Teknik på väg

Det finns en växande insikt om att trafikinformatiken (TI) kommer att prägla morgondagens vägtrafik. En första utvärdering av transportinformatik baserat på tillämpningar i den svenska 'test-siten' ARENA gjordes 1990-92 och rapporterades delvis med inrikt ning mot miljöeffekter vid NKTF's möte i Odense 1993. Specifikt för Sverige och även Danmark är avsaknaden av avancerade trafikstyrningssystem. Det första motorvägs styrningssystemet i Sverige invigs nästa månad i Stockholm. Utvärderingen är därför ännu av strategisk karaktär för att finna bästa inriktningen inför framtiden. Arbetet har fortsatt 1993-95 parallellt med fältförsöken i ARENA. En kostnadsberäkning av olika TI-scenarier rapporterades på den första världskonferensen (ATT/IVHS'94) i Paris 1994. Här ska resultatet av den nya utvärderingen i sin helhet presenteras. De olika tekniska system som studerats i TOSCA II ger olika typer av effekter. Trafikstyrning har i första hand effekter på trafikprocessen, men även vissa effekter på ruttvalet. Informationssystem har främst effekter på resfrekvens och färdmedelsval, men även vissa effekter på ruttvalet. Vägvisningssystem har främst effekter på ruttvalet. Vägavgiftssystem har effekter både på resfrekvens-, färdmedels- och ruttval. Hastighetsanpassningssystem har främst effekter på trafikprocessen. För att bedöma effekterna av införande av transportinformatik måste till räcklig kunskap finnas inom bl.a. rörande teknisk utveckling, informationskvalitet, kostnader, beteendeförändringar samt social acceptans för styrande och intervenerande system. Kärnan i det integrerade utvärderingssystemet har utgjorts av prognossystemet FREDRIK och nätverksanalyssystemet EMME/2

Varme mødesteder i Cold Hawaii?:Tillid, mødesteder og løsning af kollektive handlingsproblemer i et lokalsamfund

Civilsamfundet er en grundsten under det danske velfærdssamfund. Men hvordan løses kollektive handlingsproblemer i civilsamfundet? Hvordan undgå, at de lokale kører på frihjul? Hvordan tilskynde til aktiv deltagelse i civilsamfundet? Hvorfor lykkes det nogle steder, men ikke andre? Tilstedeværelsen af tillid i et samfund kan her være en måde, hvorpå free-riding eller gratisme kan minimeres. Dermed øges sandsynligheden for, at det kollektive handlingsproblem kan løses, og at selvregulering kan finde sted (Olson 1965; Ostrom 1990). Dette gælder for alle kollektive handlingsproblemer, hvor to eller flere medlemmer i en gruppe er på tale, fx et fodboldhold som Hobro IK (Sørensen og Svendsen 2015)

Explaining the emergence of social trust: Denmark and Germany

"How does social trust emerge in a country? By comparing the cases of Denmark and Germany through six historical phases, the authors suggest that a plausible explanation is long run political stability. In Denmark, social trust was arguably allowed to accumulate slowly over time and was probably not destroyed up till the universal welfare state of the 20th century. In Germany, however, political instability since the first German state building hampered the emergence and maintenance of social trust, which is why social trust was never allowed to grow in this country." (author's abstract

Socio-spatial planning in the creation of bridging social capital: The importance of multifunctional centers for intergroup networks and integration

Social capital is about people who meet, get to know each other and help each other in various ways. Therefore, it appears odd that discussions on meeting places and social capital are rare. This paper discusses the linkage, here termed socio-spatial planning. It raises the question: How can public meeting places facilitate creation of bridging social capital? It suggests that one possible way of securing regular, intergroup face-to-face meetings would be to establish multifunctional centers. Such houses include public services such as health care, school, library; private enterprises as grocers’ shops and banks; and facilities for local associations such as theatre scenes and sports halls. Cases from the Netherlands and Denmark indicate that such large meeting places help counteract segregation of various groups – be it ethnic, social or age. In this way, a well-functioning multifunctional center facilitates provision of the collective goods of integration and bridging social capital