanta trender i trofisk nivå över tid kan påvisas och det fanns ingen skillnad i trofisk nivå mellan Värö och referensområdet Ustö. Den trofiska nivån kunde till stor del härledas till den höga abundansen av sandskädda som var den dominerande arten i fångsten. Individerna i fångsten var generellt små. Torsk har minskat i abundans både vid Värö och inom referensområdet, och individerna i fångsten var små och sannolikt unga. Sjukdomskontroll utfördes på samtliga fångade fiskar, och inga synliga yttre sjukdomssymtom observerades

Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport för 2020

Ringhals kärnkraftverk är en av Sveriges största elproducenter. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat av undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2020 med fokus på samhällena av fisk och skaldjur, förluster av ägg, larver och yngel i kylvattenvägarna samt förekomsten av främmande arter. I kylvattenintaget utförs under våren årliga provtagningar av fiskägg och fisklarver med Bongohåv för att övervaka förlusterna i kraftverket. Plattfisklarver var den vanligaste fångsten bland fisklarver i provtagningen 2020. Provtagning i kylvattenintaget efter juvenil fisk och yngel är till stor del fokuserad på fångsterna av glasål (Anguilla anguilla) och utförs med hjälp av en modifierad Isaacs-Kidd-trål. Fångsterna av glasål har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen har varit likartad i hela utbredningsområdet (Europa, norra Afrika samt västra Asien) och är inte ett resultat av förlusterna i kylvattenintaget. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom årliga provfisken på tre lokaler, dels i recipientområdet vid Ringhals, som påverkas av kylvattnet, i referensområdet vid Vendelsö, som är opåverkat av kylvatten, och i området vid Norra Horta, som är delvis påverkat. För att inkludera årstidsvariationer i vattentemperatur, genomförs provfisket årligen vid två tillfällen, i april och i augusti. År 2020 var skärsnultra den vanligaste fiskarten vid provfisket. Generellt var förekomsten av varmvattengynnade arter högre i recipientområdet och förekomsten av kallvattengynnade arter högre i referensområdet. Totalfångsten av strandkrabba var tämligen hög i samtliga lokaler och fiskeperioder med kulmen i recipientområdet i augusti. För att undersöka eventuell förekomst av främmande arter genomförs årliga dykkarteringar utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. År 2020 noterades fem för västkusten främmande arter under dykinventeringen, samtliga kända sedan tidigare längst med den svenska västkusten. Utöver dessa fem arter i inventeringen fångades ytterligare en främmande art, asiatisk blåskrabba (Hemigrapsus sanguineus) vid provfisket i utsläppsområdet i både april och augusti

Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö : årsrapport för 2020

Södra Cell Värö är ett massabruk med produktion sedan 1971. Sammansättningen av ämnen i brukets processvatten har förändrats genom åren och i denna rapport har effekter och miljöpåverkan av brukets verksamhet undersökts, med fokus främst på livet i den marina omgivningen. Undersökningarna startade 1983, utförs årligen och omfattar analyser av vilka effekter Södra Cell Värös dammanläggning har för uppvandringen av ålyngel, statusen för fisk- och evertebratsamhället i recipientområdet över tid, och inverkan på botten i området kring brukets utsläppstub. Uppvandringen av ålyngel undersöks genom insamling i ålyngelledare från april–september. Fisk- och evertebratsamhället undersöks genom trålningar i september både i recipientområdet, Värö, och i referensområdet, Ustö. Från trålningarna analyseras antalet fiskar och arter, diversitet, och den genomsnittliga trofiska nivån i fisksamhället och jämförelser har gjorts mellan områdena över tid. Effekten av Södra Cell Värös utsläppstub på den lokala bottnen undersöks med filmning och visuell analys görs av bottenområdet kring tuben. Vid filmningen 2020 noterades få fastsittande arter på och runt tuben samt att stora mängder lösa partiklar och organiskt material sprids till omgivande bottnar. Fångsten av uppvandrande ålyngel har totalt sett minskat över tid från undersökningarnas början, men en svag ökning kan noteras under den senaste sjuårsperioden. Fångsten av ålyngel kan inte kopplas till Södra Cell Värös verksamhet, utan beror snarare på storskaliga förändringar i trender i ålrekryteringen. Den totala fångsten av fisk i trålundersökningarna har inte förändrats över tid vid Värö eller vid referensområdet Ustö. Fångsten av ryggradslösa djur i provfisket över tid skiljer sig inte mellan Värö och referensområdet, och det totala antalet ryggradslösa djur har ökat i båda områdena. Utvecklingen av antalet evertebratarter över tid skiljer sig åt mellan de två områdena, även om artantalet i fångsten har ökat på båda platserna. I provfiskefångsten har simkrabba, strandkrabba och krabbtaska ökat över tid i Värö. I Ustö har endast simkrabba och krabbtaska ökat över tid. År 2020 var Shannon–Wieners diversitetsindex något högre vid Värö än vid Ustö. Inga signifikanta trender i trofisk nivå över tid kan påvisas och det fanns ingen skillnad i trofisk nivå mellan Värö och referensområdet. Den trofiska nivån bestämdes främst av sandskädda som var den dominerande arten. Fångsten av vitling har fluktuerat över tid, och var åter på låga värden efter rekordhög fångst av arten 2016. Rödspätta har minskat i Ustö och områdena utvecklas olika över tid, där Ustö har större fångst av rödspätta i provfiskeperiodens början, medan förhållandet är det omvända i slutet av provfiskeperioden. Individerna i fångsten var generellt små. Torsk har minskat i båda Värö och i referensområdet, och fångsten bestod av små, sannolikt unga individer. Sjukdomskontroll utfördes på samtliga fångade fiskar. Ett fåtal individer uppvisade yttre, synliga skador eller sjukdomssymptom

Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport för 2021

Ringhals kärnkraftverk är en av Sveriges största elproducenter. På grund av intag och utsläpp av havsvatten som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat av undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2021. Fokus i årsrapporten ligger på samhället av fisk och skaldjur, förluster av ägg, larver och yngel i kylvattenvägarna samt förekomsten av främmande arter. I kylvattenintaget utförs under våren två olika årliga provtagningar för att övervaka förlusterna i kraftverket, en provtagning av fiskägg och fisklarver, och en provtagning av yngel och juvenil fisk. I ägg- och larvprovtagningen 2021 var den vanligaste förekommande fiskäggen ägg från plattfiskar och torsk, medan de vanligaste fiskarterna i fångsten av fisklarver var rötsimpa, rödspätta och tobis. Provtagningen i kylvattenintaget efter juvenil fisk och yngel är till stor del fokuserad på fångsterna av glasål (Anguilla anguilla). Fångsterna av glasål har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen har varit likartad i hela utbredningsområdet (Europa, norra Afrika samt västra Asien) och är inte ett resultat av förlusterna i kylvattenintaget. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom årliga provfisken på tre lokaler: recipientområdet vid Ringhals, som påverkas av kylvattnet, referensområdet vid Vendelsö, som är opåverkat av kylvatten, och området vid Norra Horta, som är delvis påverkat av kylvattnet. Provfisket genomförs årligen vid två perioder, under april och augusti. År 2021 var skärsnultra den vanligaste fiskarten vid provfisket. Generellt var förekomsten av varmvattengynnade arter högre i recipientområdet och förekomsten av kallvattengynnade arter högre i referensområdet. Totalfångsten av strandkrabba var hög i samtliga lokaler och fiskeperioder med kulmen i recipientområdet i augusti. För att undersöka eventuell förekomst av invasiva främmande arter genomförs årliga dykkarteringar utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. År 2021 observerades tre invasiva främmande arter av alger (sargassosnärja, rödsvansing och japantofs) och en invasiv främmande djurart (japanskt jätteostron)

Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk

Kylvattenanvändningen vid Ringhals kärnkraftverk kan påverka fisk- och skaldjurssamhället dels genom utsläppet av uppvärmt kylvatten, som påverkar miljön för fisk, skaldjur och alger i området, dels genom intaget av kylvatten, som kan ta död på ägg, larver, fiskyngel och större fisk som antingen förloras i silstationerna eller följer med det inkommande vattnet in i kraftverket. Det biologiska recipientkontrollprogrammet vid Ringhals kärnkraftverk syftar till att undersöka dessa effekter och resultaten från undersökningarna presenteras i denna rapport. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom årliga provfisken på tre lokaler, dels i recipientområdet vid Ringhals, som påverkas av kylvattnet, i referensområdet vid Vendelsö, som är opåverkat av kylvatten, och i området vid Norra Horta, som är delvis påverkat. För att inkludera årstidsvariationer i vattentemperatur, genomförs provfisket årligen vid två tillfällen, i april och i augusti. I april, då temperaturskillnaden är som störst, hade flertalet varmvattengynnade arter högre förekomster i Ringhals utsläppsområde jämfört med i de två referensområdena. Det var dessutom ett lägre antal fiskarter som fångades i Ringhals, en trolig effekt av utsläppet av det uppvärmda kylvattnet. I kylvattenintaget utförs under våren årliga provtagningar av fiskägg och fisklarver med Bongohåv för att övervaka förlusterna i kraftverket. Tobis var den vanligaste arten bland fisklarver i provtagningen 2018. Provtagning i kylvattenintaget efter juvenil fisk och yngel är till stor del fokuserad på fångsterna av glasål (Anguilla anguilla) och görs med hjälp av en modifierad Isaacs-Kidd trål. Fångsterna av glasål har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen har varit likartad i hela utbredningsområdet (Europa, norra Afrika samt västra Asien) och är inte ett resultat av förlusterna i kylvattenintaget. För att undersöka eventuell förekomst av invasiva främmande arter genomförs årliga dykkarteringar i fem områden utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. År 2018 noterades fyra för västkusten främmande arter. En av dessa arter var rödalgen hamndun (Aglaothamnion halliae) som förekom för första gången i inventeringen

Is COVID-19 a catalyst for a paradigm shift in teleworking? : A comparative quantitative survey between managers' and employees' willingness to telework

Denna kvantitativa surveyundersökning ämnar studera chefers och medarbetares vilja att arbetadigitalt på distans. Är någon av grupperna särskilt drivande till digitalt distansarbete och vadinnebär det för framtiden efter att covid-19-pandemin är över? Vilja operationaliseras genomWicks (2002) samt Shareena och Shahid (2020) och består av prognostiserad prestation,självrapporterade personlighetsdrag samt hemmets förenlighet med distansarbete. Utifråndessa studier skapades ett teoretiskt ramverk vilket mynnade ut i tolv hypoteser. Via enwebbenkät samlades 323 st. respondentsvar in, varav 295 st. användes i dataanalysen sombestod av oberoende t-test (hypotesprövning), envägs-ANOVA (variansanalys) samt multipellinjär regressionsanalys. De övergripande resultaten från studien kan sammanfattas på följandesätt: En person med hög vilja att arbeta digitalt på distans är generellt en medarbetare, äldre än35 år, med hemmavarande barn som arbetar i en digital bransch. En person med låg vilja attarbeta digitalt på distans är generellt en chef, yngre än 35 år, utan hemmavarande barn somarbetar i en icke-digitaliserad bransch. Studien fann även att hög frihet och variation är enviktig faktor för att en anställd ska vilja arbeta digitalt på distans. Resultatet från studienindikerar en kraftig ökning av distansarbete i framtiden för både chefer och medarbetarejämfört med situationen före pandemin. Studien indikerar att covid-19 är en katalysator för ettparadigmskifte gällande distansarbete. This quantitative survey aims to study managers and employee’s willingness to telework. Isany of the groups particularly driven by digital teleworking and what does it entail for the futureafter the COVID-19 pandemic is over? Willingness is operationalized through Wicks (2002)and Shareena and Shahid (2020) and consists of predicted performance, self-reportedpersonality traits and the home's compatibility with telework. Based on these studies, atheoretical framework was created, which resulted in twelve hypotheses. Through a websurvey, 323 respondents were collected, of which 295 were used in the data analysis whichconsisted of independent t-test (hypothesis testing), one-way ANOVA (analysis of variance)and multiple linear regression analysis. The overall results from the study can be summarizedas follows: A person with a high willingness to telework is generally an employee, older than35 years, with children at home who work in a digital industry. A person with a low willingnessto telework is generally a manager, younger than 35 years, without children at home who workin a non-digitized industry. The study also found that high freedom and variety is an importantfactor for an employee to want to work remotely. The results from the study indicate a sharpincrease in telework in the future for both managers and employees compared to the situationbefore the pandemic. The study thus indicates that COVID-19 is a catalyst for a paradigm shiftregarding telework

Nya vindar i gamla segel : En kvalitativ studie om den prioriterade kompetensen inom familjeföretagens styrelser

Familjeföretag står inför nya utmaningar i en föränderlig värld, vilket ökar kompetensbehovet inom  styrelsen. Tidigare forskning visar att tillsättandet av externa ledamöter kan tillgodose detta behov, men det råder oklarhet kring vilka specifika kompetenser som prioriteras. Studien syftar till att undersöka hur familjeföretag värderar och rekryterar externa styrelseledamöter, med fokus på professionella och personliga egenskaper. Studien utgår främst från resursberoendeteorin och baseras på sex kvalitativa intervjuer med ägare i familjeföretag samt experter inom området. Resultatet indikerar att familjeföretagen värdesätter integritet, engagemang och mjuka värden, vilket bidrar till att nya perspektiv tas upp i styrelserummet. Därtill diskuteras vikten av tydliga kravspecifikationer samt valet av rekryteringsmetod. Studien fastslår att åldersmångfald, generell kompetens och erfarenhet i kombination med integritet och engagemang prioriteras, vilket betonar vikten av ett tydligt samspel mellan de professionella och personliga egenskaperna. Family businesses face new challenges in a dynamic environment, which increases the need for skills on the board. Previous research shows that the appointment of outside directors can meet this need, but it is unclear which specific competencies are prioritized. This study aims to investigate how family firms value and recruit outside directors, focusing on professional and personal characteristics. The study is mainly based on the Resource Dependency Theory and has involved six qualitative interviews with family business owners and experts in the field. The results indicate that family businesses value integrity, commitment and soft values, which contribute to new perspectives being brought into the boardroom. The importance of clear specifications and the choice of recruitment method are also discussed. The study states that age diversity, general competence and experience combined with integrity and commitment are prioritized, which emphasizes the importance of a clear interplay between the professional and personal characteristics

Is COVID-19 a catalyst for a paradigm shift in teleworking? : A comparative quantitative survey between managers' and employees' willingness to telework

Denna kvantitativa surveyundersökning ämnar studera chefers och medarbetares vilja att arbetadigitalt på distans. Är någon av grupperna särskilt drivande till digitalt distansarbete och vadinnebär det för framtiden efter att covid-19-pandemin är över? Vilja operationaliseras genomWicks (2002) samt Shareena och Shahid (2020) och består av prognostiserad prestation,självrapporterade personlighetsdrag samt hemmets förenlighet med distansarbete. Utifråndessa studier skapades ett teoretiskt ramverk vilket mynnade ut i tolv hypoteser. Via enwebbenkät samlades 323 st. respondentsvar in, varav 295 st. användes i dataanalysen sombestod av oberoende t-test (hypotesprövning), envägs-ANOVA (variansanalys) samt multipellinjär regressionsanalys. De övergripande resultaten från studien kan sammanfattas på följandesätt: En person med hög vilja att arbeta digitalt på distans är generellt en medarbetare, äldre än35 år, med hemmavarande barn som arbetar i en digital bransch. En person med låg vilja attarbeta digitalt på distans är generellt en chef, yngre än 35 år, utan hemmavarande barn somarbetar i en icke-digitaliserad bransch. Studien fann även att hög frihet och variation är enviktig faktor för att en anställd ska vilja arbeta digitalt på distans. Resultatet från studienindikerar en kraftig ökning av distansarbete i framtiden för både chefer och medarbetarejämfört med situationen före pandemin. Studien indikerar att covid-19 är en katalysator för ettparadigmskifte gällande distansarbete. This quantitative survey aims to study managers and employee’s willingness to telework. Isany of the groups particularly driven by digital teleworking and what does it entail for the futureafter the COVID-19 pandemic is over? Willingness is operationalized through Wicks (2002)and Shareena and Shahid (2020) and consists of predicted performance, self-reportedpersonality traits and the home's compatibility with telework. Based on these studies, atheoretical framework was created, which resulted in twelve hypotheses. Through a websurvey, 323 respondents were collected, of which 295 were used in the data analysis whichconsisted of independent t-test (hypothesis testing), one-way ANOVA (analysis of variance)and multiple linear regression analysis. The overall results from the study can be summarizedas follows: A person with a high willingness to telework is generally an employee, older than35 years, with children at home who work in a digital industry. A person with a low willingnessto telework is generally a manager, younger than 35 years, without children at home who workin a non-digitized industry. The study also found that high freedom and variety is an importantfactor for an employee to want to work remotely. The results from the study indicate a sharpincrease in telework in the future for both managers and employees compared to the situationbefore the pandemic. The study thus indicates that COVID-19 is a catalyst for a paradigm shiftregarding telework