Macroeconomic and Stock Market Relationships in Sweden During 2000 to 2015

This thesis investigates the macroeconomic and stock market relationship in Sweden during 2000 – 2015, focusing on the Swedish stock index OMXS30 and the influence from foreign and domestic macroeconomic variables. The analysis covers long-term relationships, causalities and the influence on OMXS30 from short-term shocks in the selected macroeconomic variables. The data is analysed with co-integration analysis. What we conclude is that foreign macroeconomic variables in terms of foreign stock prices and exchange rates do influence the OMXS30, both in the long-term and somewhat in the short-term. Foreign stock prices and the domestic yields are also found to Granger cause OMXS30. We further find that the long-term relationships between domestic macroeconomic variables and OMXS30 however have changed to some extent compared to the literature, and that the drivers of the stock market hence might continue changing in the future

ÄLDRE OCH VARMT VÄDER En studie kring hur värme i utomhusmiljöer kan mätas och simuleras genom WBGT vid vård- och omsorgsboenden i Göteborg

Värmeböljor kommer i takt med den globala uppvärmningen att öka gällande antalet, längden och intensiteten. Vid värmeböljor är den äldre befolkningen mer känsliga för de höga temperaturerna då det har negativa effekter på hälsan. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att förstå sig på och undersöka äldres problematik vid varmt väder. Syftet med studien är att undersöka den termiska utomhuskomforten vid Annedals vård- och omsorgsboende samt Ekparkens vård- och omsorgsboende, belägna i Göteborg stad. Den termiska utomhuskomforten undersöktes genom mätningar och simuleringen av Wet Bulb Globe-temperatur (WBGT). WBGT är ett termiskt empiriskt index som används för att beskriva hur värme upplevs. Mätningar genomfördes vid 5 mätplatser vid respektive vårdoch omsorgsboende. Simulering av WBGT utgick från mätplatserna och genomfördes i GIS med SOLWEIG i insticksprogrammet UMEP, där solinstrålning simulerades samt vindsimuleringar via URock, vilka är komponenter som behövs för beräkning av WBGT. WBGT-simuleringarna jämfördes därefter med mätningarna. Genom informantintervjuer med enhetscheferna på respektive vård- och omsorgsboenden samlades information om hur äldre använder utomhusmiljöer vid varmt väder. Resultatet visar att WBGT skiljer sig spatialt i respektive studieområde då mätplatser utsätt för varierande skugga, sol och vind under olika tidpunkter av dagen. Variationerna av mikroklimat leder till att platser belägna i lä med hög solinstrålning har högre WBGT än platser belägna i blåsiga och skuggiga förhållanden. Skillnader i mätningar och simuleringar är att 25 av 36 simuleringar överestimerar WBGT. Uträkningen av WBGT är känslig för solinstrålning och vind, vilket använda metod har svårt att detektera beroende på närliggande komplexa miljöer. Under intervjuerna med enhetscheferna på de båda boendena framkom det att hur äldre vistas utomhus är varierande beroende på mobilitet och personliga preferenser, men att värmen påverkar äldre är något som är tydligt. Utomhusvistelsen för äldre under varmare dagar är mindre och anpassade för att minska risken för termisk stress

Populism - a threat to climate mitigation? : A quantitative study on populism and environmental policy outcome in EU nations

This study aims to answer the question if populism has an effect on EU-member countries' climate protection efforts and progresses. The study uses CCPI data from the year 2019, EES attitudes from 2018, parliaments and governments in office leading up to the year 2018. The study uses populism theory from Mudde & Rovira Kaltwasser (2017) and Lockwood (2018) and previous research from four studies to support the hypothesis that populism affects climate protection performance negatively. Populist attitudes are operationalized as an index, consisting of two variables (migration and economics, and trust in politicians), populism in parliaments as seat shares between 0-1 and populist governments as a dummy variable. Countries climate protection performance is operationalized using the CCPI index consisting of four categories, GHG Emissions, Renewable Energy, Energy Use and Climate Policy. The hypothesis is tested using OLS-regression analysis, using four different control variables. The study concludes how populism has a small negative effect on countries' climate protection performance, varying depending on the independent variable, but this effect is not isolated giving no basis for causality

Populism - a threat to climate mitigation? : A quantitative study on populism and environmental policy outcome in EU nations

This study aims to answer the question if populism has an effect on EU-member countries' climate protection efforts and progresses. The study uses CCPI data from the year 2019, EES attitudes from 2018, parliaments and governments in office leading up to the year 2018. The study uses populism theory from Mudde & Rovira Kaltwasser (2017) and Lockwood (2018) and previous research from four studies to support the hypothesis that populism affects climate protection performance negatively. Populist attitudes are operationalized as an index, consisting of two variables (migration and economics, and trust in politicians), populism in parliaments as seat shares between 0-1 and populist governments as a dummy variable. Countries climate protection performance is operationalized using the CCPI index consisting of four categories, GHG Emissions, Renewable Energy, Energy Use and Climate Policy. The hypothesis is tested using OLS-regression analysis, using four different control variables. The study concludes how populism has a small negative effect on countries' climate protection performance, varying depending on the independent variable, but this effect is not isolated giving no basis for causality